Inskannad version

Mina nio skolår
Lågstadiet
Första året minns man inte så mycket av. Man tyckte att alla var så stora,
utom klasskompisarna som man kände sedan Lekis. Det var pirrigt dom första
veckorna minns jag. Det var lite jobbigt med alfabetet, fast matten var
lätt.
Vi gick tillsammans med en tvåa. När man själv blev två tyckte man att man
blev så stor och ettorna så små. Vi gick tillsammans med ettorna och vi två
klasser skulle följas åt ända till vi gick upp till sjuan.
Mellanstadiet
När vi började fyran fick vi nytt klassrum. Det var mycket mer saker i det
nya. Vi fick även en ny fröken. Hon var liten, blond och snäll. Vi fick
lära oss engelska och fick mycket glosor.
Vi fick även lära oss sveriges geografi.
I femman hade vi samma lärare och klassrum som i fyran. Det här året var
engelskan lite jobbig och vi fick lära oss mycket geografi.
På slöjden började vi få göra riktiga saker. Man gick på många discon. På
rasterna var det stökigt och bråkigt.
Högstadiet

När man började sjuan var nästan allt nytt, och man var minst igen. Vi fick
en klassföreståndare som hette Klara-Stina, som var och är bra glapp i
munnen. Hon gav stora läxor redan då. I music fick vi en dansk som pratade
så man inte fattade ett dugg. i matte och No fick vi Margareta, hon gav
inte så mycket läxa så hon var bra.
I engelska hade vi Lars han pratade mycket och gav inte så mycket läxor.
I svenska hade vi Vivviane Lind det var en liten en som inte gav text
saknas
När man började nian var man störst igen.
Jagh fick ha samma lärare.
Jag hade prao nästan på en gång. Veckan efter praon var det mycket prov och
på fredagen är det uppsats skrivning i Aulan och där sitter jag nu.

SLUT

Inskannad version

Mina nio skolår!
Min första dag i skolan var jätte|kul. Man fick träffa alla sina nya
klass|kompisar, fast endel kände man ju sedan lekis.
Innan vi fick gå in i klassrum|met, fick vi hänga av oss alla kläder på små
krokar utanför klassrummet. När vi sedan gick in, stod alla bänkarna två
och två. Jag och Linda satte oss i hop. Sedan delade fröken ut en massa
böcker som vi skulle lägga i våra bänkar, kritor och pennor fick vi också.
Första dagen i skolan var inte så lång så vi fick snart gå hem igen.
När tre år hade gått då börja vi mellanstadiet. Och det blev lite mer
allvar. Man fick mer och svårare läxor.
I fyran började vi gå på disco. Det tyckte man var jätte kul. Man börj|ade
mesa sig med killar, men det tyckte vi var jätte kul då.
I feman fick vi åka på lägerskola till Hagbo. Vi var där tre dagar. Vi
delade upposs och sov ca: fyra styck|na i varje rum. Jag sov med Pernilla,
Malin och Magdalena.
På dagarna lagade vi mat och var ute i skogen och tittade på inseckter och
djur. På kvällen vi läger eldar nere vid sjön, som vi sedan grillade korv
över. Det var jätte mysigt.
Sista kvällen fick våra förälldrar komma till Hagbo och vara med på våran
läger eld. Det var kul att visa mamma och pappa, att man kun|de klara sig
själv utan att längta hem.
När vi började sjuan, fick vi också åka på läger till Rådö. Vi åkte först
buss till Grönstad och sedan tog vi färgan över till Rådö.
Dagarna var lite tråkiga på Rådö, för vi var tvungna att ha lektion|er på
Rådö också, ugh! men det fick man ju stå ut med. På kvällarna var det kul,
för då fick vi leka lekar, bada och tända läger eldar nere vid stranden.
Jag sov i samma rum som Elin och Louise i min paralell|klass och vi hade
jätte kul. Vi hade extra kul på nätterna, för då smet vi ut och stack till
killarnas hus. Men vi var tvungna att se till så att inte Gun-Britt såg
eller hörde oss, för då skulle det bli anndra bullar.
När man börjar sjuan, då blir allt annorlunda. Man får massor av nya
kompisar och lärare och man har verkligen kommit in i allvaret.
Sjuan var kul, det var så mycket nytt. Man fick längre raster, man fick äta
godis på rasterna och man fick gå vart man ville på sina raster. Man kände
sig helt enkel både äldre och friare.
Sjuan var mest repetion från mellan stadiet, men åttan var jätte|Svår, för
där var jätte mycket nytt och svårt man Skulle lära sig, så skolan blev
helt dö trist.
När man sedan började nian, då blir det repetion från åttan, och det kan
man ju redan så det är inte så svårt, fast man vet ju inte, nian kanske
blir jätte svår längre fram mot slutet.
Det roligaste med nian är ju att man inte är minst på skolan och att man
får välja till gymnasiet. Vi ska snart upp och hälsa på, på gymnasiet och
det kommer att bli jätte kul.
Högstadiet har varit kul, men jag längtar mycket tills vi ska börja på
gymnasiet.

