Uppsatsämne: Min syn/skolministern

Min Syn På Skolan
Skolmaten som nästan jämt är slut, när man kommer och ska äta.
Som tex: en gång när vi skulle ha kassler så var den slut.
Då fick vi korv istället.
Skolböckerna som vi fick när vi gick i sjuan, helt klottriga och
sönderrivna. Men nu i åttan och nian har vi fått nyare och helare
skolböcker. Förut så gick jag på västerhöjdskolan så Sjöbacka har en
förtjänst, den är större än västerhöjdskolan, och det är bra.
Sjöbacka bryr sig mera om ungdomarna som går här, än va dom gjorde på
västerhöjdskolan.
För så fort någon slåss här åker man ner till Studie rektorn & Kuratorn. På
västerhöjdskolan gör dom ingenting. Men Sjöbacka har mera brister som jag
ska ta upp nu.
Som att nu när vi går i nian, så ska vi vara snälla mot sjuorna.
Dom är väldigt jobbiga, om dom börjar och vi gör något. så får vi skulden,
fast det inte var vi som började, ni säjer att vi som är så stora och
kloka.
Kan väl bara gå därifrån, men det är inte så enkelt.
För då kallar dom bara oss fega. Jag tycker att år 2000, ska ni faktiskt
tro på alla inte bara tro på sjuorna.
Fast ni kan göra det snarast som möjligt egentligen. För det är faktiskt
inte jämt vårat fel, det är faktiskt deras fel ibland också.
Köpa mera nya skolböcker. Renovera skolan, så den blir lite mera varm och
snyggare. Så det är trevligare att gå i skolan.
Göra skolan lite mera mysig ha mera blommor i fönstrar. Måla om
klassrummen. Köpa in sådana här bänkar och stolar till alla klassrum, för
dom är väldigt sköna, att sitta vid när man skriver länge.
Ha flera duschar i tjejernas omklädningsrum, för det blir. Överfullt, när 2
klasser dushar samtidigt.
Man får stå och vänta, så länge att man kommer försent till nästa lektion.

Ha flera omklädningsrum för det är så trångt med 3 klasser i ett om
klädningsrum.
Det brukar vara våran klass, en nia till och en sjua.
Flytta ner syslöjden, för det är så jobbigt, att vara så långt upp och
sitta och sy.
För det är så livligt där uppe, eftersom Fritiset ligger i samma korridor.

Skaffa flera bra lärare som förklarar bra.
Just nu finns det några stycken. Och Man ska inte ha gympa på St:petri, All
gympa ska vara här på Sjöbacka, om det inte räcker till, så får dom väl
bygga flera gymnastiksalar.
För det är inge bra att gympa på st:petri.
Man borde köpa nya skåp, för dom som finns nu är helt överfyllda av
klistermärken, man har skrivit på dom.
En del är helt buckliga.
Klasserna bör bli mindre, man bör vara 16-18 stycken i klasserna. Man borde
inte vara mer än 18 stycken.
Biblioteket borde byggas ut, Få in mera nya böcker. Och göra det mysigare,
ha Soffa och mysigare bord, så man kan sitta bekvämt när man läser.
Bänkarna i NO-salen borde bytas ut, stolarna också förresten. För dom är så
dåliga.
Nu har jag sagt vad jag tycker att skolan ska vara år 2000.
Bristerna och företjänsterna har jag också sagt.
Jag kom på en sak till: Man borde få lyssna på band eller radio när man
läser eller skriver någonting annat.

