Inskannad version

Mina nio skolår
Det var med fjärilar i magen jag gick till skolan första gången. Jag höll
mamma hårt i handen när vi gick över den asfalterade fotbollsplanen emot
den skola där jag skulle gå i nio år. Jag kommer ihåg att mamma sa att här
kommer du att lära dig saker som du kommer att ha nytta av livet ut.
Vi gick uppför de långa trapporna till en korridor, där jag mötte mina
blivande klasskompisar.
Många av dem hade jag gått ihop med i lekis, så de kände jag bra, men det
var även nya ansikten att studera.
När alla satt sig började fröken med att hälsa oss välkomna. När fröken sen
så småningom bara ville prata med föräldrarna så fick vi rita. Jag kommer
ihåg att jag ritade ett stort träd som stod på en blomstrande äng. I sinom
stund var man plötsligt hemma igen efter sin första skoldag.
Lågstadiet gick fort.
Man gjorde mycket roliga saker och allt var nytt det fanns så mycket att se
och lära.
Första läxan var som en dröm som blivit sann. När klockan var halv tolv och
skoldagen led mot sitt slut lade man försiktigt ner läxan i väskan. Vi fick
lära oss alfabetet, att skriva bokstäver, stora som små, och att så
småningom börja bilda ord.
Läsa, det kunde jag redan i lekis, kanske inte så bra i början, man det
tränade jag upp undan för undan. Åren gick fort och snart var det dags att
skiljas från fröken, för nu skulle jag börja mellanstadiet. Mellanstadiet,
nu började man bli stor. Tänk vad lågstadie|eleverna var små det året så
små som då hade de aldrig varit förut.
I mellanstadiet fick vi en magister, hjälp en magister. Det visade sig att
han var jätte|snäll. I mellan stadiet blev det mer allvar, men det var bara
kul man tyckte att man blev behandlad mer som vuxen, man hade större krav
på sig.
Vi fick nya ämnen, ett tex var engelska. Det var spännande med ett
främmande språk, det var ungefär som att börja lågstadiet igen på engelska
lektionerna.
Vi fick lära oss alfabetet igen och att skriva ord och att läsa. Nu började
läxorna att komma sakta men säkert fick man ta hem bok efter bok.
Snart tyckte man att man inte hade gjort så mycket annat än gått i skolan.
Trots att man tyckte att skolan var botten gick mellanstadiet fort, det
tycker man i alla fall nu när man blickar tillbaka på det. Jag kommer ihåg
den där dagen när vi som vanligt lektion och det knackade på dörren och
kuratorn kom in. Hon skulle informera om högstadiet. Det var mycket då som
skulle göras, man skulle välja ämnen, fylla i papper. Men värst var ändå
att klassen skulle splittras.
Vi fick var sitt papper som vi skulle skriva den kompisens namn som vi
ville hamna i samma klass som. Det blev mycket prat om vem som skulle
skriva vem. Till slut var allt bestämt och högstadiet väntade. Det var tid
att ännu en gång ta farväl av läraren men den här gången också av klassen.
Högstadiet nästa.
Hur skulle man kunna hitta överallt, allt var så rörigt.
Vi hade fått nya ämnen, nya lärare, nya klasskompisar, skåp i stället för
bänkar och massor av salar överallt.
Nu hade man fått ännu större ansvar, nu var det inga som tjatade om att ta
hem läxor det fick man komma ihåg själv. Men snart var man även inne i
rutinerna som var. Sjuan gick fort och åttan gick till vinterlovet, då var
det dax för betyg. Mitt första betyg.
Nu skulle man försöka få bra betyg, att plugga och plugga.
Nu går jag i nian och ska snart välja linje till gymnasiet. Tänk vad tiden
går fort.
Den tiden som man utvecklas mest på är högstadiet i alla fall tycker jag
det. Man får arbeta mera fritt och större ansvar och man kan inte skylla på
andra. Nu när snart nian är slut kommer man att sakna högstadiet. Alla
trappor som man svurit över, läxorna och proven sist men främst alla
kompisar. Fast man har klagat mycket kommer nog många tårar att rinna när
det är tid att ta farväl och tacka för den här tiden.

