Uppsatsämne: Mina skolår

Inskannad version

Mina skolår

Jag skall nu berätta om mina skolår som jag har upplevt:

De första dagarna i skolan kändes väldigt pinsamt. Jag vågade inte säga ett
knyst till lärarna eller eleverna, men det var några från skolan innan som
också hade börjat i samma klass som mig.

Tiden gick och man började vänja sig tillslut. Det enda negativa jag tänkte
på var att få vara minst på skolan. När man går i femman är man störst,
efter|som att det inte finns årsklasser som är större än femman.

Alla bara lekte och hade roligt och tog inte skolan på allvar, utan som
hyckleri. Det var ju klart att man tänkte på proven och läxorna, men inte
hur man skulle vara mot eleverna och lärarna.

Det förekom bråk, men det varade inte länge förränn lärarna tog deras öron
och skickade dem upp till rektorn. Det går inte att beksriva hur roligt det
var att gå i mellanstadiet.

De sista två åren har varit otroligt stres|sande med att få bra betyg. Det
har också varit hårdare krav på eleverna. Man är tvungen att läsa på
läxorna och träna längre till proven än vad jag gjorde förut.

Nu går jag i nian och snart skall lämna Öknervägsskolan. Det känns både
sorgligt och roligt. Det sorgliga är att få lämna alla kamraterna som jag
har varit med under nästan fyra år. Den klass jag går i nu känns mer som en
familj man har känt jätte länge. Jag kommer aldrig att glömma de roliga
stunderna som jag har haft tillsammans med mina kompisar. Det roliga är att
få börja gymnasiet. Där träffar man på nya kom|pisar och börjar om från
första början igen.

Jag har aldrig varit så nöjd med något hela mitt liv och jag kommer inte
att glömma de här åren så länge jag lever.

Inskannad version

Mina skolår
Jag kommer ihåg när jag (Isak Ramberg) skulle börja skolan. Det var en kall
augustidag om jag kommeri håg rätt så var det en måndag jag hade precis
vaknat. jag var så glad, jag tänkte ja engtligen, får jag börja skolan. Jag
hade väntat länge på den här dagen. Såvardet dag att gå jag skyndade mig
att ta på mig jackan och skorna. Sedan gick det av. Vi åkte ner för gatan
jag börja känna en äcklig känsla som om det var en klump i magen. Jag
börjar att Tänka, Tänk om barnen är elaka mot mig. Jag bad min mamma att
stana bilen. Hon frågar huredetfatt min son?
– jo jag vill inte gå till skolan idag!!!
– varför inte det då?
– tänk om alla barnen är duma mot mig?
– Nej då dom kommerinte att vara
duma mot dig Okej!!
– Okej!!
så far det av. Mamma körde i i Gäst parkeringen och parkerade bilen så
hörde dom skol klockan ringa, då började dom å skynda sig in. lärare visade
väggen till klassrumet, alla var samlade läraren frågar
– Äralla samlade?
dom flesta nickar och visa roparja.
– Då säger lärare. Välkomna till Almstaskolan
– jag hetter Siv alm.
eleven börjar sedan med en ny berättelse, oklart vilken som är
finalversionen

Jag kommer ihåg när jag (Isak Ramberg) skulle börja skolan. Det var en kall
augusti dag om jag kommer ihåg rätt så var det en måndag. Jag hade precis
vaknat, jag var så glad, jag tänkte Ja entligen får jag börja skolan. Jag
hade väntat länge på den här dagen. Så vardet dags att gå, jag sknydade mig
och tog på mig min jacka och skor sedan gick vi. Ner förgatan gick vi Jag
höll mammas hand så hårt att jag nästan krossade den. Varför jag höll så
hårt var att jag fick ett par otäcka tankar om hur skolan var och hur alla
barnen skulle bete sig. Tänk om skolan är ligt ett fängelse där man
straffar dom barn som har gjort något dumt, Tänk om alla barnen skulle vara
elaka motmig, att ingen vill vara med mig. Det känndes som en stor klump
låg i magen det var den mest obehagligaste kännsla som jag någonsin hade
kännt. Jag rykte i mammas hand hon stande och böjde sig mot mig och frågar
vad det som har hänt? mamma jag vill inte börja skolan!!!!
– Varför inte det då?
– Tänk om alla barn är dum mot mig och tänk om skolan liknar ett
fängelse!!!
– Nej min son ingen kommer va dum mot dig och skolan liknar inte ett
fängelse det kan jag lova. Okej?
– Okej
Årskurs 6
det var roligaste året i mitt liv jag hade så många vänner nu varjag
alldrig ensam mer. men det blev ett också ett sorgsent år, Jag skulle
flytta till X-stad, nåt jag alldrig ville göra men pappa fick ett bättre
jobb han blev Vd för ett stort företag. Men jag kommer kontact med mina
vänner i hela mitt liv, jag håller på med det än. Den nya skolan jag skulle
börjai hette Kollehöjd skolan, jag var inte särskillt glad när jag började
jag skulle börjai 6C jag hade komiti mitte av terninen. Jag fick ganska
snabbt nya vänner dom hette Goran Hebevic och den andra Jonas Ferm. Det var
roligt att få nya vänner redan första dagen sedan dess har vi varit vänner
jag har haft det tur jag hade trot att mitt skol liv skulle bli ett h….
men ack så fel jag hade.
Årskus 7
Av en orsak hade mitt liv blivit rätt tråkigt jag viste alldrig varför men
det blev bara så, jag hade inte lust med nånting längre det gick nerot för
mig, kanske var jag olycklig? kanske fataddes nåt i mitt liv? Jag fann
alldrig något svar detta höll sig ända fram till hallva åttan. Det känndes
som blev uppdragen ur hålet. Det betendet kanske berode på att jag var
deprimerad, her.