Inskannad version

Min syn på skolan.
Vet du hur det känns att få ett randigt papper stucket under näsan?
-Skriv om skolan!
Ja, ja, javisst! Det är ju prov, tänker man. Ordet prov är det värsta man
kan höra, om man är en elev som Jag. Att sitta inne i aulan helt tyst, höra
hur kompisarna skriver på så pennudden glöder, medan man själv sitter och
fingrar på ”suddet” och tankarna går in och ut genom huvudet. Läraren går
fram och tillbaka precis som en polis. Tittar man upp för att tänka, så
borrar konstapeln ögonen i en.
-Du är arresterad!
Men när man sitter där med magknip och försöker snegla på grannen då är det
50 % Chans att man inte hör. -Amanda! kom hit, med provet. Sedan sitter man
där och tittar ner i den gröna bänken, och undrar vad pappa och mamma ska
säga när de får höra från läraren.
-Amandas prov blev sönder rivet!
-Fuskare! kommer Robban retsamt säga. Men pappa kommer att sitta tyst och
sedan säga:
-Visst fuskade jag, men inte så någon upptäckte mig, klantigt gjort. Mamma
kommer att på peka:
-I svenska kommer du att få en etta i betyg. Du måste plugga. Plugga är det
näst värsta ord jag vet.
Att sitta vid sitt skriv|bord och, ja, plugga, försöka fördjupa sig i
texten, lära in med andra ord, bara för att slippa fuska igen och jämna ut
den där 1:an, medan alla kompisar är på ”gårn”. Där spelar de biljard,
eller är och tränar simning, handboll eller fotboll.
Oftast somnar man i SO boken och sover en halv|timme, ja, då blir man
aldrig klar. Det är bevisat, tex på proven.
På lektionerna är det nästan samma sak. En del lärare fångar uppmärksamhet
andra måste man sätta tändstickor mellan ögonen för att inte falla ihop på
bänken och somna in, när de pratar.
Det är nog lika dannt med min uppsats. Hoppas du inte sover än
Sabina.
Mycket av det här beror nog på dålig mat, skolans gröna potatisar och
hårda fiskpinnar med sån där vit, äcklig, slemmig sås.
Fast jag tycker potati|sarna har blivit bättre. I dag var de rätt
mjuka (de går att äta) fast när jag skalade skalade potatisen for halva
”knölen” ner i mitt nyhämtade saft glas. mattanterna måste ha undrat vad vi
höll på med där borta, när jag kom och lämnade glaset. ”
De flesta tycker skolan är pest och pina, fast jag tror att man
skulle vara rastlös utan den och egentligen så är skolan inte så tråkig om
man tänker efter.

Inskannad version

Mina nio skolår
Mina första skolår var inte särskilt roliga. Min lärare som då hette Lilly
var mycket orättvis. Hon hade några favoriter och Jag var ingen favorit.
Jag fick ut för nästan allt.
Om Jag gjorde något fel så talade hon om det för hela klassen så att Jag
fick Skämmas.
En gång då Jag och några till retade tjej för tjockis en gång.
Då fick bara Jag ut för det.
Jag tyckte inte att Lilly var någon bra lärare. Hon var kristen också. Vi
fick läsa mycket om Jesus och sånt. En gång ritade Jag Jesus på korset.
Hon blev grinig och undrade skulle få hem läxa.
När Lilly Skulle Plocka fram böckerna ur min bänk, så föll locket och hon
bröt armen. Efter det var hon sur på mig för det.
När Jag skulle upp på mellanstadiet fick Jag en lärare som hette Arne
Steningsson. Han var bra På att lära ut. Men han behandlade mig och några
andra lite orättvist. vi fick lite läxor av han, Jag tykte det var och det
är Ju bättre att Jobba På lektionerna i stället. Men han var lite konstig i
bland för att kunde dra undan stolen när man Skulle Sätta sig i bland. Man
kunde även få en Smäll av han ibland. Men för det mesta var han en mycket
bra lärare.