Inskannad version

Mina nio skolår
Detta var en rolig rubrik. Att få berätta om sina år i skolan. Att börja
skolan var något stort. I alla fall för mig.
Jag kommer precis ihåg hur det var. Till och med när jag började
för|skolan. Man träffade genast nya kamrater och allt var roligt. När det
sedan blev sommar och man hade slutat förskolan så började jag tänka lite
grann på hur det skulle bli på lågstadiet. Då var jag inte så nervös, men
när hösten närmade sig blev jag pirrigare i magen. Vad var det man
egentligen var nervös för? Jo, man var ju inte så stor och nu skulle man
börja ettan och få träffa sin lärare, träffa nya vänner osv. På Radö skola
fanns årskurserna 1-6 och 6:orna var man väl mest rädd för. De var ju
störst.
Jag minns den dag då jag och mina föräldrar åkte upp till skolan och jag
skulle träffa min fröken som man sa. Hon hette Elsy-Marie och var snäll.
Hon visade var jag hade min bänk och jag fick egna kritor, penna och suddi.
Dagen efter hade jag fjärilar i magen för då började skolan.
Allt var så nytt och spännande. Jag kommer ihåg en rolig sak. När vi gick
till matsalen så skulle vi gå lugnt och sansat i ett bestämt led. Hmm,
annat emot vad vi gör nu. Lågstadiet gick väl ganska fort. Man fick lära
sig många nya saker som alfabetet, läsa, skriva osv.
Jag tror det var på lågstadiet första gången som polisen kom ut och visade
hur man skulle bete sig i trafiken osv cykelregler och hur man går över ett
övergångsställe.
Efter lågstadiet kom en ny period som också var lite pirrig. Mellanstadiet.
Nu var man lite större. Två nya ämnen kom till, engelska och slöjd.
Engelskan tyckte jag var rolig redan i 4:an slöjd var också kul.
Jag kommer ihåg att i syslöjden gjorde jag en ryggsäck, en slags kasse och
en minifilt. I träslöjden gjorde jag en anslagstavla.
En ny rolig grej var att ibland efter skolan följde en grupp elever med
vaktmästaren ner i källaren och sköt luftgevär. Det var skoj.
I 5:an åkte vi på lägerskola till Kållandsö. Det var jätteroligt!
Nu började jag 6:an och nu var vi störst på skolan. Vad jag såg fram emot
nu var att börja högstadiet! Men på något sätt ville jag stanna kvar här
också. Det hade varit bra här i Radö. Den bästa läraren jag hade var Elsy-
Marie.
I 4:an, 5:an, 6:an lärde jag mig mycket. Vi hade många läxor och det hölls
strängt. Men det tackar jag min lärare för att hon gjorde. Det insåg jag
när jag kom till högstadiet. Vill man lära sig något och göra bra resultat,
så får man faktiskt lov att hänga med på lektionerna och göra läxorna. Det
går inte att sitta och sova. Det ångrar man bara sen.
Några av de sista dagarna i 6:an kommer jag ihåg att vi skulle göra en
cykelutflykt med hemligt mål. Men jag misstänkte redan när vi åkte att vi
skulle hem till fröken. Mycket riktigt. Där grillade vi korv och fikade, så
lekte vi några lekar. Det var kul!
Skolavslutningen i 6:an kommer jag alltid att minnas. Vi hade köpt ett fint
smycke till vår lärarinna. Alla var glada, men innerst inne tror jag att
alla var lite deppade över att lämna den här skolan.
Att börja sjuan var nog det pirrigaste hittills. Nu gällde det verkligen.
Jag minns första dagen på Dalgången. Först upprop i aulan och sedan fick vi
träffa vår klassföreståndare i ett klassrum. Man hade hört ett rykte man
var lite skraj över: toalettdoppning.
Men jag var inte rädd för det för det, därför att jag visste att jag inte
skulle bli det.
Nu var det nya lärare, ämnen och kompisar igen. Men det var jättekul. Efter
några veckor var det inte så nervöst längre. Alla lärare jag fick var
superbra. Så jag hade tur. 8:an var mer krävande och nu skulle man få betyg
också.
I 8:an var vi också ute på prao. Jag var på BB och på en fabrik. Det var
verkligen kul! Det var nervöst med betyget. Men jag blev glad för jag fick
ett bra betyg. Nu när jag har börjat 9:an så börjar jag fundera lite grann
över hur det kommer att bli att sluta här och börja på de la Garda. Jag
kommer sakna alla mina bra och snälla lärare och mina kompisar. Dalgången
är en jättemysig skola på alla vis. Nu kommer snart valet också, men jag
tror att jag har bestämt mig för vad jag ska välja! Tänk att tiden går så
fort.
SLUT

Inskannad version

Mina nio skolår
På lågstadiet var det lugnt, inte så många lärare.
Istället hade man en klassföreståndare och en gymnastik lärare.
Men det är lätt att gå på lågstadiet om man jämnför med mellan- och
högstadiet tex proven dom är inte så svåra som mellanstadiets prov.
Men det blir svårare för varje år man går i skolan för varje gång man byter
klass tex mellan 1-2 blir det alltmer svårare tex som en försvårad stege.
På mellanstadiet blir allting svårare tex man får gå längre i skolan om
dagarna svårare undvisning, mer läxor och svårare skrivningar.
Men annars är det ganska likt om man jämnför med lågstadiet.
Det känns skönt att börja i sjuan på högstadiet.
Men man är minst igen och man är rädd för att råka illa ut för niorna. Men
man bryr sig inte om dom utan i stället är man med sina kompisar i sin egen
klass. Man känner sig stolt över att ha börjat på högstadiet det går man
och skryter med, och att man är superbra.
Men det är dom inte för att bli superbra så skall man läsa vidare efter
nian då är man perfekt men sjuan, åttan och nian är bara en vanlig
grundskola som dom andra två skoler man har gått på bara för att komma upp
till stadium 7.

