Mina skolår
nu går jåg mitt sistA år i skolaAn men om jag tenker lite eFter så vArAllt
semre när mAn vAr Liten Fördå så HAde man HelA skoLgongen FrAmFörsig det är
skönt Att snart VArA KLar med KoLAn de t HAr VArit FÖr mycket Att gå UPP
KLoKAn SJU. det ä in te KUL Att gå i SOLAn som mam HOPAdes när mAn Börgade
FörstA KlAS Men det HAr VArit rät BrA endä mAn HAr tre FAt MOngA komPisAr
som mAn HArvArit VäLdigt gLAd För. men nu SKA jAg ite prAtA om det mer För
muskA JAg BeretA HUr minSKOLgong HAr VArit. n är JAg BörgAde SKOLAn på Min
FörstAdAg i SOLAn så jordevi in genting men sen så HAde JAg nio longA år
eFter mig Jag HOPAS att det SKA gå Fort AndrA dagen i SOLAn joBAde JAg
gLATT och tyKte Att det vAr kulm e åren gick det BLeV BArA tråKigAreoch
tråkigAre till SLUt så VAr det jäte tråkigt JAg Låg HemA och god e istelet
FÖRAtt gå till SOLAn det VAr gAsSKA tråkigt men det VAr Betre än SKOLan
FrLärArna VAr dUmA och FAtAd ingenting FÖresten såHeter JAg KaLe Jag VAr
ganskA tjok när JAg VAr Liten så JAg BLev retAr Det kAnsKeVArDärFör Jag var
HemAsÅmycket men iVArge FALLs BLev JAgretAd dom KALAde mig KLUmPen och
VALLKen så jAg VAr gAnskA ensAmen i HelA min SKOLgong UPP till FemAn FÖr då
BörJAdet en ny eLLev som VAr gAnSKA sor HAn Me MoBArnA SKULe gå på Honon
men hAnn VågAde gA iFrån nonting som jA gAldrig HAde vågAt JOrt men när JAg
VAr med Honom så vÅgAde jAg de t vAr som om JAg BLeV stArKAre AV Att HA en
KomPis HAn SA Att HAn VAr närA på Att BLidränKt AVen SOm redAde Honom jämt
sen des så HAr HAn VÅgAt SAKt iFrån min vändning På redSLAn BLev en KomPis
HAn Heter Jony men en gong så VAr Jony sJuK då KOm MOBArna till mig och SA
Att Om JAg in teSLår till Jony och ser till At HAn Försvin er så skULe dom
shittaA mig men Jony VAr min ven JAg SA Att JAg SKULe JÖrA det men det sULe
JAg inte JAg gick Hem till Jony och BeretAde HUrALLt Hengde iHOP. HAn SA At
viSKULe LOSAS Att JAg BLeV OVen med Jony För då SKULe de Få se vende BråKAr
med ViSA VA ViKAn i SKOLAn nestA dAg JOrde Vi VA Vi SKULe mOBArnAs LedAre
KOm FAm till mig Och PUtAde PÅ mi och SA Att JAg VAr KOLAre en VAdom trode
Och Att JAg VAr en igenget men JAg SA Att JAg inte vill VArAen i genget sen
gick Jony och JAg Hem.
Mina skolår
När jag började skolan var jag lite nervös, (det är nästan alla). Jag ville
inte börja skolan för då skulle man behöva gå upp tidigt på morgonen och
komma hem sent på kvällen och därefter inte kunna leka någonting på min
fritid. Jag hade fel angående det med när vi slutade, för vi slutade runt
lunch varje dag de första åren. Jag hade lite fördel av att ha en storebror
som skulle börja fjärde klass och jag visste vad som menades med plus och
minus. Men jag kunde inte läsa bra. Konstigt nog så kunde jag alfabetet
nästan utantill. Jag fattar inte varför, jag tränade inte någonting på
alfabetet till skillnad från andra som satt och tränade hur länge som
hellst. Det var samma sak med månaderna, dem var också enkelt att lära sig.