Inskannad version

Mina skol år

När ja burja i skolan i första klas.
Först när vi kom till skolan så fick alla stå uttanför skolingången. Dåm
hade bygt om ingångarna så vi var dom första klasen till å invig.
Sen när vi kom in då så prata alla barn me sina föräldrar inga barn vågade
prata mä varan men sen när alla föräldrar gick så burja alla prat. i Första
klas så var de mäst springa å så majister som hette Sven olof han beräta
bara historier och hopa runt.

Men Tvåan var lite svårare en ettan men tvåan var bätre på monga sett.
Rasterna var bra för att då spela indebandy och vi slog på flickornas rumpa
å så

Tredje årett va licka dan men vi åkte mycke på utt flyckter å så. De va då
man burja gå på disco och ragga små flickor de va trejan.
Ja va offtas hoss en annan lärare hon hete Berit hon va gö snäl ja fick
läshjälp hos henne.

Då kom vi till fyran och de va inte roligt de va de året man burja trutna
på skolan men då hen de en grej på en av min klas kompis han hoppa på
styltor och hopade på is och ramla me huvet före och fick åcka till sjukhus
och vavaa där nåra dar.

Nu e vi i feman der spela vi basket hela tiden på rasterna och king aut.
Och vi burja spela fotbol på rastern de e inget att beräta om feman men vi
hade fredas mys då hade vi peäs men de va vi som anårndna den.
De va olicka personer som gjorde de men när ja gjorde så var ja och Rebin å
Gurra, kevin vi gjorde alltid komedi…

Sexan då flyta vi up till Dyrberg när ja burja där så burja de gör många i
skolan dom kom från holmen kvarnbo och anndra skolor

Sjuan då de einge att skriva om de va gör trå kigt att gå i sjuan de hende
inget förutom att vi kom in i dena skolan.

Åtan då åckte vi till Feringstagår vi såv över mä klasen en natt såv vi.
Och vi badade å vi gjorde acktiviteter mä alla vi hade ett disco på kvälen
men de va inget disco prisis. Men de va roligt

Nian som vi går i nu de har inte hent så mycket men ja hopas att de blir
roligt men de komer inte bli roligt ja vet.
Vi har redan prauat ja prauade på cop forum

i nian så fick ja glas ögom wiiiiii!! egå
men man har lärt sig mycke på dom här åren man har fåt väner och oväner…
Men den roligaste lektionen e idrot

Inskannad version

Mina Skolår
Nått som jag speciellt kommer ihåg är första gången jag kom till skolan,
det var ett väldigt känsloladdat ögonblick. Jag bodde fortfarande på
grindhålsvägen så vi åkte bil till skolan och påvägen dit ville jag spy, så
nervös var jag. När vi väl sen kom in klassrummet så märkte jag att det
bara var en tjej som hette Johanna som jag kände sen tidigare. Sen när
läraren väl hade pratat klart så fick vi göra lite vad vi ville, fast ja
var så nervös att jag stod kvar vid mamma. Men efter ett tag kom en unge
fram och hälsade, han hette samuel och vi pratade ganska länge. Det var då
som nervösiteten för skolan släppte. Förutom det så har jag nästan inga
minnen från lågstadiet, fast jag kommer också ihåg när vi uppträdde för
hela skolan och dansade nån konstig dans, fast det ska jag inte skriva om.
Mellanstadiet, Där har jag många minnen, synd bara att dom flesta är
negativa pgr av våra dåliga lärare. De flesta minnen är från alla bus vi
har gjort, som tillexempel när gustav band fast en gran bakom bussen. Jag
kommer speciellt ihåg en biologi lektion som vi hade ute i skogen på hösten
i sexan. Det var rätt så kallt och vi skulle leta insekter och identifiera
dem, just då tyckte jag att det var extremt tråkigt men såhär nu efter så
fattar jag inte varför jag inte tyckte det var kul. Det blev ju tråkigt
efter ett tag men det var fortfarande kul, för man var ju där ute med sina
kompisar, så vi hade ju alltid nått att prata om, även om det inte var så
osäkert om eleven skriver ”himmla” eller ”hinmla” intressant. Förutom
det kommer jag inte ihåg så mycke från mellanstadiet, jag kanske har
förträngt alla andra minnen.

Högstadiet har varit den roligaste tiden, massa nya lärare och kompisar. En
mycket speciell sak som jag kommer ihåg var första dagen, då alla fick
presentera sig, och Simon sa att han hette ”Tuff”, jag vet inte varför jag
kommer ihåg just det men det var kul då iallafall. Det var ju väldigt
läskigt att börja i en helt ny skola så det där skämtet lättade upp
stämmningen, tack Simon.

Jag kommer också ihåg i åttan då vi var några killar som var ute och kasta
snöboll, vi mulade nästan varenda sjua. Men sen så kommer en sexa som
kallas tjockis tore som började vara uppkäftig mot oss och kastade sen en
snöboll i ögat på gustav. Då sprang gustav och jens och mulade honom så
mycke som det går att mula nån, Det var väldigt roligt för oss som
kollade.
Som sagt, högstadiet har varit det bästa. Vi har nog haft några av dom
snällaste lärarna och bästa klasskamraterna som finns. Okej jag erkänner
att bättre lärare kanske inte gör mig så mycke mer uppmärksam på
lektionerna men det gör dom iaf roligare och då orkar man lära sig och
ibland så orkar man kanske tillochmed jobba på lektionen. (*Ler*) Det
jobbiga är att detta snart är slut, snart börjar nya skolan.
Minnen. Minnen är ett av de vardefyllaste man har, det har jag lärt genom
att umgås med 19 årig föredetta alkholist. Det man inte tänker på är att
man kan ha hur roligt som helst genom att prata minnen med sina kompisar,
man kanske lär sig att uppskatta minnen mer när man är äldre. Det finns väl
inge mer att säga nu, hoppas min nya skola blir lika bra som den här. Slut

