Mina nio skolår.
Jag vaknade tidig den morgonen, mamma och pappa sov fortfarande. Det
pirrade i magen när jag tänkte på att jag skulle gå till skolan för första
gången. Mamma skulle givetvis gå med mig, men ändå allt det nya, fröken,
kompissarna fast jag kände ju redan några från lekis så egentligen vad hade
jag att oroa mig för.
Ojdå, jag hade vist suttit i mina funderingar så jag hade inte märkt att
pappa kommit.
– Godmorgon lilla stumpan, sa pappa.
– Godmorgon.
– Pappa….. var du nervös inför första dagen i skolan?
– Mhm, det var jag väl lite, men kom nu så går vi ut till mamma i köket och
äter frukost.
Efterfrukosten skulle pappa göra sig iordning för att kunna åka till
jobbet, och mamma och jag skulle göra oss redo för att gå till skolan. När
vi väl var där stog det redan några kompissar med sina föräldrar.
Och nu kom vår fröken Birgitta. Hon var en snäll och rättvis
fröken och henne skulle vi ha i ettan, tvåan och i trean
sedan började vi på mellanstadiet, och då skulle vi byta lärare till
Gunilla Jansson. I skolan blev Ann-Sofie och jag bästisar och vi hittade på
en massa bus, men på lektionerna fick vi allt skärpa oss annars blev inte
fröken glad. Vi fick lära oss en hel del på låg och mellanstadiet både att
uppföra oss väl och andra saker som att skriva, läsa och räkna. Det var
rolig när vi fick lära oss engelska, jag var nämligen så stolt över att jag
kunde räkna till 10 visserligen var det fler än jag som kunde det men jag
var glad ändå. Vi fick knappt aldrig läxor.
Annat är det nu på högstadiet mycket läxor och långa skoldar. Men det får
väl gå det också. Slut!
År då uppsatsen är skriven: 1992
Mina nio skolår
När jag började lekis tyckte jag det var jätte roligt med alla nya
kompisar. Vi lekte alltid med bilarna i lek rummet och pysslade med pussel,
Sydde, Snickrade i trä rummet och lekte med bollarna. Våra lärare hette
Jonna och Kerstin. Jonna var i 45-55 års-åldern och Kerstin var i ca
”var i ca” är överstruket, oklart av vem 35-40 årsåldern. Jag började
ettan. Vi hade jätte roligt. Läraren skällde alltid på mig, Stefan och
Martin för vi pratade på lektionerna och hade det väldigt ostädat i bänken.
Läraren hette Susanna Kristiansson. Jag kunde inte läsa så bra. eller
skriva bra. På rasterna spelade vi fot boll, gungade och ibland lekte med
bilar som vi hade tagit med hemmifrån. När Jag började Klass två fick vi en
annan lärare som hette Vera och Jag fick vara med i special grupper med
andra lärare. Men vi hade lika roligt på rasterna och på fritiden. Ibland
följde en del Kompisar med mig till min farmor och körde med min motocykel.
Jag började spela fot boll på trion. Det var inte roligt Jag spelade bara
några gånger. Jag började Klass 3. det var lite roligare. då kom susanna
tillbaka och vi började läsa engelska och ”och” är överstruket, oklart
av vem vi hade många olika vikarier så vi busade mer, mycket mer. Och sen
fick vi utskällning. Vi var olika grupper i klassen. Grupp A hade sov
morgon på måndag och grupp B hade ”hade” överstruket, oklart av vem på
fredag. Vi fick träffa vår lärare som vi skulle ha i 4, 5 och sexan. han
verkade Jätte Snäll. Vi trodde det skulle bli roligt. Jag började Klass 4.
Allt verkade roligt dom två första veckorna för då var läraren sjuk. Det
blev Jätte mycket läxor. Vi var Jätte snälla på hans lektioner och rätt så
snälla på Annikas. lektioner. ”lektioner” är överstruket, oklart av vem
Sen slutade Annika och det kom en fet Kärring som hette Gun vi var aldrig
snälla på hennes lektioner vi kastade kritor, pennor, suddi gummi, sköt
ärtor, kastade papper och slog sönder bänkar. Men hon Bjöd på Kakor och
tårtor.