Inskannad version

Mina nio skolår
År cens. var det dags för mig att börja skolan. 7 år var jag då. Jag
minns fortfarande vilka kläder jag bar. Ett par nya blåjeans, en röd T-
shirt och nya seglarskor.
Jag hade fått en skolväska när jag fyllde 7 år, utav morfar.
Denna dag kändes det som om jag hade fullt med fjärilar i magen.
Jag minns precis hur jag och mina två kompisar stod och väntade på bussen.
Våra mammor följde med oss ut på busshållplatsen. Vi alla tre var lika
nervösa och förväntansfulla.
Åka buss aldeles själv utan mamma, det var också något nytt för mig.
Bussresan gick bra.
Väl framme i skolan var man ännu mer nervös. Dessa stora sexor och så lilla
jag. Inte kunde jag förstå att jag gick på samma skola som dem.

Fröken verkade snäll och klasskompisarna likaså.
Förstadagen fick vi bara lära känna varandra. Vissa kände jag redan från
lekskolan, men det var långtifrån alla.
Vi blev uppropade och alla skulle svara ”ja” högt och tydligt.
Så särskilt högt vet jag inte om jag svarade, för jag har alltid varit lite
blyg av mig.
Den första dagen var rolig.
Jag hade massor att berätta för min nyfikna mamma när jag kom hem, om min
första bussresa på egenhand, om fröken, klasskompisarna, skolan och om vad
vi fick göra.
Nu när jag tänker tillbaka på det första året, tycker jag att det har gått
fort ändå. Visst låter det långt med 9 jobbiga skolår. Men tiden går ganska
fort om man inte tänker på det mörka, tråkiga och jobbiga med skolan utan
ser på det från den ljusa sidan: träffa kompisar, lära sig och den stora
gemenskapen som man faktiskt har i skolan. I alla fall tycker jag så.

Dagarna och åren gick. Snart var det dags att börja 4:an. Då skulle vi byta
lärare och börja med engelska.
Det där med engelska tyckte jag inte var någon större fasa. Jag hade
faktiskt sett fram emot att lära mig ett nytt språk. Fast då hade jag inte
förstått vad det igentligen innebar. När jag började trodde jag bara att
det fanns ca 20 ord på engelska. Jag kunde tex cat, dog, hello osv. Svårare
trodde jag inte att det skulle bli. Men start insåg jag att jag hade fel.
När jag fick lära mig att det fanns något som heter gramatik. Det kom
visserligen inte in förrän i 5:an-6:an, men ändå.

Från lågstadiet till mellanstadiet var visserligen ett ganska stort steg,
men det verkligt stora steget kom när det var dags att börja åk 7.
Här skilde sig det mesta från tidigare. Nya lärare, och det var ca 10 nya
lärare, Nya ämnen, skåp i stället för bänk, och inte minst ny skola. Det
var en mängd skilnader.
Det jag var mest närvös över när jag skulle börja högstadiet var:
-”Hur skall jag hitta i denna stora skolan?”
Vi hade varit på besök i skolan tidigare och då verkade den så hemskt stor.
Men skall jag vara ärlig så var det inte så farligt. Efter första dagen var
det inga problem att hitta rätt.

Ett minne jag har från när jag skulle börja: var den morgonen då jag skulle
börja sjuan.
Jag gick upp halv 6 den morgonen för att duscha, göra iordning håret,
sminka mig lagom mycket. Så man inte såg allt för uppsminkad ut, men jag
ville allt ha lite.
Allt detta fåfänga grejande och speglande tog ca en och en halv timme.
Det var första dagen det. Hedanefter gick jag upp kl 7, åt, duscha, bädda,
borstatanderna, klädde på mig, och han knappt titta mig i spegeln.

Åk 8 blev ett ganska ansträngande år, med mycket prov, läxor och det stora
nya var ju, betyg.

Nu i 9:an får man också kämpa mycket för slutbetyget, men det är ganska
mycket avbrott också, tex med prao, studiedagar, lov mm.

Jag kan inte förstå att jag redan går i nian. Jag minns första skoldagen
som om den var igår. Men det känns ändå skönt att ha gjort sina 9
obligatoriska skolår.

Inskannad version

Mina första skolår
Mina första år i skolan gick jag i Bälinge, då hade man inte många läxor
bara en eller två per vecka. Jag hade svårt att läsa i början, men det
släppte snart. På skolresan i ettan åkte vi och kollade på grisar, men det
var ingen som var intreserad.
Andra året fördjupade vi oss bara i och läsa och räkna.
Det tredje året började vi och läsa engelska. Vi vad på Kinnekulle på
skolresa. Vi kollade på en stor ek som var nära tusen år gammal, och
kollade på hällritsningar. Från trean till fyran bytte vi lärare. Vi
utmanade Jonsereds och Nacka skola i fotbollsturnering, det året vann vi
fotbollen. Det var ett roligt år. Vi var inte så snälla mot den nya fröken,
hon hade nästan alltid hjälp av en annan lärare som slog oss med en nyckel
knippa om vi gjorde något dumt.
Det femte året ut|manade Nacka oss och Jonsered i en fotbollsturnering,
men den gången vann Jonsered. Vi åkte till Göteborg på skolresa. Vi besökte
ett slott och gick på Liseberg, det var skoj.
Det sjette året åkte vi till Bornholm, det var mycket skoj. Idrotten hade
förändrats mycket från redskap till styrke övningar och bollspel. Från
sexan till sjuan bytte jag skola och den gammla klassen splittrades. Det
var skoj och möta en ny klass. Man behövde inte studa så mycket, det var
mest repetion från mellanstadiet.
Åttan var mest repetion.
Nionde klass ställde mycket mer ansvar än åttan så nu måste man studa.