Vi skulle ha test på ordningen och på stavningen. Det var enkelt för alla
utom en person som stavade fel på augusti för hon skrev ”agusti” utan ”u” i
början. Alla fick varsitt diplom utom, men inte hon. Det var lite tråkigt
för henne tyckte alla och hon började nästan att gråta. Lågstadiet var
ganska bra, snäll lärare och roliga lektioner förutom musiken när vi skulle
stå runt om ett gamalt piano och sjung i kör. Det är det tråkigaste jag har
gjort i hela mitt liv.
På mellanstadiet var det kul att träffa nya kompisar och ny lärrare som var
lite skum men hon kunde vara snäll ibland endå. Men för det mästa var hon
arg på Nisse och mig. I alla fall det sista året. Det var kul att busa lite
men man visste alltid att det väntade en utskällning efteråt men men. En
vecka fick vi gå in till läraren tre gånger och hon var inte glad på oss
då. Det var kul att lära sig engelska men det var lite svårt i början. Hon
sa alltid var vi skulle göra och hon hade sten|koll på oss i alla fall med
våra läxor. Så vi behövde inte tänka så mycket på det. Det var skönt. Men
på högstadiet fick vi ta eget ansvar. Det var svårt och jag kom efter i
allting tyckte jag. Det var lite svårt att ta eget ansvar i början men nu
är det bättre på den fronten. Jag tog nästan ingenting seriöst. Idrotten
har alltid varit roligt men då var det något konstigt och jag kämpade
ingenting. Jag vet inte varför men nu är det bättre och jag kämpar mera.
Det är jobbigt när de bygger om och man får ta omvägar till allting och det
är inte kul. Jag hoppas att det går bra fram till sommaren och i höst ska
jag gå ”Elprogramet” och det ser jag fram emot.
Tack och hej!
G+ VG-
Mina skolår
Jag tror att jag kommer ihåg hur det kändes första dagen som jag skulle
börja skolan. Det kändes nog ganska nervöst. Vår fröken Eva ringde in mig
och 14 till ettor som vi kallades. Det började med att vi fick presentera
oss för varandra och sjunga några sånger. Sen började det med att lära sig
skriva, läsa och räkna. Det var väll det man fick lära sig i ettan. Men det
man mest kommer ihåg är nog rasterna. Vi lekte burken, sparkade boll och
spelade landhockey. Speciellt landhockeyn den spelade vi på den stora
grusplanen på Smedby skola. Gruset flög överallt det var alltid en i vår
klass som varje rast fick en sten på ett olyckligt ställe. Tvåan var nog
lik ettan på många sätt det var nog mest lek och skratt. Trean kom lika
fort som tvåan. Där började vi med både eng|elska och Historia. Trean gick
och det blev sommarlov. Efter sommarlovet kom fyran det var då jag bytte
skola för första gången till Johannesdalsskolan Allt var större klasserna
och de som gick över oss. 5:or och 6:or. Vår klass var nog inte den bästa
vi pratade på lektionerna och slogs på rasterna. Vår gammla klass sattes
ihop med en annan klass från Johannesdals skolan. Det ty|ckte lärarna var
en bra idé eftersom att man fick nya kompisar trodde dom. Men det blev
alltid Smedby och Johannesdal. Det blev en delad klass med några tjejer i
mitten. 5:an kom och allt fortsatte med uppdelningen i klassen Våra lärare
Elena och Britt-Louise var ganska okej. Elena hade oss i matte och No
ämnena Britt-Louise hade oss i resten förutom gymnastik. Gymnastiken den
var riktigt kul kommer jag ihåg vi fick alltid spela fotboll och innebandy.
