Mina skolår
Jag kommer ihåg när jag skulle börja 1:an på Fältdalsskolan. Skolan var
precis nyrenoverad så det var ganska fin. Men jag gilla inte den skolan.
Det var regler på allt. Man fick inte göra någonting nästan. Vi hade en
brändbollsturnering varje år på skolan som jag aldrig lyckades vinna. Vi
hade faktist en dator på skolan. Men lärarna visste inte hur den funka. Så
den bara stod där och samla dam. Vi hade också en utedag varanan vecka då
vi var i skogen och herja. Man kom inte hem en ända gång och var ren. Och
varenda gång det var skolavslutning för sommarlovet så var det lika tråkiga
sånger och dans fattar inte hur morsan och Farsan orka kolla på dom. Sen
var det dags att flytta till baggestadsskolan från 4-6. När jag börja där
så fyllde skolan 30år den skolan var mycket bättre. vi hade mera datorer
och bättre lärare. Fast lärarna visste inte hur man använde datorerna men
det visste Ja Ja bl. a. När jag börja 6:an så blev Jag och några till typ
lite halv värstingar som nu typ. vi hade mycket roligare på baggestad. Det
var ständigt en sport kamp mellan våran parallelklass i tex pings, fotboll,
Handboll och brändboll vi van ungifär 50% I Sexan så körde vi en brändbolls
match mot lärarna. Jag var med i laget. Vi vann mot dom. Sen var det flytt
till den beryktade Nydalsskolan och klassen 7C som senare blir 8C och 9C.
Det är den bästa klassen jag någonsin haft. I 7:an så var vi väldigt
stökiga precis som nu i 7:an så åkte vi till kisa och hade något läger det
var pra. Såv inte en blund på hela natten. Vi hade Martin som
träslöjds|lärare i 7:an men han sluta. tror det var för att vi var så
jobbiga men vet inte säkert. vi har haft gansk många dåliga lärare som tex
Laila och några till. Men den värsta av dom alla var ju Rosita. Jag tror
inte att någon gilla henne ingen i våran klass ialla fall Det blev inte
mycket gjort på hennes så kallade lextioner. Men nu har vi Mats Karlsson i
Engelska och han är skitbra. Snart så är det slut på högstadiet och vi får
se hur det går det blir nog bra om jag jobbar på.
Att byta skola
Min förra skola hette Carl von Linnes skolan. Där gick jag i 2 år, 3 och 4.
Dem 2 andra första skolåren gick jag i en Spansk skola. Den Spanska skolan
var inget bra. Jag hade en lärare som misshandlade mig. Läraren fick
sparken så hela klassen blev tvungen att byta skola för att vi hade ingen
Spansk lärare. Hela klassen bytte till en vanlig skola, inte Spansk. Men
alla hamna på olika skoler. Jag hamna i Carl von Linnes skolan. Och det var
inte kul. Min lärare var inte snäll och jag hade inga vänner. Det var 2
svåra år.
När jag skulle börja i femman blev min mamma och pappa tvungna att flytta
till Peru p g a mina bröder. De skulle börja i skolan där borta i Peru. Och
min ma|mma kunde inte vara kvar i Sverige utan dem. Så hela familjen flytta
till Peru. Där började jag i en skola som hette Iquitos Prat Marañón men
den kalla|des för skola ett. Varför den kallades för skola ett vet jag
inte.
Men där fick jag gå om fyran så att jag kunde lära mig bättre Spanska. Där
var det värre en Sverige. Fast jag hade många vänner och alla kände mig.
Men problemet var inte det. Det var att jag hatade skoluniformen och
läxorna som de gav mig var jätte svåra.
Vi bodde i Peru 3 år. Efter 3 år så flyttade hela familjen tillbaks till
Sverige för att det började bli jobbig. Vi hade inte så mycket pengar kvar
från det som min mamma och pappa hade sparat. Och det var jätte svårt att
skaffa sig ett jobb. Så vi flyttade tillbaks till Sverige.