Inskannad version

Mina nio skolår
När jag gick i förskolan längtade jag till att få börja 1:an. Då var man ju
bara 6 år. Varför man längtade var ju för att man blev lite större. Jag
hade roligt som tusan i ettan. Vi fick ju lära oss läsa, skriva, räkna och
lära oss klockan. I lågstadiet var läxor roligt. Jag gjorde var|enda en.
2:an var lite svårare. Den var inte heller lika rolig. Min storebror gick
ju då i 5:an och han och hans kom|pisar tyckte ju att det var så kul att
reta mig. Så till slut tordes inte jag vara ute på rasterna. I 3:an hade
jag mitt första prov. Det var roligt. Vi hade det i Oä. Läraen vi hade i
lågstadiet var Ingrid Johansson. Jag tyckte hon var snäll. Jag tyckte också
därimot att 3:an var roligare än 2:an. Jimmy och hans kompisar hade nu fått
tillsägelse. Så dom var snälla nu. Jag var för det mesta med Lisa Adjopeu.
Vi hade roligt tillsammans. I 4:an var det roligare. Då bytte vi lärare.
Ingeborg Björklund hade vi då. I 4:an fick vi också lära oss engelska. Vi
fick en ny flicka i skolan. Hon hette Tishea Baosse. Hon kom från Etiopien.
Jag och Lisa började vara med henne. Hon var snäll. Vi var mycket med
varandra på fritiden. I 4:an började vi också spe|la pjäser och dansa. Till
och med killarna spelade en playback. Det var roligt att titta på. I slutet
av 4:an fick vi 2:st nya lärare. Marit och AnnCharlotte. Jag tyckte inte om
Marit. Vi brukade plocka bär i slutet av hösten. Det var det roligaste på
hela åren. När vi började 5:an var det lite trassel mellan mig Och Tishea.
Vi var alltid osams. Skolan gick facktiskt bra för mig. Vi gjorde mycket
som var roligt. Varje fredag|morgon hade vi hemliga lådan. Först hittade
2:st på en lek som vi gjorde och sedan dansade vi den sissta halv timmen.
Det var kul. Lite längre fram blev Tishea och jag bästa kompisar. Lisa och
jag var nästan aldrig med varandra. Tishea och jag gick och var sur på Lisa
för ingenting. På slutet av 5:an blev Lisa och jag samms igen. Tishea var
med oss ett tag. Sedan var hon med Sofie och Malin. När vi slutade det året
var det bara härligt. För sedan blev ju vi störst på skolan. Det var jag,
Maja Grenlid, Peter Håkansson och Jim Seaman. Jag längtade inte tills vi
skulle gå ut 6:an. För då skulle vi ju gå i Varvscentral skola. Det skulle
inte bli kul tyckte jag. I 6:an slutade AnnCharlotte och i stället fick vi
Leif-Erik. Gud vilken gubbe! Det kom också 3:st nya till skolan. Manne,
Nicke, Timmy. Manne skulle gå i våran klass. Nicke i 5:an och Timmy i 2:an.
Lillsyrran gick då också i 2:an. Manne blev ett mobboffer för vissa i
skolan. Nu var det dacks att träffa dom vi skulle gå med i 7:an. Oj, vad
pin|sammt. Men det skulle sa|mmtidigt bli roligt. Och det blev det. Några
pajjasar i klassen skulle vi ju få. Men det hör ju till. Fredrik visade det
med engång. Han kasstade koskit efter oss andra. I bör|jan av 7:an var det
inte kul att åka till skolan. Man var rädd för att göra bort sig innför
klassen. Efter ett tag blev det roligare. Jag var för det mässta med Sanna-
P. Det var ju den ende man kände ricktigt mycket. I 8:an blev det ännu
roligare. Då började Lisa Sjölund. Jag var med henne hela dagarna. Jag
började också vara lite med Maja Petrusson. Det blev mer läxor, Prov och
såd|ant. Nu väntade vi på vårt första betyg. Oj, oj, oj. Det var inte bra.
Bara 2,5. Det blir nog till att läsa lite mer. I slutet av 8:an blev det
lite ledsamt. Jag fick reda på att Lisa skulle flytta och få byta skola.
Hon skulle börja i Tidaholm. Det var inte roligt att få reda på det. Nu var
det nesta betyg. Oj, nej jag har sänkt. Nu ligger jag risigt till. 2,4. I
9:an ska jag sätta fart. Det är ett måsste. Det är bara så. skolavslutning.
Lisa stog bara och grina så jag börja också att grina. Nu på som|marlåvet
har jag träffat henne 3gånger. Och, ja nu sitter jag här i klass 9:a och
skriver en uppsatts.