I Klass 5 fick vi ha lite hem|kunskap. det var Jätte roligt. Vi åt deg och
kastade deg på varandra och på väggarna. när vi gjorde Julpyssel med Gun
blandade vi äckliga färger och gick ut och målade i skogen. Vi hittade en
dörr ute på huset. Vi kröp in under huset. då blev lärarna inte glada. de
snickrade igen dörren. Vi tog bollarna från de andra klasserna och sköt upp
på taket. Vi sköt leriga bollar mot huset så vi fick skura väggen på rasten
vi sköt också bollar i Klass rummet. I sexan var det en särskild lärare som
var rast vackt. På vintern sköt vi snö bollar på henne och retade henne på
lektionerna. Hon var kristen så vi svor på lektionerna och rapade Det var
roligt och sluta mellan|stadiet.
Min syn på skolan
Det var en mörk kväll. Jag kom gående i den svarta, mörka korridoren. Jag
gick in i data|salen och satte på en dator. Det kom ljus grönt sken från
bild|skärmen. jag började skriva.
Jag kom in i någon sorts köplista
som man köper kontors möbler. Jag skrev ner några saker jag skulle vilja ha
till skolan; kontorsstolar med nack-och arm stöd till varje elev, datorer,
skrivbord, skrivbords|lampa. i kapphallen bestälde jag fotöljer, till
fritiden biljard bord. Egentligen var jag här på kvart samtal, men det
struntade jag i för det var tråkigt. När jag hade skrivit ner det jag ville
ha till skolan gick jag till menyn till ordet ”beställ”. Datorn började
ladda och jag satte på modemet. Då det var färdigt stängde jag av datorn.
Kvartssamtalet var slut, så åkte mamma och jag hem med bilen. På måndagen
kom det två långtradar som det stod ”Ditt kontor” på. Då förstod jag att
jag hade beställt det jag skrev under kvart samtalet torsdag kväll. Jag
stod och tittade när de lastade ur långtradarna. Rektorn kom och frågade
vad det var förnåt. Jag flinde lite. De sa att det var beställt. Rektorn
förstod ingen|ting, men han var tvungad att betala. Alla elever fick
varsitt kontor. Nästa dag satt alla vid sin dator och höll på med matte. Vi
fick skriva uppsatser på datorn. I stället för skrivböcker hade vi
ordbehandlings|Program. På gumnastiken var det som vanligt, vi spelade
fotboll och jag fälldes. Jag var borta ett slag. efter ett tag var jag
vaken igen och jag satt på en hård stol. Jag förstod att jag hade drömt.
Min syn på skolan
Man ska inte införa att man ska börja vid 6 års ålder i skolan. Man tar
ifrån barnen sin barndom, och vid 6 års ålder är barnen livliga. Då ska dom
börja skolan, då börjar det ställas krav, också på barnen. En del lär sig,
och en del går kunskaperna in genom ena örat och ut genom det andra. Därför
ska man börja vid 7 års ålder. Dom som vill att man ska börja vid 6 års
ålder, vill dom bli lika kineserna eller japanerna som börjar skolan när
nästan dom börjat gå.
Man får inga känslor, jag vet inte men jag var skol trött i 3:an, men det
kanske var bara jag, det blev bättre i mellanstadiet. Jag har haft tur med
lärare. Det finns två typer av lärare som inte skulle få vara lärare. Den
1:a : Den som tycker jag är bäst och vet bäst, så kom inte med några
förslag här.
Den 2:a : Dom är för snälla, kan inte säga ifrån.
Men sen finns det läraren som snäll men kan också säga ifrån. En lärare
arbetar med eleverna så dom når resultat. Man ska inte heller sitta
instängd i ett klassrummet. Biologi är ett ämne som man kan gå ut i
naturen, Men det är inte alla timmar man kan göra det tex Matte. Men kan
man gå ut i naturen i storstäderna?