Här i Sverige började jag på en skola som heter Hässleskogskolan. Och där
går jag nu. Där fick jag också gå om. I Hässleskogskolan har jag gått från
7-9. Där har det inte varit så lätt heller men det är bara mitt fel. Om jag
bara hade lyssnat från början på lärarna så skulle allt vara bra just nu.
Jag ångrar det jätte mycket nu. Fast jag kämpar endå och ja försöker göra
mitt bästa. Jag hoppas att det går bra.
G-
Att byta skola/Att byta klass
Under mina 16 år på Jorden har jag gått i tre olika skolor. Jag har byt
klass två gånger. Dom tre första åren + dagis och lekis, gick jag i
Norrgården.
Norrgården var en bra skola då och den är nog lika bra nu, om inte bättre.
Dom tre första åren på Norrgårde var bägge roliga och tråkiga. Det roliga
var att det fanns så många kompisar att va med och man behövde aldrig gå
ensam. Om man inte spelade kula så fanns det alltid något att göra.
Det tråkiga var att jag var bråkig och stökig och jag hade svårt för att
lära mig saker t ex, att räkna matte, läsa, skriva m.m.
Anledningen till att jag hade svårt för det var att jag har Damp, det syns
inte nu. Damp är en sjukdom som gör att jag har det svårare för att lära
mig saker. Jag har också svårt för att sitta still. Jag kommer inte ihåg så
mycket ifrån mellan|stadiet. Det jag kommer ihåg var att jag hade svårt för
att lära mig saker. Det värsta som hände under min skol tid på Norrgården
var att jag blev kallad för särskolebarn.
Det var inte så roligt att höra. I trean så flyttade min mamma, jag och
mina syskon till verkstadsg.
Eftersom att Karl sparre skolan var närmare än Norrgården så fick jag byta
skola. Det var en utav anledni|ngarna till att jag byte skola. Den andra
var att det gick så dåligt i skolan. Jag utveklades inte.
Så när treans termin var slut så byte jag skola till Karl sparre. Det var
nog det bästa som kunde hända mig då. På Karl sparre gick det genast
bättre. Jag blev bättre på att läsa och skriva.
Jag blev mycket bättre i allt och jag nya kompis. Det var jätte kul att
börja där fast att jag var nervös. Jag fick ett bättre självförtroende och
jag tyckte att det var roligare att gå till skolan. Efter tre år på
Karlsparre så var det dags att byta skola. Jag kom i klass 7a och fick
Vivianne Olofsson som klassföreståndare i Ljunghedsskolan. Efter att ha
gått i Ljunghed i tre år nu har jag kommit fram till att det är mycket
roligare här men mycket jobbigare än i låg och mellan stadiumet. Man måste
ta mer ansvar och man får betyg. om man sabbar till det i högstadiet så kan
det gå illa resten av livet och man kommer att ångra sig i resten av livet.
Så nu ska jag försöka att skärpa mig den sista termi|nen som nia.
Det är ingen flytt på texen och den hänger inte ihop.
Mina skolår.
Att börja skolan var nånting man jättegärna ville. Man tjatade på morsan
och undrade hur det skulle vara och så vidare. Nu har jag gått i skolan
snart nio år, och deta är väl inte min bästa egenskap (menar skolan). Att
vara i skolan innebar mycket läxor och eget ansvar, många grejor som man
fick höra jämt var:
– Har du gjort dina läxor?
tex. Men jag har haft otroligt kul också, som all idrott vi har haft, mång
frilufts dagar och fysiska aktiviteter. En gång i fyra hände något
speciellt. Jag blev ihop med min första tjej. Nu kanske ni tänker att: ”vad
har detta med skolan att göra?” Men det har precis allt med skolan att
göra. Jag träffade henne i skolan, tillbringa min tid med henne iskolan.