Min syn på skolan
Jag ska börja med att titta på min egen skolgång. Hur har den varit? Jag
har ingen anledning att klaga. Jag har inte blivit mobbad, men naturligtvis
retad för mina åsikter och mitt uppträdande ibland. Men jag har aldrig
direkt lidit av det. Mina lärare tycker jag är mycket bra och trevliga och
så har det alltid varit. De är kunniga och är också trevliga människor.
(Naturligtvis finns undantag.)
Jag tycker, att jag får ut en hel del av undervisningen. Men det
beror mycket på att jag själv har tagit ini|tiativet till att lära mig. Det
är upp till var och en att lära sig. Skolan bryr sig inte om eleverna kan
läsa och skriva när de går ut grundskolan. Elever går ut skolan med ettor
och tvåor i betyg. Skolan beklagar sig, men inte mer. ”Vad har det blivit
av den killen idag, som aldrig lärde sig något? Det har säkert gått dåligt
för honom, men vad kunde jag ha gjort åt saken? Det gick inte att lära
honom någonting därför att han ”missade” hela högstadiet”, undrar kanske en
liten svensklärare, som inte anser sig kunna hjälpa dåliga elever. Främst
är det detta jag har emot dagens svenska skola. Skolan tar inget ansvar.
Det är skamligt, ”
Visst hade killen kunnat lära sig. Det är ingen tvekan om saken. Det
är möjligt, att han inte föddes med världens högsta intelligensnivå, men
jag kan absolut inte tro, att han inte hade kunnat lära sig matte, språk,
grammatik för det. Jag tror att alla är kapabla till det när de föds. Men
de kanske föds i en familj, där föräld|rarna inte heller kan någonting. De
går på ett dagis där de leker flummiga leker, bråkar och slåss. De börjar
låg|stadiet och lär sig att läsa mycket knaggligt. De klarar dock av att
läsa Kalle Anka:s pocketserier. De börjar mellanstadiet, men känner ingen
lust att lära sig. Mellanstadieläraren är en snäll, liten variant, som inte
vill plåga någon elev. De börjar högstadiet, man klarar omöjligt av att
lära sig. De har nämligen missat hela mellanstadiet. De förstår knappt vad
läraren menar. Det är svårt att hjälpa upp eleven nu. Men om man tidigare
hade satt in aktiva hjälpinsatser hade eleven mycket väl kunnat klara sig.
Om man hade tvingat eleven att ta extra lektioner i ämnen den hade svårt
för hade det varit ett ansvarstagande och inte för|tryck, som dagens skola
tycks tro. Skolan bör ha som mål, att alla elever går ut skolan med nödiga
kunskaper. Skolan bör utgå från att alla elever kan lära sig. Skolan ska
inte fungera som utslagning av s.k. dåliga elever. De var inte dåliga från
början. Skolan gjorde dem dåliga. Skolan är en skam.
Men hur skall man då lära mindre begåvade elever att läsa, skriva och
räkna? Extralektioner tycker jag är en bra lösning. När eleverna går ut
lågstadiet ska alla vara lika duktiga. När de börjar högstadiet blir det
mer avancerat. Vissa kommer att få det svårare. På ett tidigt stadium skall
man då hjälpa dem. När eleverna går ut mellanstadiet ska alla återigen vara
lika duktiga. På högstadiet återupprepas proceduren från mellanstadiet. På
ett tidigt stadium sätter man in hjälp|insatser. Detta att skolan måste ta
sitt ansvar är det viktigaste argumentet jag har mot dagens skola.
Hur skulle då min drömskola se ut? Min drömskola skulle ha som
huvudmål att träna elevernas intelligens, ana|lytisk förmåga, kreativitet,
konstnärlig förmåga och förmåga att leva sig in i och kunna analysera och
förstå andra människors situation. Människor med dessa egenskaper behövs i
vårt samhälle. Tänk om alla människor vore sådana! ”Det vore en nåd att
stilla bedja om.” Det vore en dröm, men jag är inte dummare än att jag
förstår att det är omöjligt att nå dessa ideal. Men man kan försöka därför
att det ger mening åt livet. Skolan har makt över människor. Visst har den
det. Skolan kan forma sådana människor, som jag drömmer om. Visserligen
innebär detta, att man pläderar en viss sorts livsstil. Det kan ju upplevas
som väldigt storebrors|aktigt. Men när det är den livsstil som i längden
gör människor lyckliga och harmoniska är det taskigt att inte leda
människor in på den rätta vägen. När de väl går där, förstår de nog vilken
vacker väg det är.
Skolan ska skapa humana och ödmjuka människor. Skolan ska arbeta bort
fördomar, rasism och brutalitet. Grunden för att skapa sådana är att skolan
förmedlar litteraturintresse. Läsning är grunden för läsförmåga,
skrivförmåga och människokunskap. Om alla elever läste på fritiden skulle