Vi var nog inte så schyssta mot Britt-Louise hon sjukskrev sig i en månad
och sedan slutade hon på Johannes|dals skolan och började på en annan
skola. Vi var väll för pratiga. I november blev det snökaos i Arboga och vi
kunde inte ta oss till skolan på en vecka. Så vi var hemma isället. Vi fick
en ny lärare istället för Britt-Louise. Leif Larsson han var mer
kompistypen som skulle leka med oss på rasterna och skoja med oss på
lektionerna den tekniken var väldigt dål|ig han fick ingen respekt som
lärare. Det var mer pratikt på hans lektioner än i matsalel. Maten var
ganska bra men om det var något äckligt gick man bara och köpte något
godare i affären. Affären låg bara ca 150 m från skolan. 6:an flög förbi
och sommar lovet också Vi började stensby man blev minst på en på en skola
för tredje gången. Högstadiet lät ganska skrämmande när man gick i 6:an man
var störst på en skola och skulle bli minst igen på en annan. Men det blev
inte så farligt. Vi fick den fina enheten på vår nya skola. Vår gammla
klass hade delat upp sig på 3. Jag fick många nya kompisar och alla tog
skolan på större alvar och det ganska tyst på lektionerna. Det kanske också
berodde på lärarna. 8:an kom och vi var en ganska stor klass 30 elever i
ett klass rum. Men det var lite pratigare nu än i 7:an tror jag. Vi hade
också våran klass resa i 8:an vi hade ju haft klass resor flera gånger
förut men inte någon som var lika kul som den här. Vi åkte till Höllviken
det var två dagar med övernattning. Vi paddlade kanot och smidde
järnkrokar. När vi skulle gå och lägga oss i militär tälten kom vi inte
till rätta fören kl. 01.00. 9:an hände det inte mycket på men det är ju
nästan en hel termin kvar på den så vi får väl se. Efter den där första
dagen i ettan så käns det inte som att det har gått 9 år.
Mina skolår
Jag började ettan på Tenstaskolan. Jag kommer ihåg den uppropningen. Jag
var helt fylld och nästan sprickklar för att få börja skolan. Det pirrade i
magen för alla nya kompisar man skulle få. Ettan, Tvåan och Trean gick bra
i skolan.
När jag gick i trean så gick jag i fyran och när jag gick i fyran så gick
jag i femman. Alltså, Jag hoppade upp ett år i två år. Men i femman började
det gå utför, mina föräldrar skjilde sig och flyttade ifrån varandra.
Pappa flyttade till Karlagatan och mamma till Örnev. Pappa bodde ju på
Karlagatan så jag bytte skola till Rödboskolan. Det gick väldigt bra i
femman där ända tills mamma fick ohyra i lägenheten och därför flyttade hon
till pappa tills hon hittade nåt nytt. Efter 6 månader hittade hon en
lägenhet på Tunnelv.
Vi flyttade inlagom till sommaren. Nu började jag sexan. första läsåret
gick bra men andra vet jag inte vad som hände jag tappade lusten helt och
allt gick utför igen. för det var ju så att på Tensta så hade jag ju alltid
mina kompisar nära. nu va det ju inte så längre. Det var jag ofta mycket
ledsen över. Men nu var det ju så att jag skulle börja högstadiet här på
Abrahamsbergsskolan och det var ju en liten knuff i ryggen.
Första månaden i 7an så gick det bra har jag för mig men sen brakade
helvetet löst! jag gick inte upp till skolan, kom aldrig i tid. Det var då
jag fick gå till Ada kändes väldigt bra att Ada fanns där och förstod vad
jag gick igenom.
Men ändå kunde jag inte skärpa mig. Jag höll på sådär hela 7an och 8an utan
att se vad jag gjorde. Nu i 9an så första läsåret så gick det väldigt bra!
Sen fick jag reda på att min farfar har parkinsons och då var jag väldigt
ledsen. Men det gick över det också som tur är. Efter 1 månad fick jag reda
på att min mormor fått Cancer och var döende.
Min mormor är död nu och det är väldigt jobbigt. Min mamma är ledsen hela
tiden och jag mår inte heller så bra. Jag har mina ups and downs fast
kanske lite mer än alla andra! Just nu är jag inne i en svacka men den
försöker jag ta mig ur just nu. Måste ju få bra betyg så man kommer in på
Gymnasiet. Så det är det jag strävar efter, även fast mitt liv är ett
helvete ibland!