Inskannad version

Mina nio skolår

När jag tänker tillbaka mina nio år så minns jag inte så mycket på
lågstadiet men jag kommer ihåg att det var nervöst första skoldagen när vi
skulle lära oss bokstäver men man lärde sig dom så småningom. När man lärt
sig bokstäverna så skulle man lära sig att skriva dom.
Men i andra klass skulle lära oss att läsa och det tog lite tid för mig och
några andra så vi gick hos en annan fröken. Det jag hade lättast för var
matematik.
Men när vi började 3:an så åkte vi på på studieresa med vår fröken Gunilla
Enmark det var Östergötlandrunt, vi kollade på hällristningar fast det var
inget intressant tyckte jag.
Nu så var det bara en dag kvar, det var ganska nervöst efter som jag skulle
börja på Mellanstadiet och vi skulle få en ny lärare som hette Sven-Göran
Eriksson. När vi hade börjat 4:an så kom det några nya elever det var
Peter, Rasmus och Jon som slutade i 6:an.
Vi hade också en fotbollsturnering som vi vann. Vi vann över 6:an med 7-0
fast dom var två år äldre.
Salen vi hade var ganska fin fast bänkarna vi hade var ganska fula.
När vi hade börjat 5:an hade vi en fotbolls|turnering igen, fast den vann
vi inte, vi förlorade med 2-1 mot 6:an det var synd.
Nu när vi börjat 6:an så fick vi bli skolpoliser. det bästa med det var att
man fick oboy och mackor efter man stått i en halvtimme, och när man
slutade 6:an fick vi pengar.
Nu var det verkligen nervöst för vi skulle börja 7:an och vi har ju hört
att dom nollar sjuor. Men vi klarade oss.
Vi fick också nya skåp och många nya lärare. Det var lite svårt att hitta
salarna vi skulle vara i först, men sen gick det lättare.
Det jobbigaste ämnet var SO för det var så många ämnen och en dålig lärare.
NO var det roligaste ämnet för där får man göra många experiment som är
kul. Gymnastik är också roligt för det är kul att spela boll och springa.
Det jag är bäst på är bollsport.

Inskannad version

Mina nio skolår
Inför skolstarten var det väldigt spännande. Jag kände redan några stycken
som skulle börja i samma klass sen tidigare.
Jag började ettan på svehags|skolan i Finnerödja. Det var en liten skola
med bara lågstadium. Skolan blek kopia; gissning tills annat anges
bestod av låga, gula trähus som var byggda runt om skolgården där det fanns
en lekplats med gunga och klätterställningar. Matsalen och gymnastiksalen
var i samma ej gissning byggnad. Jag tyckte skolan var rolig och man
gjorde precis som fröken sa. Hon hette Maria Videkvist och hon var väl
omkring 60 år och brukade springa marathon och åka vasaloppet. Hon hade oss
även i gymnastik. Jag gick hos en talpedagog för jag kunde inte säga s
ordentligt. Efter skolan gick jag hem eftersom min mamma var mammaledig
nästan hela det läsåret.
Sommaren 1984 flyttade vi till Harbo. Jag fick alltså byta skola, redan
blek kopia; otydbar rad
på i den här klassen. Men när vi väl flyttat hit
sa de att jag skulle gå på Kungsskolan. Eftersom det var närmare till
Hagaskolan och jag hade besökt den tidigare ville jag förståts gå där. Så
vi lyckades byta så jag börja på Haga.
Jag tyckte den nya skolan var så väldigt stor och skolgården var tråkig –
det var ju bara en asfaltsplan. Bytet av skola gick bra det var inga
problem. Den nya läraren hette Britt-Marie Thåström. Vi hade slöjd och FA
(Fria Aktiviteter), det hade jag inte haft förut. Mitt sämsta ämne var
idrott. Efter skolan gick jag till en dagmamma.
När jag började trean tyckte jag att man var väldigt stor och att ettorna
var pyttesmå. Skolan var fortfarande rolig. På rasterna spela man boll
eller byggde snöfästningar. På eftermiddagarna gick jag blek kopia;
gissning tills annat anges
nu- på files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php herrgård i stället för
dagmamma.
I början var fyran väldigt files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php ***, man fick en ny lärare, Marie-Ann Tingby
och så börja man läsa engelska.
tydligt I sexan började jag tröttna på läraren men skolan var ändå
roligare än i femman. Vissa morgnar stod jag skolpolis vid Hagagatan. En
dag började en muslim i klassen. Det innebar att vi läste mycket om den
religionen i skolan. Det var mycket förberedelser inför högstadiet i sexan.
Jag var lite orolig blek kopia; gissning tills annat anges men
samtidigt nyfiken på hur det skulle bli. Det files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php bli mycket
jobbigare och tuffare på högstadiet men tydligt att man samtidigt fick
bestämma mer själv och ta ansvar.
Sjuan blev mycket roligare än väntat, man fick nya lärare, nya ämnen och
ett bra schema. Skolarbetet blev svårare och det var fler prov men det var
ändå den roligaste årskursen. Första dagen sprang vi mellan lektionerna för
att vi trodde inte vi skulle hinna annars. Vi hade bra lärare, Ingeborg
Lundahl och Staffan Persson var klassföreståndare. På rasterna spelade vi
pingis, kort eller biljard. Mot slutet av höstterminen kom strejken. De
flesta lärarna strejkade men inte alla. Första veckan tyckte jag det var
rätt skönt med mera fritid, fast ganska snart ville jag tillbaka till det
normala igen. Man missade så mycket i skolan och det fanns inget att göra
på dagarna.
Under sjuan blev jag bättre på idrott blek kopia; gissning tills annat
anges
något som jag tidigare varit rik|tigt dålig i. Mot slutet av läsåret
åkte vi på klassresa med tåg till Stockholm.
I åttan blev skolan tråkigare, jag tydligt hade nog haft för höga
förvänt|ningar. Vi fick många nya lärare, bl.a. ny klassföreståndare,
Lennart Larsson. Det var väl inget fel på de nya lärarna, men det kändes
inte bra i början. Skolan gick väl inte direkt dåligt för mig men det var
inte så roligt längre. Fritidsgården var ofta stängd så det fanns inget att
göra på rasterna. Vårterminen var roligare än hösten. På PRAOn jobbade jag
på rocketstadion. Vårterminsbetyget blev en överraskning, jag trodde inte
jag skulle höja men det gjorde jag.
På sommaren pratade jag engelska och franska på semestern vilket gjorde att
jag kände att jag haft nytta av det jag lärt mig.
Nian har hittills varit roligare än åttan. De senaste månaderna har gått
fort. Vi fick för tredje gången en ny klassföreståndare, Staffan Jansson.
Schemat är lite sämre än tidigare men det är kul att gå i nian. Allt som
allt kan jag säga att mina nio år har varit roliga och inte allt för
jobbiga, trots att det varit kämp|igt ibland.