Och sen skulle man i sista års kursen få ut i arbetslivet. För när man ska
börja 9, och ska välja till jul, De flesta eleverna vet inte vad de ska
välja för någon linje efter Högstadiet. Men skolan är också bra ta tex de
här med prao, Men det är för kort, två veckor, Det skulle vara en månad.
Vad hinner man på två veckor, det beror på vilket yrke man väljer. Min prao
hann jag inte se mycket av, men om det hade varit längre skulle jag vara
med och timra ett hus. Vad är skolan?
En del släppar sig igenom skolan, En del pluggar sig igenom skolan. Är den
som gör en del till bråkstakar? Varför blir en del skoltrötta? Det kanske
är för mycket pluggtimmar, eller är dom xxxx?
Mina nio skolår
Jag har nu gått nio år i grundskolan och fort farande minns jag min första
dag i ettan. Jag kom till skolan tillsammans med morsan. Skolan var en
liten, gul bygg|nad med bara tre klassrum På en klassrumsdörr stod det
”välkommna” på en skylt. Den förkunnade att detta var ettans klassrum. Jag
öppnade dörren och tittad|e runt omkring mig. Jag räknade till elva pojkar
och två flickor i min ålder.
Sedan såg jag en tant med krulligt hår och glas|ögon. Jag blev glad och
gick fram och sa:
– Hej, fröken!
Tanten såg förvånad ut. Sedan sa hon, att hon inte var fröken, utan mamma
till någon som hette Alfons.
Sedan kom våran riktiga fröken. Hon ropade upp oss ,hälsade oss välkomna
och sedan fick vi gå hem.
Ettan blev ganska lättsam för mig som redan kunde läsa, skriva och räkna.
Fröken sa att jag var duktig och gav mig en överkursbok i matte. Jag var
stolt över den, för det var bara jag som hade den boken. Jag tyckte att det
var konstigt att vissa fortfara|nde inte kunde läsa och räkna.
Tvåan fullkomligt flöt förbi. Jag blandar hela tiden ihop ettan och tvåan.
Sedan flyttade jag. Jag började trean i en ny skola. Den här skolan var
större.
Jag fick en bästis där också. Jag såg upp till honom för han kunde spela
fotboll. Det kunde jag inte göra och det kan jag inte nu heller. Jag
upptäckte också att jag var smartare än vissa andra. Det var en fördel.
Våran fröken var snäll. Jag tyckte om henne. Bara det att hon var
handfallen. Hon brydde sig inte om vad man gjorde.
Fyran började. Man fick lära sig engelska. Jag hatade min okompotente
engelskalärae med sin djävulska andedräkt. Det gör jag fort-farande. Jag
hade honom i hela mellan|stadiet.
Skolan blev intensivare. Många av kompisarna hängde inte med i skolan. De
hade för många fritidsaktiviteter för att göra läxorna. Jag var mest för
mig själv. I sexan sa min lärare att jag borde välja särskild matte och
engelska.
Sexan slutade och högstadiet tog vid med nya lärare och kompisar. Man kände
sig liten motför niorna. Sjuan blev dock som en fortsättning av sexan.
Åttan är roligast hittils. Nu skulle man ju få betyg! Brudar, disco och
Public Enemy blev fritids intressen,. Jag gick ut åttan med förväntning|ar
att nian skulle bli likadan. Jag vet inte än hur kul det kan bli. Än har
jag bara gått knappt två månader. Just nu sitter jag med ett prov. Standard
provet i svenska. Tiden är snart slut. Det är felet med skolan. Man har för
lite tid.
Min syn på skolan
Jag stod vid skolans port och väntade på min kompis Petra. Kl. var 10.05
och vi hade börjat för 5 minuter sedan. Hon var alltid sen och nu skulle
Mattsson bli galen på oss.
Petra, min kompis, var 18 år som jag själv, och ganska kort och hade ett
kolsvart hårsvall som blänkte så, så att man inte kunde ungå att se det.
Själv hade jag blont, nästan vitt tunt hår, med självlockar som jag aldrig
var sams med.