Mina Skolår
Jag kan sitta här idag och tänka på alla mina skolår. Alla minnen, och alla
kompisar man har tappat kontakten med.
När jag började ettan, minns jag hur alla fjärilar i min kropp från topp
till tå började komma fram i mig. Jag tyckte att det var läskigt. Även om
jag visste att mamma fanns där för mig. Jag tyckte aldrig om den första
dagen i skolan.
Idag kan jag sitta och fråga mig varför, jag går hellre om ettan än nian.
Men när jag satt där på bänken med mitt namn på, så ville jag bara bort.
Jag ville inte existera längre, Men klarade mig faktiskt bra. Allra mest
tycker jag om 6:an. Då var jag cool. alla såg upp till mig. Jag var störst,
bäst och starkast. Ingen vågade gå på mig. Mestadels så var jag med
killarna i klassen. Det gjorde mig cool, för ingen vågade säga något till
dom.
En rast i sexan, när det var snö, så hade jag satt mig ner på en kille jag
var väldigt kär i. Jag tog upp en isbit och kastade den på hans läpp så den
sprack. Jag fick börja spring så fort jag kunde. Det var nog den roligaste
rasten i mellan|stadiet som jag kan komma på nu. Sen så började jag 7:an,
fick träffa nya folk, ny klass och så var man minst igen. Men min store
broder gick i 8:an då, så jag kände mig trygg på ett sätt. Men kände även
en nervositet på hur jag skulle komma till rätt sal på alla lärare och
sånt. Man var fegisar!
Nu går jag i nian och sitter och väntar på att få komma ut till
verkligheten se mig omkring på nya ställen, bli minst igen. komma till en
ny skola och läsa vidare, vara mer seriös ta mera ansvar för skolan.
Efter alla dessa år i skolan har jag lärt mig vad skolan vill få ut. Det
ska bli jätte gott att få lämna grundskolan och att få ytterligare ta ett
steg längre fram. Jag kommer nog att sakna slappheten på Wicksellska
skolan. Men det ska bli jätte kul at återigen få träffa nya folk med andra
sidor, man kanske t.o.m får träffa sin kärlek om man har riktigt tur.
Att byta skola också ska bli ett nöje. Få komma till en ny stad och plugga
för framtiden – känna lyckan spreta mellan tårna. Gud så kul kanske t.o.m
flytta hemifrån. Allt kan hända. Jovisst!
Av Susanne Bergström
Din uppsats började bra med minnen från ettan – och sexan men jag tror
att du kunde ha gett lite flera exempel från dina skolår.
Att byta skola/Att byta klass
Där satt jag med mina fyra bästa vänner Sussi, Anette, Louise, och Linus.
Sussi satt och pratade om sin papegojja. Alla andra satt och skratta,
förutom jag. Jag satt och tittade på henne, hon såg så snäll ut, inget
tillgjort leende som min lärare hade.
För hon var aldrig glad, hon var sträng och sur. Visst var jag väl busig
men hon skällde verkligen hjämt!
Men Gun, ja för hon hette så, var alltid glad, och pratade med alla barnen
när hon var rastvakt.
Jag önskade så mycket att det var min lärare.
En dag, när jag kom hem sa jag till mamma att jag ville byta till Guns
klass, och få henne som lärare. Jag visste att det inte gick, men det var
värt ett försök.
*
Jag kulle precis sluta andra klass när jag fick reda på att våran klass
skulle få en ny lärare. Det var Gun som skulle bli våran nya lärare till
hösten. Men jag var inte alls glad. Jag skulle flytta igen, och jag skulle
få komma till en ny skola och en ny klass. Jag var så himla ledsen att inte
jag skulle få ha Gun som lärare efter sommaren.
samma kväll så grät jag jätte mycket. Den sommaren flyttade vi, vi bodde i
en hjättestor lägenhet med fem rum och kök. Jag, mamma, och mina två
systrar Alexandra och Renée.