Inskannad version

Mina nio skolår
När jag åkte till skolan första gången var det fint och soligt väder.
När mamma och jag gick till bilen hade jag shorts och en T-shirt på mej.
Skolan där jag gick hette karsta skola. Jag kommer ihåg när det var kanske
en månad kvar jag var hemskt nervös. Mamma och pappa hade berättad att man
fick skala potatisarna i bamban skälv det kunde inte jag så hemskt bra. Jag
var nog ännu nervösare för alla nya klass kompisar och lärarinnan. Min
lärare hette Mirja Anderhage. Hon var hemskt sträng. Jag kommer ihåg när
alla barnen eller rättare sagt alla ellva barnen och alla förälldrar
sammlades utan för en stor trappa som ledde upp till klassrummet. Där utan
för stod förälldrarna och pratade med Mirja och allt till himmel och jord.
Till slut promenerade vi in i det stora ljus blåa skol huset. När vi kom in
gick man förbi två toaletter. Sedan kom man fram till två rader med krokar
som man hänger kläder på. Man kom först till pojkarnas sida och sedan till
flickornas. Mitt i mellan raderna fanns dörren in till klassrummet. När man
väl var inne i klassrummet fanns det en himmla stor svart tavla längst
fram. Alldeles utanför till vänster var det en stor väg som vi inte fick gå
ut på. det var ett staket emellan skol gården och vägen. På alla raster
nästan så spelade vi fotboll. Vaktmästaren som heter Jonas hade gjort en
fotbollsplan emellan ett gult gammalt skolhus och ett redskaps skul. Varje
klass fick var sin boll som vi skälva fick hålla ordning på. Efter varje
rast fick man gå och lägga in bollen i rastrummet. Från årskurs två kommer
jag inte ihåg så mycket. Men i trean så gick vi på hemkunskaps lektioner på
Munkebergs skolan. När vi gick i trean så gick vi i en tretvå då hade vi
bytt till ett annat klassrum. Jag minns att jag snackade mycke på
lektionerna med Calle som jag satt jämte. Några gånger flyttade hon oss
ifrån varandra när vi pratade för mycket. varje gång vi skulle till
matsalen och äta så sprang nästan alla för att komma först i kön. Jag
kommer ihåg att dom hade goda knäckemackor där. En gång tävlade Calle och
jag vem som kunde äta mest mackor. Calle vann tyvärr. När vi ätit klart
gick jag jämt och tackade för maten hos mattanterna. Jag tyckte dom var
jätte snälla. Jag hadde hemskt stor respekt för Mirja Anderhage.
En gång kom en stor kille och försökte slå mig med ett pingisracket precis
när han skulle slå mej kom en grabb som var ännu större och stoppade honom.
1-3 gick vi på någon konstig rörelse gymnastik i gympa salen läraren hett
Gunnel malmberg. Man fick hoppa runt och vela lite sedan fick man lägga sig
avslappnad på golvet i fem minuter.
Den största förändringen i den skolan var när vi fick en annan lärare som
heter Karl Ahlgren även kallad ”Kalle” han var Mirjas man. Honom fick vi
när vi började fyran. När vi hadde Mirja var vi inte det minsta bråkiga men
när vi fick honom pratade alla när dom fick lust. I fyran fick vi också
många nya i klassen tex Anna, Annika, Ulla, Thina. Engång när jag gick i
fyran eller femman gick jag utanför Kalles kontor. Då knackade han och sa
att jag skulle komma in jag trodde att han ville ha hjälp med nogonting men
när jag kom in började han prata med mig. Han sa att jag hade sagt en massa
dumma saker. Tex när han skulle öppna klassrummet och inte fick upp dörren.
Jag kanske tex sa ”vad kass du är kan du inte få upp dörren.” I alla fall
gillade han inte det. han pratade gätte lång stund. Till slut när han hadde
snackat så började jag gråta. efter en stund fick jag gå ut på rast igen.
När jag gick i femman blev det över svämning i sy salen det var något rör
som hade gått av.
I stället för att ha sy salen där flyttade dom den till den gammla
gymnastiksalen.
Sedan började jag sexan. vi hadde Kalle fortfarande. Sexan var ett sådant
år jag inte kommer ihåg något speciellt mer än att vi spelade rugby och
pingis på rasterna. Vi spelade pingis på två ihopställda bord och hade
toalett rullar som nät.
Kalle klagade över att det lät så jobbigt med bollen som studdsade hela
tiden. Tiden gick och vi slutade sexan. På alla avslutningar på harbo
skolan gick vi till kyrkan och sjöng vi den blomstertid nu kommer…..
Så kom sommar lovet det var jätte bra väder minns jag. Vi badade hela
sommaren och hadde skit kul.
Men sommaren tog slut snabbt och så var det dags att börja 7an. Dom sista
två veckorna på sommar lovet var jag rätt så nervös. Första dagen på
Munkebergs skolan i sjuan åkte jag buss. Hela våran klass sammlades vid
Huvudentrén.
Sedan gick vi till sal 3. Skol värdinnorna kom och gav oss ett skåp och en
nyckel. Vi fick massa nya ämnen som IVO, SO, tillval, Teknik och så fick vi
en massa nya lärare förstås. I början var det lite lurigt att hitta till
alla salar men efter några veckor hittade man.
På början av vintern så strejkade lärarna det var bara några som var kvar.
I bland hade vi bara två lektioner per dag. Strejken varade rättså länge
jag tror det var i över en månad. Den roligaste läraren har jag i teknik.
han heter Johannes Jesaja eller något sånt han var jätte kul tyckte jag för
han pratade så kul. Sedan började jag åttan. jag tyckte inte det var någon
stor skillnad mellan sjuan och åttan mer än att man får betyg i åttan. Nu
har man då börjat nian och alla ämnen tycker jag blivit lite granna svårare
men inte jättemycket.
SLUT