Inskannad version

Mina nio skolår
Inför skolstarten var det väldigt spännande. Jag kände redan några stycken
som skulle börja i samma klass sen tidigare.
Jag började ettan på svehags|skolan i Finnerödja. Det var en liten skola
med bara lågstadium. Skolan blek kopia; gissning tills annat anges
bestod av låga, gula trähus som var byggda runt om skolgården där det fanns
en lekplats med gunga och klätterställningar. Matsalen och gymnastiksalen
var i samma ej gissning byggnad. Jag tyckte skolan var rolig och man
gjorde precis som fröken sa. Hon hette Maria Videkvist och hon var väl
omkring 60 år och brukade springa marathon och åka vasaloppet. Hon hade oss
även i gymnastik. Jag gick hos en talpedagog för jag kunde inte säga s
ordentligt. Efter skolan gick jag hem eftersom min mamma var mammaledig
nästan hela det läsåret.
Sommaren 1984 flyttade vi till Harbo. Jag fick alltså byta skola, redan
blek kopia; otydbar rad på i den här klassen. Men när vi väl flyttat hit
sa de att jag skulle gå på Kungsskolan. Eftersom det var närmare till
Hagaskolan och jag hade besökt den tidigare ville jag förståts gå där. Så
vi lyckades byta så jag börja på Haga.
Jag tyckte den nya skolan var så väldigt stor och skolgården var tråkig –
det var ju bara en asfaltsplan. Bytet av skola gick bra det var inga
problem. Den nya läraren hette Britt-Marie Thåström. Vi hade slöjd och FA
(Fria Aktiviteter), det hade jag inte haft förut. Mitt sämsta ämne var
idrott. Efter skolan gick jag till en dagmamma.
När jag började trean tyckte jag att man var väldigt stor och att ettorna
var pyttesmå. Skolan var fortfarande rolig. På rasterna spela man boll
eller byggde snöfästningar. På eftermiddagarna gick jag blek kopia;
gissning tills annat anges nu- på files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php herrgård i stället för
dagmamma.
I början var fyran väldigt files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php ***, man fick en ny lärare, Marie-Ann Tingby
och så börja man läsa engelska.
tydligt I sexan började jag tröttna på läraren men skolan var ändå
roligare än i femman. Vissa morgnar stod jag skolpolis vid Hagagatan. En
dag började en muslim i klassen. Det innebar att vi läste mycket om den
religionen i skolan. Det var mycket förberedelser inför högstadiet i sexan.
Jag var lite orolig blek kopia; gissning tills annat anges men
samtidigt nyfiken på hur det skulle bli. Det files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php files files.log index.php license.txt paper_data.txt populate_skrivbanken.sh readme.html wp-activate.php wp-admin wp-blog-header.php wp-comments-post.php wp-config-sample.php wp-config.php wp-content wp-cron.php wp-includes wp-links-opml.php wp-load.php wp-login.php wp-mail.php wp-settings.php wp-signup.php wp-trackback.php xmlrpc.php bli mycket
jobbigare och tuffare på högstadiet men tydligt att man samtidigt fick
bestämma mer själv och ta ansvar.
Sjuan blev mycket roligare än väntat, man fick nya lärare, nya ämnen och
ett bra schema. Skolarbetet blev svårare och det var fler prov men det var
ändå den roligaste årskursen. Första dagen sprang vi mellan lektionerna för
att vi trodde inte vi skulle hinna annars. Vi hade bra lärare, Ingeborg
Lundahl och Staffan Persson var klassföreståndare. På rasterna spelade vi
pingis, kort eller biljard. Mot slutet av höstterminen kom strejken. De
flesta lärarna strejkade men inte alla. Första veckan tyckte jag det var
rätt skönt med mera fritid, fast ganska snart ville jag tillbaka till det
normala igen. Man missade så mycket i skolan och det fanns inget att göra
på dagarna.
Under sjuan blev jag bättre på idrott blek kopia; gissning tills annat
anges något som jag tidigare varit rik|tigt dålig i. Mot slutet av läsåret
åkte vi på klassresa med tåg till Stockholm.
I åttan blev skolan tråkigare, jag tydligt hade nog haft för höga
förvänt|ningar. Vi fick många nya lärare, bl.a. ny klassföreståndare,
Lennart Larsson. Det var väl inget fel på de nya lärarna, men det kändes
inte bra i början. Skolan gick väl inte direkt dåligt för mig men det var
inte så roligt längre. Fritidsgården var ofta stängd så det fanns inget att
göra på rasterna. Vårterminen var roligare än hösten. På PRAOn jobbade jag
på rocketstadion. Vårterminsbetyget blev en överraskning, jag trodde inte
jag skulle höja men det gjorde jag.
På sommaren pratade jag engelska och franska på semestern vilket gjorde att
jag kände att jag haft nytta av det jag lärt mig.
Nian har hittills varit roligare än åttan. De senaste månaderna har gått
fort. Vi fick för tredje gången en ny klassföreståndare, Staffan Jansson.
Schemat är lite sämre än tidigare men det är kul att gå i nian. Allt som
allt kan jag säga att mina nio år har varit roliga och inte allt för
jobbiga, trots att det varit kämp|igt ibland.