skolan ha en lätt uppgift. Därför är det viktigt att barn redan på dagis
lär sig att läsning är en ädel, nyttig och rolig sysselsättning.
Litteraturanalys är det viktigaste ämnet i skolan. Det knyter samman
filosofi och psykologi på ett naturligt sätt. Eventuellt skulle jag kunna
tänka mig att man studerar litteratur ämnesvis. Under olika perioder
studerar man ett tema i litteraturen t.ex. döden, kärlek, livets mening,
synd och andra existensiella problem. Man läser och analyserar texter och
böcker i alla olika genrer som tar upp det tema man för tillfället håller
på med. På gymnasiet kan man studera litteraturen i kronologisk ordning på
ett mer litteraturvetenskapligt sätt. Högstadiets litteraturundervisning
ska ha som mål att ge människokunskap. Redan på lågstadiet och
mellansta|diet bör man införa litteraturstudium. Men där utgår man från
sagor, ungdoms|böcker och lättare texter.
I svenskundervisningen är det också viktigt att eleverna får ett
uttrycks|fullt och ordrikt språk. Ordkunskap är naturligtvis mycket
viktigt, men det ger sig ju självt i och med att man läser. Grammatikkursen
bör avklaras snabbt och effektivt. Svenska bör få sex veckotimmar.
Historia och religion är mycket viktiga ämnen. För att kunna bedöma
vad som händer i världen nu måste vi veta vad som hänt förut. ”Intet nytt
under solen”. Historia är lustigt nog ett icke omtyckt ämne. Det beror på
att läroböckerna är alldeles för tråkiga och kortfattade. Historia är ju
ett spännande och fascinerande ämne. Man bör absolut inte avromantisera
det. Religion ska på ett naturligt sätt knyta an till svenskans
filosofi|undervisningen. Religion och historia bör få minst tre
veckotimmar. Samhällskunskap bör på ett kortfattat sätt lära ut demokrati
och hur länder fungerar. Samhällskunskap bör inte uppta särskilt många
veckotimmar.
De naturvetenskapliga ämnena, inklusive geografi, kan på inte sätt
berika människan. Dagens svenska skola vill göra lönsamma små individer med
mycket matte, fysik och kemi i bakfickan. Skolan är inte till för det.
Skolan ska berika eleverna. Sjuka individer vill väl ingen ha. De
naturvetenskapliga ämnen måste få ett lägre antal veckotimmar. På gymnasiet
kan man börja specialisera sig.
De praktiska ämnena skall inte ha en större position än de förtjänar.
Men man bör kunna välja ett estetiskt tillvalsämne, som utvecklar en som
människa, redan i grundskolan.
Språk är naturligtvis en viktig del av skolan. Man har alltid nytta
av språkkunskaper. Språkundervisningen bör bedrivas effektivt, rationellt
och pedagogiskt. Fler veckotimmar är svårt att genomföra, men å andra sidan
är det kanske inte så väldigt nödvändigt.
Idrott är viktigt för den fysiska hälsan och har ett lagom antal
veckotimmar.
På alla skolor bör en intellektuell stämning råda. Bildning, kunskap,
snille, humanitet och ödmjukhet skall vara viktigt. Alla lärare – oavsett
vad de undervisar i för ämnen – ska vara intellektuella. De ska respektera
eleverna och vara beredda att hjälpa dem. De ska vara duktiga pedagoger och
entusiasmerande. På lärarutbildningen ska det vara fritt ämnesval och
mycket ämnesstudier.
I dagens skola lär sig eleverna bara till proven. Några dagar efter
provet har de glömt bort vad de har lärt sig. Det är svårt att minnas vad
man lär sig. Men för att få eleverna att minnas måste man hela tiden hålla
gamla kunskaper àjour. Elev|erna måste hela tiden repetera vad de en gång
lärt sig. En tanke är att man avsätter en timme i veckan för
”repetitionsprov”. Frågor i alla ämnen på saker man en gång lärt sig ska
komma upp.
Nuvarande betygssystem är inte bra. Dels är det relativt, dels talar
det bara om vad man presterat. Att införa det gamla betygssystemet vore
ingen dum idé. Godkänd, Inte Utan beröm Godkänd, Med Beröm Godkänd, Med
Utmärkt Beröm Godkänd och Berömlig talar om vad man kan och hur stora
kunskaper man har. Man bör inte ha någon bokstavs- eller siffergradering.
Det är bara idiotisk statistik.
Ett råd med både lärare och elever, som fungerar som ett slags
regering, på varje skola vore kanske en bra lösning på demokratiproblemet.
På en skola, där förhållandevis få människor tillbringar sina dagar, vore
det ju rätt lätt att genomföra demokrati. Beslut bör fattas av alla elever
och lärare genom omröstning. Rådet får inte ensamt fatta beslut.
Jag vill ha en skola där kunskap betyder mycket och där alla har
chans att få den. Skolan bör vara en fostringsanstalt, lite grann.