Inskannad version

Mina nio år
I lekskolan hade jag en fröken som hette Maj-Lis. Vi fick göra många roliga
saker, en sak som jag speciellt kommer ihåg var att vi hade maskerad. Jag
var utklädd till en indianflicka och vår fröken var också utklädd till en
indian.
1:an
Vi fick en ny fröken och vi fick gå i Silverbackaskolan. Fröken hette Ulla
Hovstad och var mycket snäll och trevlig. Jag och min bästis Sanne var
alltid tillsammans och första gången vi vart osams var när killarna i
klassen skulle välja en ”lill Lucia”. Jag vann och hon kom två:a. Men vi
vart snart sams igen.
13 december 1983 jag gick lill Lucia och alla mina släktingar och kompisar
var där. Jag var så nervös att hela jag skakade, men allt gick bra och jag
fick ett silverarmband det stod ”lill lucia 1983” på den. Efter
föreställningen fick jag och stor lucian och några tärnor åka hästskjuts
runt vårt lilla samhälle.
Något som jag också kommer ihåg var att vi tackade för maten och att vi
sjöng psalmer varje fredag. I 2:an
hände det inget speciellt.
I 3:an
Flyttade jag till en kommun som heter Hultsfred. Jag fick börja
Lindesbergsskolan i klass 3a. Min nya fröken hette Birgit Rosengren och
hjälpassistenten hette Margit Almegren. för vi hade en tjej som var cp. I
början var det svårt att koncentrera sig för hon hade en slags skrivmaskin
som lät ganska högt, men det gick bra. Jag fick snabbt nya kompisar och jag
var lite små kär i en klasskamrat som hette Anders.
I 4:an
Vi fick en ny magister som hette Daniel Liljenberg och han var verkligen
sträng. Fast jag lärde mig ganska så mycket i mellanstadiet. Till julen
hade vi någon slags julpjäs och ett luciatåg som otyd. för våra
föräldrar. Slutet av fyran gick vi till kyrkan och sjöng ”Den blomstertid
nu kommer”.
I 5:an
hände det inget speciellt förutom att vi fick en ny tjej i klassen som
hette Karin Bergman och kom från Linköping.
Till julen hade vi en pjäs som hette ”att köpa grisen i säcken” jag spelade
gammal gumma som nästan var döv och min bästa kompis spelade en drottning.
Till våren gick vi till kyrkan och sjöng.