Inskannad version

Mina nio skolår
När jag åkte till skolan första gången var det fint och soligt väder.
När mamma och jag gick till bilen hade jag shorts och en T-shirt på mej.
Skolan där jag gick hette karsta skola. Jag kommer ihåg när det var kanske
en månad kvar jag var hemskt nervös. Mamma och pappa hade berättad att man
fick skala potatisarna i bamban skälv det kunde inte jag så hemskt bra. Jag
var nog ännu nervösare för alla nya klass kompisar och lärarinnan. Min
lärare hette Mirja Anderhage. Hon var hemskt sträng. Jag kommer ihåg när
alla barnen eller rättare sagt alla ellva barnen och alla förälldrar
sammlades utan för en stor trappa som ledde upp till klassrummet. Där utan
för stod förälldrarna och pratade med Mirja och allt till himmel och jord.
Till slut promenerade vi in i det stora ljus blåa skol huset. När vi kom in
gick man förbi två toaletter. Sedan kom man fram till två rader med krokar
som man hänger kläder på. Man kom först till pojkarnas sida och sedan till
flickornas. Mitt i mellan raderna fanns dörren in till klassrummet. När man
väl var inne i klassrummet fanns det en himmla stor svart tavla längst
fram. Alldeles utanför till vänster var det en stor väg som vi inte fick gå
ut på. det var ett staket emellan skol gården och vägen. På alla raster
nästan så spelade vi fotboll. Vaktmästaren som heter Jonas hade gjort en
fotbollsplan emellan ett gult gammalt skolhus och ett redskaps skul. Varje
klass fick var sin boll som vi skälva fick hålla ordning på. Efter varje
rast fick man gå och lägga in bollen i rastrummet. Från årskurs två kommer
jag inte ihåg så mycket. Men i trean så gick vi på hemkunskaps lektioner på
Munkebergs skolan. När vi gick i trean så gick vi i en tretvå då hade vi
bytt till ett annat klassrum. Jag minns att jag snackade mycke på
lektionerna med Calle som jag satt jämte. Några gånger flyttade hon oss
ifrån varandra när vi pratade för mycket. varje gång vi skulle till
matsalen och äta så sprang nästan alla för att komma först i kön. Jag
kommer ihåg att dom hade goda knäckemackor där. En gång tävlade Calle och
jag vem som kunde äta mest mackor. Calle vann tyvärr. När vi ätit klart
gick jag jämt och tackade för maten hos mattanterna. Jag tyckte dom var
jätte snälla. Jag hadde hemskt stor respekt för Mirja Anderhage.
En gång kom en stor kille och försökte slå mig med ett pingisracket precis
när han skulle slå mej kom en grabb som var ännu större och stoppade honom.
1-3 gick vi på någon konstig rörelse gymnastik i gympa salen läraren hett
Gunnel malmberg. Man fick hoppa runt och vela lite sedan fick man lägga sig
avslappnad på golvet i fem minuter.
Den största förändringen i den skolan var när vi fick en annan lärare som
heter Karl Ahlgren även kallad ”Kalle” han var Mirjas man. Honom fick vi
när vi började fyran. När vi hadde Mirja var vi inte det minsta bråkiga men
när vi fick honom pratade alla när dom fick lust. I fyran fick vi också
många nya i klassen tex Anna, Annika, Ulla, Thina. Engång när jag gick i
fyran eller femman gick jag utanför Kalles kontor. Då knackade han och sa
att jag skulle komma in jag trodde att han ville ha hjälp med nogonting men
när jag kom in började han prata med mig. Han sa att jag hade sagt en massa
dumma saker. Tex när han skulle öppna klassrummet och inte fick upp dörren.
Jag kanske tex sa ”vad kass du är kan du inte få upp dörren.” I alla fall
gillade han inte det. han pratade gätte lång stund. Till slut när han hadde
snackat så började jag gråta. efter en stund fick jag gå ut på rast igen.
När jag gick i femman blev det över svämning i sy salen det var något rör
som hade gått av.
I stället för att ha sy salen där flyttade dom den till den gammla
gymnastiksalen.
Sedan började jag sexan. vi hadde Kalle fortfarande. Sexan var ett sådant
år jag inte kommer ihåg något speciellt mer än att vi spelade rugby och
pingis på rasterna. Vi spelade pingis på två ihopställda bord och hade
toalett rullar som nät.
Kalle klagade över att det lät så jobbigt med bollen som studdsade hela
tiden. Tiden gick och vi slutade sexan. På alla avslutningar på harbo
skolan gick vi till kyrkan och sjöng vi den blomstertid nu kommer…..
Så kom sommar lovet det var jätte bra väder minns jag. Vi badade hela
sommaren och hadde skit kul.
Men sommaren tog slut snabbt och så var det dags att börja 7an. Dom sista
två veckorna på sommar lovet var jag rätt så nervös. Första dagen på
Munkebergs skolan i sjuan åkte jag buss. Hela våran klass sammlades vid
Huvudentrén.
Sedan gick vi till sal 3. Skol värdinnorna kom och gav oss ett skåp och en
nyckel. Vi fick massa nya ämnen som IVO, SO, tillval, Teknik och så fick vi
en massa nya lärare förstås. I början var det lite lurigt att hitta till
alla salar men efter några veckor hittade man.
På början av vintern så strejkade lärarna det var bara några som var kvar.
I bland hade vi bara två lektioner per dag. Strejken varade rättså länge
jag tror det var i över en månad. Den roligaste läraren har jag i teknik.
han heter Johannes Jesaja eller något sånt han var jätte kul tyckte jag för
han pratade så kul. Sedan började jag åttan. jag tyckte inte det var någon
stor skillnad mellan sjuan och åttan mer än att man får betyg i åttan. Nu
har man då börjat nian och alla ämnen tycker jag blivit lite granna svårare
men inte jättemycket.
SLUT