Det var ett fint område, med stor lekpark, kolonier och småhus i närheten.
Jag var inte alls rädd att börja skolan, jag hade ju bytt förut. Jag hade
lätt att få många kompisar, och var inte alls blyg.
Mamma hade köpt nya kläder till mig och Renée, som vi skulle ha i skolan.
Själv tyckte jag att dom var lite barnsliga. Men jag använde dom endå.
Väckarklockan ringde, jag hörde mamma komma, och jag visste precis vad han
skulle säga.
– Cherie! Är du vaken?
Sen drar hon upp rullgardinen, och sätter sig på sängkanten.
– Ska det inte bli kul idag gumman? Jag kommer ihåg att jag inte svarade
henne.
Jag ville inte att mamma skulle följa med till skolan, men det gjorde hon i
allafall.
Skolan var stor och nybyggd, det luktade gott därinne. Först hittade vi
inte mitt klassrum, så mamma frågade en vaktmästare. Han var ganska virrig
och visste inte så mycket. Mamma blev irriterad, och jag skrattade litte
tyst för mig själv.
till slut kom vi till mitt klassrum, och vi gick in, Mamma presenterade oss
och lärare skulle precis berätta för mig vart jag kunnde sitta, men jag
hade redan gåt och satt mej brevid en kille med blont hår och gröna ögon.
han hette Robert. tjejerna tittade och pekade på mig. På rasten pratade
tjejerna bara om hästar och hoppade hopprep. Jag sa att jag inte tyckte om
hästar, och hoppade litte hopprep. Sen gick jag och spelade fotboll med
grabbarna.
Jag var den enda tjejen i klassen som lekte med killar.
Robert och jag bodde rättså nära varrandra och därför så gick vi till och
från skolan tillsammans varje dag. Vi lekte nästan hjämt, och vi hade
hjätte roligt.
jag tänkte inte så mycket på gun. Jag hade en hjätte rolig magister som
hett Leif.
Jag tyckte att hela trean var det roligaste skolåret.
Mina Skolår
Hej jag heter Fredrik, jag tänker berätta lite om mina skolår. När jag
började ettan var allt frid och fröjd. Då tyckte jag att skolan var det
roligaste som fanns. Jag gick i 1-3:an i Mullbäcken. Min klass var inte så
stor, vi var tre stycken i ettan. Det var jag, Per och Tomas. Det gick
väldigt lätt för mig i skolan. Det var bara det att jag kunde inte läsa än.
Men tiden gick och så var första året i skolan slut. Jag tyckte alltid att
läsåret gick väldigt fort. Men snart börjar ju tvåan, tänkte jag. Tvåan
gick lika lätt som ettan, fast i tvåan började jag att läsa lite. Och i
trean läste jag som alla andra, ändå hade dom läst i ett år längre än mig.
Efter att jag gått ut trean la dom ner Mullbäckens skola, så jag fick börja
fyran i Lysekil. Det var inte det roligaste till en början. Man kände inte
särskilt många. Fast några hade man ju spelat fotboll med. Fast det gick ju
bra ändå. Jag hängde med i skolan riktigt bra tycker jag. Sen började jag
femman, jag tyckte fortfarande om skolan ganska mycket. Nu har man ju lärt
känna alla i klassen. När jag började sexan började skolan bli tråkig.
Ibland kunde jag nästan somna på lektionerna. För jag var så skoltrött.