I alla fall så var Petra och jag bästa vänner och hade alltid varit det sen
den gången vi var 7år och jag räddade Petra från att drunkna i ån som går
genom vår stad. (Det kanske är därför jag nu jobbar som sim|lärare på
helgerna i badhuset!?)
Jag stod nu och väntade, när plötsligt världens snyggaste jaguar kom
infräsande på skolans parkering. Ut ur den kom 2 st personer, den ene var
våran rektor och med någon jag aldrig sett förut. Just då kom Petra och vi
sprang iväg.
Vi hade matte med Mattsson den timmen. Den värsta lärare man kan tänka sej.
Om jag någon gång fick ändra på skolan skulle det första jag gjorde vara
att ordna så att alla lärare skulle gå någon slags special utbildning och
att dom skulle vara kollade så att dom passade att vara lärare. En dålig
lärare kan ju faktiskt förstöra ett roligt ämne?!!!
Petra och jag tog hissen upp till 5:te våningen där vi hade matte och
svenska. Skolan var nybyggd det året vi började i den och den har allt som
allt 7 st våningar. Utifrån såg den ut som ett stort högt, brett klocktorn
i stål och glas som blänkte dem första veckorna men som nu efter snart 2 år
var ganska smutsiga. Det går ca: 2300 elever på våran skola, så den är rätt
så stor. Inuti är det blanka stengolv med höga pelare som ser ut som gubbar
som håller upp skolan på sina huvuden. Blommor och målningar överallt som
gör skolan mysig. Vi har inga klasser i våran skola. Man väljer sina ämnen
man vill gå, och sen går man efter det schemat. Själv har jag ämnena:
Matte, engelska, franska, svenska, spanska, dans, sång, biologi, kemi,
”världen”, Arkiologi, Natur och Miljö-vetenskap, plus några till. Allt som
allt finns det 50 st ämnen att välja på. Man kan läsa allt från
Människokunskap till Dykarundervisning. Vår skola är helt perfekt, och det
tycker alla som går här. Det finns massvis att göra, musikrum, restaurang,
caféer och så har vi det så kallade aktivitet rummet, eller som vi kallar
det : ”Det blåa rummet” Eftersom det är en stor alldeles blå balsal som vi
elever själva har gjort iordning. Fast vi har faktiskt gjort den mesta
inredningen i skolan, Och det är ett av skälen varför vi trivs så bra här.
Här finns också ”plugg-rummen”, idrottshallen som är öppen för de som vill,
simhallen, och vi har t.om en egen affär där vi säljer våra egna saker. Vi
har 3 st matsalar och mattiderna är uppdelade så att högst 100 elever äter
samtidigt så att det är lugnt och skönt när man äter. Maten är alltid
hemlagad och god och aldrig rester. Vi får själva vara med och bästämma hur
lektionerna ska läggas upp och det är jätte roligt!
Det ända som inte är bra nu är att skolan läggas ner!!! När det som ut på
skolan vart det världens liv. Massa organisationer startades och vi
protesterade och försökte få fram våran mening. Men inget har gått.
Den här morgonen ropade rektorn i högtalaren (mitt under Mattssons lektion)
att alla skulle samlas i skolans aula. Alla stormade ut, glada att slippa
Mattsson. Rektorn och den andra, som jag sett imorse med jaguaren (som
visst var någon av dom som ”bestämmer om skolan”) berättade att skolan
skulle läggas ner om 2 veckor. För första gången var det alldeles tyst i
hela skolan. Tills någon ställde sej upp och började skrika om att vi måste
göra något åt det!
– De kan inte stänga hela skolan utan att höra våra åsikter, skrek en
annan. Och det var så det började. Hela skolan började planera, tänka och
planera.
Det var den 10 augusti år 2000 och nu är det den 20:onde, och det var igår
”dom” de som bestämmer hade det avgörande mötet om nedläggningen. Vi var
där allihopa, hela skolan på 2300 elever. Jag vet inte hur vi lyckades att
komma in, men ca 300 av alla elever (däribland jag och Petra) lyckades
komma in dit alla gubbar och tanter satt som bestämde om skolan.