Min Syn på skolan

Jag tycker att skolan är för allvarlig, man kan inte skoja för då blir
lärarna arga. Färgerna i skolan är tråkiga, man kunde skaffa lite roligare
färger.
Skolmaten är dålig, den ser inte god ut, och den smakar inte gott i heller.
Men när man får spela musik på rasterna blir eleverna glada och blir då
inte så sura och störiga på lektionerna. Planeringen för proven är dålig,
man ska inte behöva få alla prov på en gång utan kan dela upp det jämt med
terminen. Man ska ta bort alla onödiga saker i ämnena.

Gymnastiken är bra förutom att man ska behöva dansa vals och andra gammla
danser. Eleverna ska ha lite mera att säga till om i skolan. På skolgården
finns inget för högstadie elever, man skulle kunna sätta ihop en
basketplan. Hade man gjort det hade flera elever gått på skolgården i
stället för att bara sitta inne. Klassrummen är dåliga, det blir oftast
mycket varmt i klassrummen, öppnar man fönsterna hörs alla småelever men
sätter man upp en fläkt blir det inte så varmt och man slipper öppna
fönsterna och då slipper man allt oljud, och det blir bättre luft.
Toaletterna är inte de finast, man kunde måla därinne, och sätta in finare
och nyare toaletter. Skåpen där man har sina saker i borde dela så man har
1/2 meter till nästa klasskompis. På 2000 talet vill jag att skolan ska
vara så här. Man ska ha 1h om dagen där man skämtar har korsord,
nutidsfrågor m m. Skolmaten ska man själv servera till sig. Musiken på
rasterna ska vara kvar. 1 gång i terminen skulle man få hit ett Rock band.
Man skulle ha en basketplan på skolgården. Man skulle ha kortare
skol|dagar. Och färgerna på väggarna skulle ändras, till mera mörkare
färger. Man skulle ha mera växter och buskar på skolgården. Och man skulle
ha en lektion där man bara var ute i naturen. Och man skulle ha fler
friluftsdagar och inte bara 3-4 st som vi har nu.