Inskannad version

Mina nio skolår
Jag började första klass på Vita Höga var jag livrädd. Jag tyckte tvåorna
var enorma och livsfarliga. Min lärarinna hette Milla Brors. Vi var 16
stycken i klassen och alla såg lika rädda ut. I ettan lärde vi oss
alfabetet, läsning och räkning. Jättesvåra saker tyckte jag. När jag gått
ett par månader i första klass kunde jag läsa rent. Efter det började jag
läsa böcker som en galning. Sista dagen före jullovet var jättekul. Den var
alltid likadan varje årskurs. Vi satt och läste och plötsligt började det
spela julmusik i högtalaren. Så fick vi gå ut och dansa på skolgården.
Sedan fick vi gå in och byta julklappar och äta godis. Sedan samlades hela
skolan i en sal och sjöng. När jag gick ut ettan var jag jättestolt.
I tvåan blev det mer geografi och sånt. Gymnastiken var roligast då. Det
var mest lekar då.
Dom nya ettorna såg lika rädda ut som vi gjort. Det gjorde ju att vi blev
lite stöddiga. Mitt bäste minne från tvåan var när en sexa slog ut en tand
på mig. Jag blödde och storgrinade.
I trean började vi med slöjd. En termin hade halva klassen träslöjd och den
andra hälften syslöjd och så bytte vi nästa termin. En dag på vårterminen
hade vi en gammeldagsskoldag. Vi hade på oss gamla kläder, vi hade med oss
egen lunch och vi lekte gamla lekar. Skötte man sig inte på lektionen så
fick man stå i skamvrån. Tidningen kom och fotograferade oss och vi var
jätteglada.
Vi åkte på skolresa i trean också. Vi åkte buss runt i dalarna. Först till
Dala Airport i Borlänge, sedan till Ornäsgården och fikade, sen fortsatte
vi till Carl Larsson-Gården och åt lunch och till sist till Falu
Koppargruva. Det sista var det värsta jag varit med om. Jag var livrädd och
ville bara upp igen. Jag trodde att gruvan skulle rasa ihop hela tiden. Vi
kom upp ur gruvan, levande och vi kunde åka hem. En sak som jag kom ihåg
från trean att det var väldigt mycket tjat om Dan Andersson hela tiden. Så
slutade vi trean och det var dags att byta lärare.
I fyran fick vi Margareta Velin, rena tyrannen mot Milla Brors. Vi började
med engelska i fyran. Jättekul tyckte jag. I fyran fick vi en bok som vi
skulle skriva berättelser i med skrivstil. Jag skrev en lång berättelse,
som Margareta tyckte var så bra, att den skrevs upp på skrivmaskin,
kopierades i häften och delades ut bland mina klasskompisar. Fyran var
väldigt rolig. Hela låg|stadiet brukade jag vara med Johanna. men i
mellanstadiet var jag med Mikaela.
Jag mobbades ett tag i fyran, men eftersom jag är så elak, slog jag jämt
tillbaka och dom gav upp. Vi hade mycket temadagar i fyran, mycket om FN,
Afrika och allt det där. I fyran hade vi musik också, med en människa jag
avskydde. Så började jag femte klass. När jag gick första klass till trean
var vi på nedervåningen och på mellanstadiet blev vi uppflyttade till
övervåningen. Femman kommer jag inte ihåg så mycket ifrån, förutom en dag
då vi åkte buss till någon skog som kallades för urskogen, för att den var
så tät. Vi traskade runt i skogen och tittade på träd, stenar och mossa.
Skolavslutningen i femman var inget högtidig som de i kyrkan. Kyrkan
reparerades och vi fick vara på skolgården. Sjätte klass. Störst på skolan.
Ettorna tyckte vi var stora och fantastiska. Så som vi en gång tyckt.
En gång som jag nu minns från trean var när tre lärarinnor klätt ut sig
till rymdvarelser och försökte lura i oss att de kom från mars och landat i
Villerbacken. Ett par stycken gick på det.
Sexan var en rolig årskurs med mycket temadagar, men också med mycket läxor
och långa skoldagar. Vi åkte på skolresa till Idre i sexan. Vi hade
jättekul, vi badade och spelade minigolf. På kvällarna gick vi på disco.
De sex åren på Vita Höga var roliga och lärande. Men högstadiet är friare.