I sexan
Fick vi två chilenska till våran klass en utav dem hette Christer Poyl och
den andra hette Cecile Mendoza. Cecile vart min nya bästis och vi var
alltid tillsammans. Men hon flyttade till Vilhelmina i December. När hon
flyttade så började jag vara med ett så kallat innegäng. jag började också
att röka när jag var med dom. I slutet av sexan någon gång i maj så åkte vi
till Stockholm som klassresa. Roligast var nog ”Gröna hund” och bussresan
hem.

Högstadium 7:an
Jag hade fått en ny bästis Alexa. Och vi hade valt tyska tillsammans. Men
även hon flyttade till Svalöv. i slutet på sjuan. vi hette nu 7a och våra
nya klassföreståndare hette Karl-Folke och Lars-Axel. Vi var ganska så
stökiga om inte stökigast i skolan. Vi hade bl.a. 5 olika musiklärare på
sista delen av andra terminen eftersom vår riktiga lärare var mamma ledig.
Början av 8an fick vi ett antal nya lärare bla en som kallades ”Pelle
polis”. Jag fick också nya vänner i andra paralell klasser och kom så
småningom in i innegänget igen. VI tillbringade mer tid i en rökruta som vi
hade än inne på lektionerna.
Andra delen av 8:an
Jag började i en ny klass som hette 8D och mina nya lärare heter Frans
Lundblad och Carin Andrén. Det var himla pirrigt att börja i en ny klass i
en ny skola i en ny stad. Jag hade precis slutat röka men jag funderade
stark på att börja igen, för nästan det första som dom sa till mig var
”röker du?” ”har du cigg?”. Min första Lektion på Hagaskolan i Nyköping var
spanska och där lärde jag känna en klasskamrat som heter Marie. Min andra
lektion var So och det var där alla samlades och jag riktigt kände hur dom
tittade på mig från topp till tå eftersom jag hade en annorlunda klädsmak
och pratade annorlunda. Men jag fick snabbt kompisar och jag var mycket med
Jackie. I maj åkte dom andra på kanothajk, men jag kunde inte åka med dels
mådde jag inte bra och sen skulle jag gradera mig inom kendo.
Skolavslutningen vart lite annorlunda för jag Petra Wahlberg, Frida, och
Ulla åkte dit med en lyftkran resten var sig lik vi sjöng den blomstertid
nu kommer.
I 9:an finns det inte så mycket att berätta om utan att nästa vecka ska vi
ut på prao och snart är det jullov.

Inskannad version

Mina nio skolår
Jag tyckte att det skulle bli jättekul att börja i skolan.
Jag skulle gå på en skola som låg i fontin. Där var det barn från 1-6an.
Jag bodde i Munkbro då och det gör jag fortfarande. Vi skulle åka skol|taxi
ifrån den stora vägen som går till Kungshamn. Dom dagarna när vi hade
sommorgon åkte jag och sex andra skolkamrater i en egen liten skolbuss.
Annars åkte vi med tvåorna och dom såg jättestora ut. Första skoldagen
skulle alla föräldrar vara med. Både pappa och mamma var där med mig. Våran
lärarinna såg snäll ut. Hon hette Gun-Britt Nyhem. Jag tror att vi fick
säga våra namn och vad vi hade för intressen Mina andra klasskamrater som
inte kom från Munkbro bodde runt om kungshamn en från Rödby.
Den första veckan gjorde vi inget i böckerna för vi hade inte fått några.
Vi gick runt och kollade i dom andras klassrum och i träslöjden och i
syslöjden. Matsalen låg inte vid själva skolan utan den låg en bit ifrån
skolan i samma byggnad som gymnastiksalen 2:a veckan så fick vi böcker i
matte och svenska. Jag tyckte det skulle bli väldigt roligt att ta hem
böckerna och göra läxor och plasta in dom i plast. Matte var det lättaste
tyckte jag för det hade jag tränat lite på innan. Och svenska var också kul
att lära sig skriva och utala bokstäverna. Vi fick skriva varje bokstav.
Lilla och stora a i långa rader och så höll vi på fram till Ö. Jag var så
ivrig att göra mina läxor jag sprang hem för att göra dem. Gymnastiken var
också kul. På rasterna spelade vi fotboll eller lekte uppe vid några rötter
från några träd som stod i en slänt vi hade bilar och körde bland rötterna.
2:orna spelade långboll. Bild hade vi också. Vi fick ha klister lappar och
göra hundar och andra saker. Efter några veckor kom det ner en hel
skolklass med 4:or som skulle vara faddrar till oss. Min fadder hette
Richardo och han kunde måla ”himla” fina bilar och båtar. Han hade ritat en
bild serie med en racertävling till mig. Dom som inte bodde i munkbro dom
fick sluta efter maten. Det fick vi också göra ibland men oftast så fick vi
gå 40 minuter längre för vi hade oftast sovmorgon. När vi skulle åka hem
kom en stor skol|buss och hemtade oss. Alla ville stå längst fram i kön.
Jag kom nästan alltid först för jag var nästan alltid snabbast att klä på
mig. Ibland kom inte bussen förrän efter en timme vi tänkte gå hem men
precis när vi skulle gå så kom bussen. När terminen gick mot sitt slut så
hade dom börjat på en skola uppe i Munkbro och då skulle vi flytta dit.
Våran fröken tog med alla killar från Munk… och vi fick bestämma vilka
som skulle gå i samma klass. Jag kom ihop med 2 andra killar sen blev det
tjejernas tur.
2:an
När jag kom till Kullaskolan som den heter så tyckte jag den såg jättestor
ut. Den hade en stor borg som man kunde leka i och några gungor. Det gick
också några utvecklingsstörda barn på skolan och dom hade sparkcyklar och
trehjulingar och kärror som vi kunde få låna om vi var snälla. I
klassrummet hade vi vanliga bord och stolar som man kunde höja och sänka
sittsen och samma med fotstödet. Vi delade kapprum med en annan klass som
var jämte oss. När vi skulle äta så fick vi gå och hämta en matvagn som
stod inne i skolan vid en hiss. På den fanns allting som man skulle ha på
lunchen. Vi skulle ha under lägg när vi åt som vi hade köpt. Jag hade en
med snobben på. En dag kom våra gamla klasskamrater och hälsade på oss. Vi
visade dom runt och sedan bakade vi bakelser och åt sedan tillsammans. Vi
hade också en lässoffa som man kunde läsa i om man var trött. Vi hade
fortfarande kvar våran gammla lärare. När julen kom läste hon Åsnan och
Maria och vi satt och lyssnade. Vi fick ta med oss ett ljus hemifrån.