Inskannad version

Mina nio år
I lekskolan hade jag en fröken som hette Maj-Lis. Vi fick göra många roliga
saker, en sak som jag speciellt kommer ihåg var att vi hade maskerad. Jag
var utklädd till en indianflicka och vår fröken var också utklädd till en
indian.
1:an
Vi fick en ny fröken och vi fick gå i Silverbackaskolan. Fröken hette Ulla
Hovstad och var mycket snäll och trevlig. Jag och min bästis Sanne var
alltid tillsammans och första gången vi vart osams var när killarna i
klassen skulle välja en ”lill Lucia”. Jag vann och hon kom två:a. Men vi
vart snart sams igen.
13 december 1983 jag gick lill Lucia och alla mina släktingar och kompisar
var där. Jag var så nervös att hela jag skakade, men allt gick bra och jag
fick ett silverarmband det stod ”lill lucia 1983” på den. Efter
föreställningen fick jag och stor lucian och några tärnor åka hästskjuts
runt vårt lilla samhälle.
Något som jag också kommer ihåg var att vi tackade för maten och att vi
sjöng psalmer varje fredag. I 2:an
hände det inget speciellt.
I 3:an
Flyttade jag till en kommun som heter Hultsfred. Jag fick börja
Lindesbergsskolan i klass 3a. Min nya fröken hette Birgit Rosengren och
hjälpassistenten hette Margit Almegren. för vi hade en tjej som var cp. I
början var det svårt att koncentrera sig för hon hade en slags skrivmaskin
som lät ganska högt, men det gick bra. Jag fick snabbt nya kompisar och jag
var lite små kär i en klasskamrat som hette Anders.
I 4:an
Vi fick en ny magister som hette Daniel Liljenberg och han var verkligen
sträng. Fast jag lärde mig ganska så mycket i mellanstadiet. Till julen
hade vi någon slags julpjäs och ett luciatåg som otyd. för våra
föräldrar. Slutet av fyran gick vi till kyrkan och sjöng ”Den blomstertid
nu kommer”.
I 5:an
hände det inget speciellt förutom att vi fick en ny tjej i klassen som
hette Karin Bergman och kom från Linköping.
Till julen hade vi en pjäs som hette ”att köpa grisen i säcken” jag spelade
gammal gumma som nästan var döv och min bästa kompis spelade en drottning.
Till våren gick vi till kyrkan och sjöng.

I sexan
Fick vi två chilenska till våran klass en utav dem hette Christer Poyl och
den andra hette Cecile Mendoza. Cecile vart min nya bästis och vi var
alltid tillsammans. Men hon flyttade till Vilhelmina i December. När hon
flyttade så började jag vara med ett så kallat innegäng. jag började också
att röka när jag var med dom. I slutet av sexan någon gång i maj så åkte vi
till Stockholm som klassresa. Roligast var nog ”Gröna hund” och bussresan
hem.

Högstadium 7:an
Jag hade fått en ny bästis Alexa. Och vi hade valt tyska tillsammans. Men
även hon flyttade till Svalöv. i slutet på sjuan. vi hette nu 7a och våra
nya klassföreståndare hette Karl-Folke och Lars-Axel. Vi var ganska så
stökiga om inte stökigast i skolan. Vi hade bl.a. 5 olika musiklärare på
sista delen av andra terminen eftersom vår riktiga lärare var mamma ledig.
Början av 8an fick vi ett antal nya lärare bla en som kallades ”Pelle
polis”. Jag fick också nya vänner i andra paralell klasser och kom så
småningom in i innegänget igen. VI tillbringade mer tid i en rökruta som vi
hade än inne på lektionerna.
Andra delen av 8:an
Jag började i en ny klass som hette 8D och mina nya lärare heter Frans
Lundblad och Carin Andrén. Det var himla pirrigt att börja i en ny klass i
en ny skola i en ny stad. Jag hade precis slutat röka men jag funderade
stark på att börja igen, för nästan det första som dom sa till mig var
”röker du?” ”har du cigg?”. Min första Lektion på Hagaskolan i Nyköping var
spanska och där lärde jag känna en klasskamrat som heter Marie. Min andra
lektion var So och det var där alla samlades och jag riktigt kände hur dom
tittade på mig från topp till tå eftersom jag hade en annorlunda klädsmak
och pratade annorlunda. Men jag fick snabbt kompisar och jag var mycket med
Jackie. I maj åkte dom andra på kanothajk, men jag kunde inte åka med dels
mådde jag inte bra och sen skulle jag gradera mig inom kendo.
Skolavslutningen vart lite annorlunda för jag Petra Wahlberg, Frida, och
Ulla åkte dit med en lyftkran resten var sig lik vi sjöng den blomstertid
nu kommer.
I 9:an finns det inte så mycket att berätta om utan att nästa vecka ska vi
ut på prao och snart är det jullov.