Ämne nr. 4

Min syn på skolan

Min syn på skolan är att man får de flesta teoretiska kunskaperna om livet,
men man får inte chans att skaffa sig dom praktiska. Även om man inte kan
skaffa sig ens en fjärdedel av livets praktiska kunskaper, främjar skolan
att man skall hålla sig till skol|bänken och inte missa någon lektion.
Detta tycker jag emellertid är fel därför att det är genom de flesta
ideella organisations arbeten där man får arbeta ihop med människor som man
lär sig mycket mer än vad man lär sig på 5 lektioner i skolbänken. Skälet
till att många elever inte engagerar sig i sånt här typ av arbeten är pga
att dom är rädda för att få dåligt betyg. Detta verkar ju totalt ologiskt.
Man skall alltså få sämre betyg för att man har lärt sig mer någon
annanstans. Därför tycker jag att betygen borde avskaffas på 2000-talet.
Alla borde ha samma chans att få en utbildning vare sig man har kunskaper
som passar läraren eller inte. När man senare skall in på högskola tycker
jag att man skall ha ett stort prov på många allmänvetande frågor som
specialliseras på just den högskolelinje man vill in på.
På 2000-talet vill jag att man även har mer koncentrerade ämnen, med det
menar jag att man läser samhällskunskap ena terminen men ingen historia och
nästa termin läser man historia men ingen samhällskunskap. Detta gör
skolarbetet mindre stressigt, lättare att koncentrera sig på och lättare
att memorera kunskaperna. Idag läser man 40 minuter och sen 40 minuter
o.s.v. Man får aldrig tid att diskutera ämnet man har. Många elever skulle
inte tröttna på skolarbetet så mycket då också.
Man skulle även ha chans till mer praktiskt arbete då och det lär man sig
väldigt mycket på, också gör det skol arbetet mer variabelt. Det tycker jag
är det största felet med dagens skola. Lektionerna är alltid likadana.
Kanske inte från lektion till lektion men från lärare till lärare. Det gör
att skolarbetet blir väldigt tungt och grått.
Jag tycker att eleverna skulle få vara med och besluta i vad som händer på
skolan tex. renoveringsarbeten, om eleverna fick deltag i sånt arbete, då
skulle det nog inte vara så så mycket förstörelse på skolan. Men eleverna
skall även vara med i andra beslut också, som är lite viktgare. Det skulle
kännas roligare för eleverna att få vara med och förändra. När man är
tonåring känner man sig så oviktig. Man vill vara med och besluta men man
blir sopad under mattan. Man tycks vara alldeles för liten, ändå är man
straffmyndig och får ta ansvar för sina handlingar.
Detta är vad jag tycker om skolan. Mycket behöver ändras jag hoppas att
denna uppsats kan hjälpa er att besluta om elevernas bästa.
För det är ändå vi som vet vårat egna bästa.

Min syn på skolan

Jag är inte den sortens människa som hoppar ur sängen på måndag morgon med
ett leende på läpparna. Det första man tänker på är ”ännu en hel skol vecka
med massor av porov och andra läxor”. Så nu tänker jag berätta för er
varför jag inte tycker om att gå till skolan.

Först tänkte jag berätta om några saker jag tycker
är dumt med skolan. Nämligen läxor, vem kom på den, rent ut sagt ”dumma”,
iden. Alla lärare ger oss läxor, och när dom vill vara lite snälla så säger
dom
– Ni kan ju ta och läsa igenom detta till nästa gång, så behöver vi inte ta
någon läxa. Vaddå ”läsa igenom” det är väl också läxa, men nej då, det
tycker inte dom där som står där frame och ger oss läxor. Ibland undrar man
vad dom vill med oss, Men efter nio år i skolan har man fattat. Dom vill
bara att vi skall sitta hemma och plugga och gör man inte det då får man
dåliga betyg, så kommer man inte in på den linjen man vill. Många kanske
inte känner sig mogna ännu att börja jobba eller så finns det inga jobb. Så
vad tror ni man gör medan alla andra går i skolan. Jo! Du drar runt på
stan, du har inga tider att passa och dina föräldrar blev så vansinniga när
du går runt och dräller och inte gör något ting så dom vill knappt veta av
dig. Men dom gånger du träffar dom börjar dom med en gång att hacka på en
och vad det leder till vet du nog.
Jag fattar bara inte vad dom där skol ministrarna tänkte på när dom insatte
betyg.