Allt började bli tråkigt. Sedan när jag började sjuan så blev det lite
roligare, ny skola och nya vänner. Det började gå bättre i skolan, bättre
än i slutet på sexan iallafall. Sjuan var som en nytändning för mig. Och så
var det ju det att man ville inte bli efter alla andra. Så det var bara att
jobba på som attan. I början på sjuan var vi på lägerskola för att lära
känna varandra bättre. När vi kom dit fick vi se våra sängplatser. Jag
skulle ligga i samma hus som Per, Daniel, Erik och Magnus. Jag, Per och
Daniel hade en varsin säng medan Magnus och Erik fick dela säng med
varandra. Våran stuga låg långt ovanför alla andra. Så när vi skulle gå
tillbaka till dem andra så gick vi fel och gick världens omväg. Så när vi
kom tillbaka var dem ”lite” arga på oss. Sen gick vi tipspromenad, det var
bara drygt. Senare på kvällen fick vi åka lite skogstraktor. Vi fick även
köra lite. Sen fanns det dem som bada, men det gjorde inte jag aldrig i
livet. Sen skulle vi gå och lägga oss. Men jag, Per och Daniel orkade inte
sova, så vi gick ner till brudarna istället. Magnus och Erik låg kvar. Vi
gick och lade oss Klockan två eller nåt. Nästa morron gick vi upp och åkte
hem. Det var det enda roliga vi gjorde i sjuan tror jag. I åttan började
det bli drygt med skolan igen. Vi åkte till göteborg i åttan. Där var vi på
Universeum och såg på en massa häftiga grejor. Sen var vi på Liseberg
också. Jag och Daniel åkte bergochdalbanan ungefär 20 gånger eller nåt. Jag
och Per skulle åka Coloradon så vi köpte ett varsitt regnställ, fast jag
hittade inget hål att stoppa huvudet i så det kvittade. Sen åkte vi hem,
det var drygt, det tog ungefär 3-4 timmar eller nåt. Vi var hemma vid tolv-
ett nångång, så jag var ganska trött. Vi gjorde inge mer särskilt i åttan
heller tror jag. När jag började nian var jag så trött på skolan så jag
visste inte vad jag skulle göra. Första terminen i nian var en ren plåga
för mig. Jag hade aldrig varit så skoltrött som då, men nu efter jul har
det börjat gå bättre. Jag känner att jag vill få upp mina betyg. Jag hoppas
att jag fortsätter med den tanken.
Slut
Att byta skola/byta klass
Allt började när jag skulle börja ettan. Jag bodde hos min mamma i västerås
och jag hade min mamma till skolan det var läskit att börja ettan. Jag
minns att rektorn sa
– Välkommna till dolferieskolan.
Första året gick jätte bra det var kul men skolmaten var dålig. Andra året
fick vi göra massa med kuliga saker plus att skolmaten blev bättre. Tredje
året minns jag inte så bra men klassen brukade spela fotboll mycket. När
jag hade börjat fyran, halva fyran så flyttade jag till min pappa i
Lindesberg och det var där jag började i skolan.
Det var pinsamt att komma in i klassrummet när alla satt där och tittade på
mig men alla var trevliga och visade mig runt i skolan läraren var också
snäll och gav mig suddigum och penna. Jag fick sitta breve en kille och en
tjej dom hjälpte mig med matteboken för jag hade ju haft en annan mattebok
i västerås.
kännslan när jag kom in i klassrummet det går inte att beskriva det var
fruktansvärt. Men när man hade gått i lindesberg skolan i några veckor så
kände man sig trygg. Så var det för mig att byta skola och klass.
Mina skolår
Jag kommer ihåg när jag skulle börja ettan det var det roligaste jag visste
om. När jag var mindre tyckte jag om att gå i skolan men nu är det inte
roligt längre.
De första skolåren var de absolut roligaste men också de lättaste. Efter
jag slutade i lågstadiet var jag inte äldst längre. Det blev bara jobbigare
och jobbigare för varje år som gick i skolan visserligen hade jag ganska
många kompisar som var äldre än vad jag är, som tog hand om mig i skolan.
Det blev också mycket nytt i skolan t ex EA (eget arbete), mentor, nya
lärare och så fick vi egna skåp. Första skolåret i högstadiet var ändå
ganska lätt för jag i praktiskt taget lekte bort hela sexan och lite av
sjuan. När jag sen började åttan började allvaret på riktigt då fick vi
betyg! Jag kommer ihåg när vi fick våra första betyg då var alla nervösa
till och med jag var riktigt nervös första gången i hela mitt liv! Men det
vart en tryggande känsla när jag fick kuvertet i handen och öppnade det och
såg att jag hade bättre betyg än min bästa kompis hade.