Inskannad version

Mina nio skolår
Jag tyckte att det skulle bli jättekul att börja i skolan.
Jag skulle gå på en skola som låg i fontin. Där var det barn från 1-6an.
Jag bodde i Munkbro då och det gör jag fortfarande. Vi skulle åka skol|taxi
ifrån den stora vägen som går till Kungshamn. Dom dagarna när vi hade
sommorgon åkte jag och sex andra skolkamrater i en egen liten skolbuss.
Annars åkte vi med tvåorna och dom såg jättestora ut. Första skoldagen
skulle alla föräldrar vara med. Både pappa och mamma var där med mig. Våran
lärarinna såg snäll ut. Hon hette Gun-Britt Nyhem. Jag tror att vi fick
säga våra namn och vad vi hade för intressen Mina andra klasskamrater som
inte kom från Munkbro bodde runt om kungshamn en från Rödby.
Den första veckan gjorde vi inget i böckerna för vi hade inte fått några.
Vi gick runt och kollade i dom andras klassrum och i träslöjden och i
syslöjden. Matsalen låg inte vid själva skolan utan den låg en bit ifrån
skolan i samma byggnad som gymnastiksalen 2:a veckan så fick vi böcker i
matte och svenska. Jag tyckte det skulle bli väldigt roligt att ta hem
böckerna och göra läxor och plasta in dom i plast. Matte var det lättaste
tyckte jag för det hade jag tränat lite på innan. Och svenska var också kul
att lära sig skriva och utala bokstäverna. Vi fick skriva varje bokstav.
Lilla och stora a i långa rader och så höll vi på fram till Ö. Jag var så
ivrig att göra mina läxor jag sprang hem för att göra dem. Gymnastiken var
också kul. På rasterna spelade vi fotboll eller lekte uppe vid några rötter
från några träd som stod i en slänt vi hade bilar och körde bland rötterna.
2:orna spelade långboll. Bild hade vi också. Vi fick ha klister lappar och
göra hundar och andra saker. Efter några veckor kom det ner en hel
skolklass med 4:or som skulle vara faddrar till oss. Min fadder hette
Richardo och han kunde måla ”himla” fina bilar och båtar. Han hade ritat en
bild serie med en racertävling till mig. Dom som inte bodde i munkbro dom
fick sluta efter maten. Det fick vi också göra ibland men oftast så fick vi
gå 40 minuter längre för vi hade oftast sovmorgon. När vi skulle åka hem
kom en stor skol|buss och hemtade oss. Alla ville stå längst fram i kön.
Jag kom nästan alltid först för jag var nästan alltid snabbast att klä på
mig. Ibland kom inte bussen förrän efter en timme vi tänkte gå hem men
precis när vi skulle gå så kom bussen. När terminen gick mot sitt slut så
hade dom börjat på en skola uppe i Munkbro och då skulle vi flytta dit.
Våran fröken tog med alla killar från Munk… och vi fick bestämma vilka
som skulle gå i samma klass. Jag kom ihop med 2 andra killar sen blev det
tjejernas tur.
2:an
När jag kom till Kullaskolan som den heter så tyckte jag den såg jättestor
ut. Den hade en stor borg som man kunde leka i och några gungor. Det gick
också några utvecklingsstörda barn på skolan och dom hade sparkcyklar och
trehjulingar och kärror som vi kunde få låna om vi var snälla. I
klassrummet hade vi vanliga bord och stolar som man kunde höja och sänka
sittsen och samma med fotstödet. Vi delade kapprum med en annan klass som
var jämte oss. När vi skulle äta så fick vi gå och hämta en matvagn som
stod inne i skolan vid en hiss. På den fanns allting som man skulle ha på
lunchen. Vi skulle ha under lägg när vi åt som vi hade köpt. Jag hade en
med snobben på. En dag kom våra gamla klasskamrater och hälsade på oss. Vi
visade dom runt och sedan bakade vi bakelser och åt sedan tillsammans. Vi
hade också en lässoffa som man kunde läsa i om man var trött. Vi hade
fortfarande kvar våran gammla lärare. När julen kom läste hon Åsnan och
Maria och vi satt och lyssnade. Vi fick ta med oss ett ljus hemifrån.

3:an 3:an minns jag inte så mycket av förutom att vi fick andra
klasskamrater som gick i ettan. I våran klass var det 123. Det var meningen
att vi treor skulle ta hand om och hjälpa 1 och 2orna. Det gick ganska bra.
Matten var fortfarande kul. Vi skulle börja med historia och andra saker
som träslöjd och syslöjd det var jätte kul jag gjorde båtar och fiskar och
sånt i träslöjden. I syslöjden gjorde vi lappar som man skulle följa ett
streck med symaskinen. Sedan lärde vi oss att trä den. På rasterna började
vi att spela fotboll.

4:an I fyran fick vi gå med femmor dom såg jättestora ut men så småningom
lärde man sig känna dom och då verkade dom inte lika stora. Vi fick också
byta klassrum till en paviljong som låg inte alls långt i från själva
skolan. Och vi fick ny lärare som hette Lars-Anders Bernsson och han var
väldigt just. Vi gick ut i skogen och hade kul vi fick mycket roligare
gymnastikt lektioner och han läste ut bra böcker som ”den hemlighets fulla
ön” Onkel Toms stuga och andra bra böcker. Han var mycket för miljön och vi
gjorde mycket för den. Vi började med engelska jag tyckte det var jättekul.
Och med rättstavelse och något som hette Träningsbiten det var en massa
matte-tal som man hade i läxa till varje tisdag tex. Vi hade också musik.

5:an När vi började femman fick vi ytterligare ny klasskammrater som gick i
4an. Vi började och ha klassfester som vi åt pizza och dansade på. Alltid
blev lite tråkigare man började tröttna. Vi fick gå ner till ett café som
låg på första våningen. Vi började också spela ett spel som hette King out.
Det dumma var att vi måste vara ute hela tiden på rasterna. Men när det var
kallt så ville vi inte vara ute och då blev lärarna rasande på oss. Vi fick
tex inte lämna skolan utan att fråga.

6:an I 6:an fick vi nya klasskamrater igen. När vi fick reda på att våran
lärare skulle sluta så blev vi ledsna för han var så just. Vi skulle få en
lärarinna som hette Ulrika Persson. Hon var snäll men inte lika snäll som
Lars-Anders
Och vi fick en ny lärare i gymnastik och hon var helt borta vi gjorde
nästan inget roligt på timmarna. Nu ville man bara bort från skolan för man
tyckte att den var mesig. Man ville komma hit till Munkbroskolan, få betyg
och andra klasskamrater. Det blev lite problem i klassen alla var trötta
nästan jämt.

7:an Jag tyckte att det skulle bli jättekul att komma hit Munkbroskolan. Vi
skulle gå med alla 6or från våran gammla skola. Vi fick två nya i klassen
så vi blev 30 st. Jag tyckte det var svårt att hitta dom första dagarna.
Schema och tider blev annorlunda och roligare. Gymnastik var fortfarande
det roligaste jag visste, läraren var bra på alla sporter och han var rolig
också.
Vi har samma lärare i svenska och engelska och han är bra.
Hemkunskapsläraren är också bra. Alla lärare var bra. Niorna såg så stora
ut även åttorna var stora jag kände mig inte så liten efter som jag var ca
165 cm lång då. Utom musikläraren.