Något annat jag tycker är dåligt är ”maten”. Man känner sig nästan som ett
djur när man går in i matsalen. Alla står på kö, knuffas och bråkar. Sedan
när man kommer fram till bespisningen ligger är något som skulle vara
potatis, men det är inga potatisa för det är bara potatis smulor. Men ok
man tar lite av de här smulorna och fortsätter till såsen. Mm vad gott det
ska bli med lite beanesås på de där smulorna. Beanesås? Ja det är beanesås
fast det ser inte ut som det. Nej, ska jag vara ärlig såg det mer ut som
”slime” det där gröna slemmiga som ligger i dom gröna burkarna i alla
leksaks affärer. Fisken var det ända som var normalt den dagen.
Nästa dag är det ris och chili con carne. Äntligen lite riktig mat tänkte
jag innan jag gick in. Men inte. Riset var knappast kokt över huvudtaget
och det låg och flöt i vatten. Bönerna i chili con Carnen var också hårda.
Så det var bara att gå hungrig där ifrån. Jag skulle kunna räkna upp hur
mycket som helst men då skulle inte tiden räcka till. Men en sak är ju bra
i skolbespisningen dag efter dag och et är kneckebröden.

Usch! Man blir så deppig och irriterad av att bara tänka på hur dåligt det
är i skolan. Så nu tänkte jag berätta vad jag tycker är bra och som det
borde finnas mer tid till.
Det är praon som jag menar i första hand. För på 9:o
år har vi bara haft 3×2 veckos prao. På tok för lite. Jag tycker ialla fall
man kunde haft en omgång prao till alltså två veckor till. Den praon skulle
i så fall vara på vårterminen i 9:an. För jag menar, det är med praor
meningen att vi ska få en syn in i det vuxna livet. För att kanske komma på
något man vill göra i livet. Jag behöver inte gå längre än till mig själv,
jag är helt säker på vad jag vill välja men jag vet inte om jag väljer rätt
för jag vet inte hur det går till på den arbetsplatsen. För jag har aldrig
lyckats få det som prao-plats.
Man jag tycker i alla fall att det är de bästa veckorna på dessa 9:o åren.
Det är dom veckorna jag lär mig mest, tycker jag.
Hem kunskap och Barnkunskap är andra bra ämnen som man borde ha mer av än
bara 1 time i veckan och då har man antingen barnkunskap eller hemkunsk|ap.

Nu har jag berättat lite för dig vad jag tycker är bra och dålig med skolan
och nu kan man bara hoppas att detta skall bli bättre så att dom som kommer
efter får det bättre.

Min syn på skolan

Det finns en hel del som är bra i det nuvarande skolsystemet. Men det finns
även mycket som inte är bra, och som går att förbättra.
En viktig fråg, som det förhoppningsvis snart blir ändring på, är
betygsfrågan. Många vill ändra betygssystemet, andra vill ha kvar det
gamla.
Som det ser ut nu så blir det troligtvis, målrelaterade betyg. Där sätter
läraren upp ett visst ”mål”, en viss mängd kunskap i ett ämne, som man
måste kunna för att få ett visst betyg. Det här kan få elever att vilja
studera mera, och få ett slut på de betygsorättvisor som ibland förekommer.
Får man ett slut på de här ”orättvisorna” där en del lärare sätter ”fel”
betyg, så kommer många elever att bli mer motiverade. Baksidan med det här,
är att en del elever kan bli pressade, och ständigt nervösa för att komma
”efter”.
Detta kan avhjälpas med mer personal i skolan. Fler lärare. De som behöver
hjälp. Ska få hjälp.
Det betyder mer och högre bidrag till skolan
Det finns mycket man skulle behöva mer pengar till. Satsa på ungdomen. Som
det är nu, är samhället inriktat till de personer som är mellan 20-65 år.
Detta måste det bli en ändring på.
Min skola år 2000
Om jag skulle få bestämma hur skolan skulle se ut år 2000, skulle jag
genom|föra det jag tidigare nämnt.
Jag skulle även ge eleverna mer ansvar, och försöka få bort den dåliga
attityden och de fördommar som oftast finns emot skolan.
Börjad skolgång vid 6års ålder skulle jag se som en självklarhet, samt
förskola vid fem års ålder, och mer kommunala daghem.
Jag skulle vilja få alla elever att se skolan som ett roligt och viktigt
inslag i deras liv, och inte som ett nödvändigt ont.
För att genomföra allt detta behövs, återigen, en stor satsning på
ungdomen.

Personligen har skolan betytt, och kommer att betyda en stor möjlighet till
utveckling. Den påverkar och kommer att påverka mitt liv, som den gör för
alla andra.