Inskannad version

Min syn på skolan
Jag tycker att dom som går på lågstadiet ska få mera tid att lära sig saker
som man behöver i mellanstadiet. Nuförtiden leker dom aldeles för mycket på
lektionerna både i ettan, tvåan, trean. Det finns många som inte kan läsa
och skriva så bra när dom har gått ut lågstadiet. Förbättra det!!!

Det bästa med lågstadiet är att dom inte är hemma hos sina respektive
mammor, utan får lära sig att klara sig själva mera.

På mellanstadiet ska dom vara lite mera fria än dom var på lågstadiet. Dom
ska vara mera i samhällslivet, åka på mera studieresor osv. Det tycker jag
att skolstyrelsen ska förbättra.

Det som är bra med mellanstadiet är att dom får lära sig mera än dom fick
på lågstadiet. Kan dom inte lära sig så bra ska dom vara i en särskild
klass där dom får mera hjälp osv.

På dom här två stadierna så ska inte lärarna inte föregå med dåligt
exempel. Tex att läraren inte ska uppmana eleverna att göra en grej på en
elev bara för han har gjort en dålig grej, utan istället försöka ta itu med
saken istället.

På högstadiet så skall alla idrottaktiviteter och dyligt skäras ner. Tex:
en del friluftsdagar som vår skola har haft, er volleyboll, basket osv,
bara för att lärarna inte får nog med betalt.
Jag menar alltså. Varför skall det gå ut över eleverna att lärarna inte får
betalt två timmar mer i per termin.
Det måste ske en ändring!!!
Högstadiet är det sista stadiet av grundskolan. Det som man lär sig
på högstadiet har man nytta av hela livet. Därför råder jag att alla
sveriges högstadie elever går in för skolan.

Idrott måste finnas i skolan, för det är där man hittar de bra
idrottsmännen eller kvinnorna. Så vad ni än gör! Skär inte ner på idrotten
i skolan.

Inskannad version

Mina nio skolår
I ettan var man ju livrädd för att gå ut på rasterna för där var ju dem
stora grabbarna. Men efter ett tag vände man sig och man spelade landhockey
med dem stora grabbarna.
Vi hade ett rum där vi för det mesta hade kuddkrig. I ettan var det
ju inte så mycket allvar utan mest lek.
Till alfabetet läste man en liten berättelse för varje bokstav.
lärare hade vi bara en. Maten serverades av s.k matvärdar som dukade
och serverade maten på fat.

I trean fick vi en ny lärare, en kvinnlig det också. Hon hette Låtta och
var fågelfantast, så vi jobbade mycket med natur på mellan stadiet.
På låg och mellanstadiet gick man inte så länge på dagarna som man
gör nuförtiden, tjugo i tre gick man då.
Jag minns en gång, då vi simmade hur vi puttade i Låtta och Henke
Björks elevassistent. Vilket liv det blev på Låtta. Hennes klocka gick
sönder, och hon fick visst ont överallt. Efter det vi kommit till skolan så
satt vi och diskuterade vad vi skulle göra med hennes klocka, för hon ville
att vi skulle betala hennes klocka. Men efter någon vecka fungerade klockan
igen, och hon sa förlåt och sen var saken över.
I sexan var vi på skolresa i Stockholm. Där var vi fyra dagar och vi
låg på vandrarhemmet på skeppsholmen. Vi besökte flera ställen bla
Riksdagshuset och Grönalund så klart.
I sjuan började vi i Sävsjö på Borgaskolan. Där fick vi nya ämnen som
fysik, biologi och kemi Man fick också välja ett ämne i en speciellt
tillval jag valde teknik för alla. Där arbetar man i trä och metall. Vi
fick nya lärare bl.a. Gunnar Berglind och Viveka Håkansson, som vi har som
klassföreståndare.
Det var rätt nervöst att börja sjuan. Det var ju nya salar, andra
ämnen, kiosken. Men efter ett tag lärde mans sig var salarna var och det
ena med det andra.
I åttan var man ju inte minst längre och det var en lättnad. Man blev
mer van vid tiderna och man kände att det var bara ett år kvar efter 8:an.