Det var också i åttan man började med att festa ordentligt så man var ju
lite trött efter helgerna. Men det gick bra i skolan ändå. Ända tills min
bästa kompis flyttade till Eskilstuna då gick allting åt skogen. Det fanns
typ ingen man kunde sitta med på lektionerna och snacka med för alla mina
andra kompisar gick i den andra klassen.
Det var sommaren när vi slutade åttan som min bästa kompis flyttade. Men i
nian förändrades det ganska mycket i skolan nu var man inte A och B
klasserna längre man hade blandat klasserna lite grann så jag fick i alla
fall vara med några av mina kompisar.
Nu när jag tänker efter så kommer jag ihåg en sak till som förändrade mig
ganska mycket också det var en av mina favorit lärare slutande i våran
skola. Det var våran idrotts|lärare Sigge. Han var nog bland de roligaste
lärarna han kunde man skämta med, prata sport med honom och träna med. Den
idrottsläraren vi har idag han gnäller så himla mycket så jag blir lite
aggressiv. Han och jag har bråkat ganska mycket de senaste åren. Men jag
hade alltid min mentor Björn Berggren på min sida så man känner sig ganska
trygg ändå! Björn har fått hjälpa mig ganska mycket det här skolåret det
sista i nian. Han har fått hjälpa mig mycket i matte och att hålla mig
ifrån att slåss med Nicke idrottsläraren. Men i vintern 02 hände en till
tråkig sak Nisse fysikläraren slutade också så nu kommer jag aldrig få MVG
i fysik! I stället för Nisse fick vi Birgitta eller vad hon nu heter?! Men
jag hoppa det kommer gå bra ändå.
Till sommaren har jag sökt till Byggprogrammet i E-köping hoppas jag kommer
in. Jaha ja det har blivit en väldigt lång berättelse också ovanligt från
mig, men nu finns det inte så mycket mer att skriva.
Hej Skolministern!
Under alla dessa år som Jag har gått i skolan har jag samlat på mig
intryck, som är både bra och dåliga. Det finns många saker som är dåliga,
som t.ex. håltimmar. Istället för att ha hål|timmar så kan man få sluta
tidigare. Man har iallafall inget att göra på håltimmarna. Det är ju
alldeles för stressigt i skolan. Allting ska gå så fort. Och så hinner man
inte med, då får man lov att ta hem och jobba. Det är ju då man vill koppla
av och inte tänka på skolan. En annan viktig sak är att eleverna inte får
vara med och påverka. Lärarna och rektorn bestämmer nästan allting.
Eleverna borde få större inflytande i skolan. Och kunna bestämma mer.
Lärarna är alldeles för fega i skolan. När en elev är stimmig och håller på
att störa andra, så vågar läraren inte slänga ut eleven. För lite pengar är
ett annat problem i skolan. Vi har knappt pennor att skriva med. VI märker
hur man skär ner på pengarna till skolan. Det drabbar både eleverna och
lärarna.
Det är svårt att komma på något bra med skolan. En sak är maten, den är
väldigt god för det mesta. En annan sak är att lärarna är snälla och
hjälpsamma. Även fast det finns mycket att klaga på, så har jag lärrt mig
en hel del i skolan.
Så här vill Jag att skolan ska se ut. Eleverna ska få bestämma mer. Det ska
inte vara lika stressigt med prov, uppsatser och läxor hela tiden. Proven
ska vara mer utsprida istället för att det ska vara flera prov samma vecka.
Hål timmarna ska tas bort, så att eleverna får sluta tidigare. Sen vill Jag
ha mer praktiskt arbete, och mindre läsning och skrivning. Vi skulle få
använda datorerna mer också. SÅ tycker jag att skola ska se ut.
Hälsningsfras? Enkelt innehåll. Styckeindelning saknas. Avslutningsfras
saknas.