8:an I åttan var det spännande när vi skulle få betyg till jul jag jobbade
på bra och fick mycket högt medel, 5:a i gymnastik.
På vår terminen blev man lite trött på skolan för det hände inte så mycket
förutom att det var strejk i några veckor
Gymnastiklektionerna var mycket bra vi sprang en 2kilometers bana på tid
och hade friidrott på Kongeplan. Spela fotboll och mycket annat kul.

andra sidan 9:an
9:an 9:an är inte lika kul för nu vill man till gymnasiet men en del saker
är fortfarande roliga. Vi har fått en ny mattelärare istället för en som
heter Oskar.
Kristin Petersson hon är bra men lite petig.

Inskannad version

Mina skolår
Efter att jag själv nu har gått i nästan nio lång år och därmed nästintill
avslutat det kapitel i mitt liv vi kallar grundskolan, tänker jag berätta
vad jag varit med om. När jag tänkt efter och reflekterat över mina år i
skolan kommer jag fram till att de både bjuder på fröjder och besvikelser.
Den händelse som jag på rak arm kommer på och framför allt har starka minen
om är min allra första skoldag.

Jag mins det fortförande som om det var igår. Alla nya intryck och kompisar
som den dagen förde med sig.

Jag stod där på trappen, jag mina två äldre syskon och våran nyfödda
lillebror var också med. Precis som varje år placerade mamma oss framför
huset och förevigade stunden med ett kort. I flera veckor hade jag laddat,
efter att varje år fått stå kvar på trappen var det äntligen min tur att få
följa med. Jag var nyklipp med färg i håret och mamma hade köpt oss var sin
ny dress, så att vi likna tre stycken trillingar ur någon mycket gammal
film. De jag var mest stålt över var ändå min alldeles nya, grönblänkande
ryggsäck. En alldeles egen ryggsäck, jag mins känslan än idag.

Plötsligt kände jag hur en stor klump bildades i magen på mig. Ivrig och
spänd tog jag mina första steg in på den gigantiska skolgården. Jag mins
hur alla stora barn hälsade på varandra och sprang runt vid sandlådan.
Mamma visa mig vägen fram till en stor glunga barn som stod utan|för en
dörr med skylten 1B, vi gick in. Precis innanför dörren stod ytterligare en
glunga barn, jag mins hur hjärtat hoppa i bröstet på mig. ”Är det de här
läskiga barnen jag ska gå med”, tänkte jag för mig själv. Alla stod där
bakom bena vid sina föräldrar, känslan av iver och spänning eka nästan mot
väggarna i det lilla grupprummet.

Slutligen kom hon, en lång äldre tant med rutiga byxor och en pärm under
armen. Medan hon rätta till glasögonen på näsan fylldes salen av
viskningar. ”Det är fröken, det är hon som ska vara eran fröken”, hördes
genom mullret. ”Hej och välkommna, det är jag som är Birgit”, sa plötsligt
den okända tanten. Hon berättade att hon skulle vara våran lärarina för de
tre närmsta åren och därefter allt vad vi skulle göra tillsammans.

Jag mins tydligt hur alla barnen blygsamt presenterade sig, min allra
första namnskylt och vår första rast tillsammans. Särskilt den där
namnskylten väcker klara minen. Stora, fylliga bokstäver sväva över en
himel med blåa flygplan. Det var den finaste och mest speciella namnskylt
jag någonsin sett.

Skolstarten var en härlig tid. Det var då jag för första gången träffa
egna, riktiga kompisar. Det var också för första gången jag hade någonting
bara för mig själv, något eget. I skolan fanns inga jobbiga syskon eller
störande föräldrar, bara jag och mina kompisar. Där upplevde vi både
sorgsna tider men fram för allt härliga dagar med vänskap och gemenskap.

Åren gick och allt eftersom vi växte ändrades skoldagen. Man blev större,
fick mer respekt och lärde sig mer och mer. Till sist kom den dagen då vi
skulle börja i mellanstadiet.

När man kommit så långt att man börja i mellanstadiet då var man stor,
väldigt stor. Ja, vi var nästan störst på skolan. Vi hade nyligen fått en
ny fröken och snart skulle vi även börja att läsa ett främmande språk. Vi
skulle till och med snart lämna den skola vi nu gått till i nästan sex år.
Jag mins än idag hur roligt vi hade det, jag och gänget. Mina kompisar och
jag vi var tajtare än tajts och inget eller ingen kunde stoppa oss. Vi
spela bandy eller latja kula i gropen på rasterna. Vi var helt klart ett
respekterat gäng på skolan. Till hösten i sexan börja vi med vårat helt nya
och outforskade språk. En enkel match tänkte jag, något jag senare fick
bekräftat att de inte var. För första gången under våran sex år långa
skoltid var klassen splittrad. Visst var det ovant, men de var bara ett
smakprov av hur högstadiet skulle bli. Framför allt har jag nu starka
minnen av slutet på den långa vistelsen i mellanstadiet. Det var oro i
luften redan en månad innan avslutningen. ”Skulle klassen splittras”, ”är
högstadiet så hemskt som alla säger”, var tankar som spöka i klassen. Ett
starkt och dessutom ganska hemskt minne jag har kommer från en repetition
inför avslutningen av sexan och mellanstadiet. Under sången ”Den
blomstertid nu kommer”, börja flera av tjejerna i klassen att stor|gråta
och repetitionen var tvungen att avslutas.

Så var den stora dagen äntligen där, för sista gången i mitt inte allt för
långa liv skulle ja nu gå den lilla stigen ner till skolan. Alla var
uppklädda och det var en sorgsen stämning över hela klassen. Vi sjöng, åt
tårta och tog farväl av varandra. Jag blev sjäv utsädd att ge fröken vår
avskeds|present. Inte äns min tuffa kind var torr efter de avskedet.