Inskannad version

Mina nio skolår
Jag har tänkt berätt om hur mina skolår har varit.
När jag började första klass bodde jag i Skellefteå. Men en sak som
jag minns det var första dagen, när jag skulle träffa alla mina
klasskamrater och fröken, det var då inte underligt att jag var nervös när
jag satt i min skol|bänk för första gången med många nya ansikten runt om
sig.
Men det var ju tur att det inte bara var jag som var nervös. Där satt
vi nu, jag och mina klasskompisar, och hade nio hela långa skolår framför
oss!
Men efter som åren gick blev man ju både äldre och lite klokare. Men
så en dag när jag kom hem efter skolan, när jag gick i 3:e klass, sa mina
föräldrar att VI SKULLE FLYTTA.
Jag förstod inte riktigt vad dom menade, men vi skulle flytta. Och vi
flyttade till Bredsjöberg (Där jag bor fortfarande) Och när jag kom till
den klassen kändes det som att börja skolan på nytt. Man kände sig vilsen
och bortkommen med många nya ansikten. Det ända som skilde var att den här
gången var det bar JAG som kände så. Men det gick över mycket fort så redan
2:a dagen så ville jag fara till min skola. Jag trivdes bra och jag trivs
fortfarande bra i Bredsjöberg. Man, började 4:an, 5:an och 6:an.
Sedan var det att byta skola igen, när jag nu skulle börja
högstadiet, men det är ju en helt annan sak för då har man ju med sig hela
sin klass till den nya skolan. Det var roligt tyckte jag för det kändes
spännand och intressant och att man nu hade ett skåp istället för att ha en
bänk där man hade alla sina saker och med alla lärare och att man fick byta
klassrum var också kul. Men det som jag tyckte var bäst det var alla fina
killar som gick 9:an när jag gick i 7:an och jag fick mig en kille också
men det är ju förfluten tid nu. Men jag tyckte att det var mysigt att ha
sitt första riktiga förhålland med någon.
Och nu när man går i 9:an så sattsar man ju mer på skolan än vad man
kanske gjorde i 7:an för då var det mest det som hände på rasterna som var
intressant.

Inskannad version

Mina nio skolår!

Jag gick lågstadiet i Burträsk, mellanstadiet i Sikeå, högstadiet i
Sollefteå. Skolan var aldrig rolig man hade alltid mycket att göra.

Jag börgade lågstadiet i Burträsk och fick en fin lärarinna som hette Maj
Bergmark.
Jag tyckte att det var roligt att börga skolan. Jag tyckte att läxorna var
roliga.
Jag minns att jag trivdes på skolan och att jag inte kände mig utanför. Vi
hade en klassmormor som hette Anna, hon kom till skolan och gav oss godis.

Allt gick bra i skolan ända tills jag fick höra att vi skulle flytta till
Sikeå. Då blev jag jätte ledsen.
Jag satt i ett fönster på skolan och grät. Min lärarinna frågade varför jag
var så ledsen. Då sa jag som det var att jag skulle flytta och att jag
måste byta skola. Då fick jag en klasslista med allas namn och
telefonnummer, en kram av var och en och alla önskade mig lycka till.

Jag skulle börga mellanstadiet i Sikeå, jag hade hört att den klassen som
jag skulle börga i var hämsk. När jag börgade blev jag utstött av alla och
fick jätte många läxor många fler än jag var van vid.

jag minns att vi jobbade mycket med läs och förstå. Jag tycke att det var
jätte tråkigt men det fanns annat som var skoj t.ex. att ha slöjd, jag
stickade ett par sockar.

Jag kom in i klassen mera och fick fler kompisar. Jag börgade fara till
kompisar efter skolan och på helgeran. Men då var det dags att börga
högstadiet och att byta skola igen. Min pojkvän sa att om jag hade tur
skulle jag kunna få en jätte bra lärarinna som hette Lena-Maria Skytt.
Efter ett tag kom ett brev i brevlådan där stog det att jag hade fått Lena-
Maria som klassförestondare och vad alla mina klasskompisar hette och deras
telefonnummer. Det stog också att vi skulle på ett läge dygn med klassen
för att lära känna alla på ett trevligt sätt.

Jag mins att vi var förberäda in för högstadiet men vi fick inte alls så
många läxor som vi hade hört att vi skulle få.
Vi komm igång på ett trevligt sätt och vi hade trevligt på skolan. Men då
dök ordet betyg up jag förstog ingenting.
Jag frågade lärare och kamrater hur man skulle räkna ut vad jag fick i
snitt. Jag kom fram till 3.1 Jag blev ganska nöjd. Jag har fortfarande 3,1.
Jag har ju ett år kvar i skolan, men sedan måste jag ju velja linie till
gymnasium och det blir svårt jag vet inte vad jag ska gå.

Jag tycker i helhet om skolan. Den har varit rolig. Man har fått kontakt
med andra människor.