De ville först inte lyssna på oss, men till slut fick Tomas en kille från
skolan gå upp på en scen och prata framför oss alla från skolan och de
andra. Men de såg ut som om det här bara var att slösa med tid. I alla fall
så började Tomas prata. Han berättade hur mycket vi tycker om våran skola
och han pratade och pratade. Alla var helt tysta och lyssnade och när han
slutat vart det jätte mycket jubel från alla som fanns i rummet, och de som
fanns utanför huset också!!!
Det var så det gick till när vi lyckades behålla våran skola, för efter
Tomas tal var det ingen som längre ville läga ner skolan!
Slut!
Mina nio skolår
Skolklockan ringde. Alla barnen samlades utanför sina klassrum. Det var den
dagen då jag skulle börja skolan. Jag skulle börja i en Montessori klass på
Lundshovsskolan. Tidigare hade jag gått på en Montessori|förskola i
närheten.
Vi samlades utanför klassrummet kl. 9. Lärarinnan hälsade oss välkomna och
bad oss att stiga in. Det var få barn text verkar saknas skolor och vi
fick nya klasskompis|ar. Rasterna verkade bli kortare och kortare och
lektionerna längre och längre. Sporadiskt kom vi i|från skolan för att det
var friluftsdag eller dylikt.
Så gick jag äntligen i sexan. Störst och äldst på skolan. Skolan tyckte man
var jätte tråkig. Lärarna blev värre och värre och det enda man tyckte var
roligt var att spela basket på rasterna.
Men så gick tiden och det var inte långt till avslutning. Vi fick kortare
skoldagar och det kändes inte långt till text verkar saknas Tiden gick
sakta men säkert. Man fick vänta ända till 8 innan man fick betyg.
I sjuan gick det tungt i skolan, men i åttan lossnade det och det gick allt
lättare. Betygen blev ”normala”.
Nu går man i nian och ska snart välja vilken linje man ska fortsätta på.
Störst i skolan igen och tiden bara rinner iväg.
Mina nio skolår
Jag kommer inte ihåg min första skoldag, och inte heller mycket från hela
lågstadiet.
Jag gick på Helmstensskolan här i Tynköping, och som fröken hade jag Siri
Brodin. Jag tror jag tyckte att hon var ganska bra.
Jag tyckte det var ganska roligt att börja i skolan. Dagarna var ju inte så
långa, och man hade nästan inga läxor. Jag fick lära mig att läsa, för det
kunde jag inte när jag började skolan.
När jag skulle börja på mellanstadiet skulle klassen delas. Jag gick i h-
klassen, men jag och några andra hamnade i i-klassen och vi blev klass 4d.
Vi fick en ny fröken som hette Tea Hogdal. Skoldagarna blev längre och vi
fick lite mer läxor.
Det ämne jag tyckte sämst om, och som jag fortfarande tycker sämst om, var
gymnastik. På lågstadiet var gymnastiksalen och matsalen samma sal. På
mellanstadiet hade vi en särskid gymnastiksal. Badet var nästan det värsta
jag visste. Jag var inte så bra på att simma, men i början av sexan tog jag
simborgarmärket.
Jag var ofta sjuk under mellanstadietiden. Det blev jag med regelbundna
mellanrum. Läkarna undrade vad det var, men ingen kunde förklara det. Det
var först efter det att Magnus och jag med föräldrar hade åkt till
Lenzberg. Jag var sjuk på resan, och i Lenzberg fick jag öroninflammation.
Ett par dagar innan hade vi badat.
Det var då vi kom på att det alltid var efter badet jag blev sjuk. Jag är
allergiker och läkarna kom fram till att jag inte tålde kloret. Sedan dess
har jag sluppit badet, och jag har bara varit sjuk ett par gånger under de
senaste åren.
Jag var ganska bra i matte, men inte så bra i engelska.
På rasterna var man tvungen att vara ute, precis som på lågstadiet. Det var
bara om det regnade jättemycket som man kunde få stanna inne.