Mellanstadiet var nu över och även om det låter som en sorgsen tid var det
inte de. För första gången blev man här kär, man börja idrotta och man
lärde känna andra kompisar från andra skolor. Även i fall skolan blev
svårare var det aldrig särskilt jobbigt.

Hur skulle nu högstadiet vara, skulle det vara så hemskt som alla sa eller
var det bara ryckten Från att ha varit störst och mest respekterad blev man
nu minst Till en början gick allt bra, jag träffa nya kompisar, hamna i en
trevlig klass och allt verka bara bra. För första gången fick man nu ta
eget ansvar för sin inlärning samtidigt som svårighetsgraden ökade
avsevärt. Trots detta kändes ändå allt bara bra, för ett par veckor. Efter
någon månad när man börjat tröttna på alla nya saker och smält alla nya
intryck var det inte så himla bra. Skolan visa nu upp sitt rätta ansikte. I
lokalerna hängde tapeterna lösa och väggarna var fulla med hål. Det var
klotter och äckel över allt samtidigt som undervisningen tog knäcken på
en.

När jag nu sitter här och tänker tillbaka på min skol tid förstår man var
det är fel. Vissa saker finner man ytterst märkvärda. Exempelvis borde man
i dagens moderna och it-baserade samhälle ha i skolans högre klasser
fungerande datorer. Dessutom ska väll en skola ha samma krav på lokalerna
som vilken annan arbetsplats som helst. Hål i väggar och tak, är det
verkligen så vi vill ha det. Jag hoppas verkligen att kurvan inte
fortsätter och att det blir bättre på gymnasiet. Mitt råd är att sattsa mer
pengar på skolans högre klasser. De lägre klasserna klarar sig på de de
redan har. Miljöer som dessa gör en skoltrött. Vi hade inte särskilt bra
miljöer i lågstadiet heller, men det gjorde inget. Tro mig lyd mitt råd,
jag har varit med om det själv.

Inskannad version

Mina nio skolår
Mamma.
Gud va’ glad jag var att jag hade en mamma.
Första dagen jag var i skolan var jag både rädd och blyg, men min mamma var
där hela tiden.
Läraren såg sträng ut, med spetsig näsa och smalt ansikte. Men hon log mot
oss och såg ändå snäll ut. Jag var jättestolt, jag hade börjat skolan.
Nu när jag tänker på första tre åren så verkar det som de bara rullade iväg
det ena året efter de andra.
Mellanstadiet var mycket roligare.
Ny lärare, ny byggnad, några nya ämnen, man kände sig mycket äldre.
saknad sida
är inte den som tycker om att slåss men ändå var det jag som började mucka.
Av ren rädsla lyckades jag få honom underlägsen så att han stack därifrån.
Han slutade nästan att ”mobba” mig. I sjätte klass fick vi en ny lärare, en
man!
Det kändes lite konstigt att få en man som lärare, han var snäll, rolig och
en bra lärare.
I sexan var man störst på skolan. Man vågade mycken mer. Jag och min kompis
kom ofta i konflikter med lärare. Det var som om vi härskade över, över
alla fem klasserna.
Nu när man tänker tillbaka på den tiden så var vi egentligen lite taskiga
till de som var yngre än oss.
Jag kommer ihåg en gång när jag och min kompis hade snott några sudd, då
mutade vår lärare några elever att säga vem det var och vi blev, såklart,
ertappade.
Min kompis, Lill-killen, hade varit utskälld av vår lärare några gånger
innan, så de var stora fiender.
Vi var väldigt glada att vi slapp dansen och pjäserna.
Och det var en bra lärare vi fick. Jag hamnade ofta hos syster
(sjuksköterskan) för att jag gillade att vara i farten, att klättra, spela
rugby och härja.
Tillslut skrattade läraren åt mig. Sommarlovet mellan sexan och sjuan var
man orolig för högstadiet nästan hela tiden.
Man visste inte om man skulle hitta alla klassrum, om man skulle få nya
kompisar och värst av allt, den där killen jag hade varit i slagsmål med.
Han hade växt till sig och var mycket större och starkare än jag, han hade
en heldel kontakter i skolan och han hade blivit en riktig värsting. Han
hette Mattias Friman och var väldigt ökänd.
Sjuan är svår att förklara.
Det hände så mycket i mitt liv och det mesta har jag förträngt.
Min morsa dog. Det gjorde så att det gick dåligt i skolan, vi hade jobbigt
hemma och det är faktiskt svårt att komma ihåg även om det är bara två år
sen.
Åttan var lite lättare, jag hade lärt känna en hel del nior också var man
inte minst på skolan.
Men så var det betygen. Det var svårt att koncentrera sig endast på att få
bra betyg, så att första betyget blev inte så bra men det andra blev. I
slutet av åttan tänkte jag inte så mycket på att man skulle bli nia, störst
på skolan, utan jag tänkte mest på att alla niorna skulle sluta. Det kändes
lite konstig, man blev lite ensam även om man hade klasskompisarna. Man
hade varit och festat en hel del med dom, de var som en sorts handledare
för en även i sjuan.
Nu i nian är det tvärt om nu är det jag som är nia och har blivit lite
kompis med åttorna. Om jag skulle beskriva mina nio år i en kort resumé
skulle jag väl säga att jag har haft rättså bra tur, bra lärare, bra
utbildning och bra kompisar.
Det blir lite tråkigt att lämna grundskolan nu när man har blivit, som
sagt, expert på grundskolan.
Men det finns ju nackdelar med skolan, vissa lärare, prov, standard|prov,
lite av kompistrycket, och för mycket festande. Också behöver ju kanske
inte all utbildning vara så Jva lång och svår. Och jag hoppas på ett bra
slutbetyg.