3:an 3:an minns jag inte så mycket av förutom att vi fick andra
klasskamrater som gick i ettan. I våran klass var det 123. Det var meningen
att vi treor skulle ta hand om och hjälpa 1 och 2orna. Det gick ganska bra.
Matten var fortfarande kul. Vi skulle börja med historia och andra saker
som träslöjd och syslöjd det var jätte kul jag gjorde båtar och fiskar och
sånt i träslöjden. I syslöjden gjorde vi lappar som man skulle följa ett
streck med symaskinen. Sedan lärde vi oss att trä den. På rasterna började
vi att spela fotboll.

4:an I fyran fick vi gå med femmor dom såg jättestora ut men så småningom
lärde man sig känna dom och då verkade dom inte lika stora. Vi fick också
byta klassrum till en paviljong som låg inte alls långt i från själva
skolan. Och vi fick ny lärare som hette Lars-Anders Bernsson och han var
väldigt just. Vi gick ut i skogen och hade kul vi fick mycket roligare
gymnastikt lektioner och han läste ut bra böcker som ”den hemlighets fulla
ön” Onkel Toms stuga och andra bra böcker. Han var mycket för miljön och vi
gjorde mycket för den. Vi började med engelska jag tyckte det var jättekul.
Och med rättstavelse och något som hette Träningsbiten det var en massa
matte-tal som man hade i läxa till varje tisdag tex. Vi hade också musik.

5:an När vi började femman fick vi ytterligare ny klasskammrater som gick i
4an. Vi började och ha klassfester som vi åt pizza och dansade på. Alltid
blev lite tråkigare man började tröttna. Vi fick gå ner till ett café som
låg på första våningen. Vi började också spela ett spel som hette King out.
Det dumma var att vi måste vara ute hela tiden på rasterna. Men när det var
kallt så ville vi inte vara ute och då blev lärarna rasande på oss. Vi fick
tex inte lämna skolan utan att fråga.

6:an I 6:an fick vi nya klasskamrater igen. När vi fick reda på att våran
lärare skulle sluta så blev vi ledsna för han var så just. Vi skulle få en
lärarinna som hette Ulrika Persson. Hon var snäll men inte lika snäll som
Lars-Anders
Och vi fick en ny lärare i gymnastik och hon var helt borta vi gjorde
nästan inget roligt på timmarna. Nu ville man bara bort från skolan för man
tyckte att den var mesig. Man ville komma hit till Munkbroskolan, få betyg
och andra klasskamrater. Det blev lite problem i klassen alla var trötta
nästan jämt.

7:an Jag tyckte att det skulle bli jättekul att komma hit Munkbroskolan. Vi
skulle gå med alla 6or från våran gammla skola. Vi fick två nya i klassen
så vi blev 30 st. Jag tyckte det var svårt att hitta dom första dagarna.
Schema och tider blev annorlunda och roligare. Gymnastik var fortfarande
det roligaste jag visste, läraren var bra på alla sporter och han var rolig
också.
Vi har samma lärare i svenska och engelska och han är bra.
Hemkunskapsläraren är också bra. Alla lärare var bra. Niorna såg så stora
ut även åttorna var stora jag kände mig inte så liten efter som jag var ca
165 cm lång då. Utom musikläraren.

8:an I åttan var det spännande när vi skulle få betyg till jul jag jobbade
på bra och fick mycket högt medel, 5:a i gymnastik.
På vår terminen blev man lite trött på skolan för det hände inte så mycket
förutom att det var strejk i några veckor
Gymnastiklektionerna var mycket bra vi sprang en 2kilometers bana på tid
och hade friidrott på Kongeplan. Spela fotboll och mycket annat kul.

andra sidan 9:an
9:an 9:an är inte lika kul för nu vill man till gymnasiet men en del saker
är fortfarande roliga. Vi har fått en ny mattelärare istället för en som
heter Oskar.
Kristin Petersson hon är bra men lite petig.