När vi hade oä i sexan, fick vi ett tag klippa i resebroschyrer om vissa
platser. Sedan fick vi skriva fakta om bilderna och platserna.
Tea var med i naturskydds|föreningen och fältisarna, och en dag skulle vi
åka till ett ställe och röja.
Det var en massa buskar och små träd som var nersågade. Vi skulle samla
ihop dem och elda upp. Vi hade två eldar och tävlade om vem som kunde få
den största.
Sedan blev det dags att börja på högstadiet. Jag tyckte det skulle bli både
roligt och tråkigt, fast mestadels roligt.
Vi fick välja vad vi skulle ha som tillval. Jag valde tyska. Jag valde
också särskild matte och särskild engelska, och det har jag haft alla tre
åren.
Vi fick en del nya ämnen, som till exempel kemi och fysik.
Bra var också att man inte behövde gå ut på rasterna, och att man fick åka
hem om man så ville.
Det jobbigaste var alla läxorna och alla proven. En del veckor gick ganska
bra, men en del var mycket jobbiga.
Vi fick vara samma klass som på mellanstadiet, och det tyckte jag var bra.
Vi fick också en massa nya lärare. Vi har olika lärare i nästan varje
ämne.
Vid jullovet i åttan skulle jag få mitt livs första betyg. Det var ganska
nervöst, men det var ändå roligt att få betyg.
I åttan fick vi prya. Jag pryade på ICA och gatu|kontoret. Vi fick prya en
vecka på varje ställe. Det var ganska roligt.
Nu går jag i nian och har just kommit tillbaka från X, där jag och Tim har
pryat i två veckor.
Den här veckan har varit jobbig med både Barnkunskaps|prov, det här
standardprovet och senare idag ett engelskaprov.
I eftermiddag ska vi åka skridskor i ishallen.
Men efter denna veckan är det bara två veckor kvar, tills vi har en veckas
lov. Alltid något att vara glad åt! Men innan dess har vi prov i både tyska
och so. Det bästa med skolan är ju ändå loven, särskilt sommarloven. Fast
visst är det både bra och nödvändigt att gå i skolan.
MIN SYN PÅ SKOLAN
Jag tycker att skolan är bra, men jag har ändå hittat några saker att ändra
på.
Det är för mycket folk, på för liten plats. Vi är fortfarande djur,
vi behöver ett revir, lite armbågs rum.
Jag tycker att man ska ha en enskild sal, för varje enskild lektion,
sedan får eleverna veta att de ska ha så och så många timmar och minuter av
det ämnet och så och så av det andra på en vecka, sedan är det upp till dem
att de håller det. På det här sättet kan man jobba mer några dagar, och
sedan ta ledigt, eller ta ledigt och sedan jobba ikapp de andra, så då
slipper man få extra läxor. Om man är dålig i ett ämne, så kan man ta lite
extra i det. Kanske man också ska kunna in veckor? Då kan man jobba mycket
under höst|terminen så får man kanske mer än en månad längre jullov.
Jag tycker också att skolan ska sälja COMPIS-datorerna (om ni hittar
en idiot till köpare så kanske om ni har tur, så får ni kanske 10kr/st),
och köpa in PC-datorer. Helst 486:or med PC_MOS som operativ system, men
det gör ingenting om de tar något annat, så länge det har mer än 12 Mhz,
och minst 4MB ram. Ni borde också införskaffa tillräckligt bra, och
tillräckligt många program, för att få valuta för pengarna, och för att
utnytja prestandan.
Klottret på bänkarna skulle minska om man inte kunde klottra på
bänkarna, så byt bänk-skivorna till något material, liknande glas eller
marmor, fast billigare, och hållbarare.
Så! Nu är kritiken avklarad, nu till det bra med skolan. Lokalerna
käns hemtrevliga, inte något klotter som i storstäderna, utan rena väggar
och rent golv. Lärarna är bra. Enda felet med dom är deras yrke.
Resultat: det finns inget fel på skolan, som inte tredje världs
kriget skulle kunna klara av.