Det var så att vi genast blev kompisar så fort vi började fyran, jag och
hon. För i fyran så slog dom samman två skolor, det var så jag träffade
henne. Under denna tid tyckte man nästan allt var skoj, även skolan, nu
ville jag så mycket mer. Jag ville gå till skolan varje dag, även om jag
kände mig ”rostig”. Jag minns särskilt från ettan till sexan, då jag hade
helt underbara lärare. Dom var både snälla, generösa, lätta att prata med
och hjälpte gärna till. Om jag var deprimerad så ville läraren gärna komma
in och prata med mig. Det kändes verkligen bra att få prata om vad man
känner. En skolresa jag gjorde i sexan var till sparreholm. Det var kul och
man fick lära sig bra saker på denna resa. Bland annat att paddla kanot,
överlevnings-|kurser m.m. Man fick också lära sig att känna varandra, när
man låg där ute i vildmarken. Det kändes som om våran klass skulle hålla
samman hela livet ut. Men inte det inte, skolåret därpå började vi i sjuan
och hela klassen sära på sig, en del började på en skola medans andra på en
annan. Nu har man ju träffat nya kompisar men det känns inte som det gjorde
i lågstadiet. I lågstadiet ”lekte” nästan alla i klassen samtidigt och man
visste vad alla tyckte och tänkte. Men nu vet man knappt var dom i klassen
bor. Om man tänker efter så har alla i klassen förändrats. Ja, inte så att
dom har blivit längre och fått finnar och sådant där, nej utan att alla har
skaffat sig åsikter om saker och ting. en del blir punkare medans andra
raggare. Varför dom blir är nog bra, dom vet vad dom står för liksom. Om
man inte skulle kämpa för-|nånting tex regnskogarna, faktiskt skulle det
inte finnas så mycket kvar här i världen. Jag själv hade ju inte brytt mig
om tex regnskogarna om det inte hade vart för samhäll i skolan. I samhäll
där man får lära sig om diktatorer och demokrati. Tur att jag bor i sverige
(får jag säga) där jag kommer att få va med om att bestämma saker
tillsammans med resten av sverige. Jag minns i sjuan, där vi åkte till
göteborg för att gå på stan och sen vidare till liseberg. Jag och min
kompis gick runt där och tänkte inte på vad vi gjorde, men det gjorde
klockan. Raskt såg vi att vi hade ca tio minuter på oss att ta oss till
liseberg. Vad vi sprang, men åt fel håll. Vi frågade en dam åt vilket håll
liseberg låg, hon pekade åt andra hållet. Vi for ner till spårvagnarna och
in i en utav dom. Där satt vi och visste inte vart vi var på väg. Men där
såg vi ingången, och sprang av spårvagnen och till läraren. Där stod han
(röd som en tomat förresten) och skrek om att vi kom fem minuter försent.
Men jag tyckte det var ganska skoj ändå. Åttan kom att påverka min framtid,
jo när vi praoade i åttan var jag först idrottslärare på lågstadiet, det
var skoj. Men nästa gång vi praoade, så praoade jag som elev på gymna-|siet
– byggprogrammet. Det var det roligaste jag har varit med om. Gå där med
alla verktyg det var fräckt. Nu har jag bestämt att jag skall gå bygg,
kommer att bli jätteskoj. Nu är det inte så långt kvar i nian, och jag får
hålla med om att jag har haft ganska skoj, men även tråkiga dagar. Kommer
nog att sakna dom som går i min klass nu med, även fast det inte känns så
nu. Vi har trots allt gjort en del roliga saker tillsammans vi också, man
skrattar nästan varje lektion om nån som gjort något dumt eller sagt något.
Som när min kompis sprang runt och runt och rakt in i overheaden. Men men,
man skall ta vara på sin skolgång. den finns där för att du skall ha den.
SLUT…
Att byta skola & klass
Det var dagen efter jag och Arvid gjort slut.
Mamma sade att hon ville prata med mej efter skolan. När jag kom hem så kom
hon in till mitt rum och satte sig på sängen bredvid mej. Hon berättade att
vi skulle flytta i slutet av veckan. – Jag vill inte flytta, Sade jag
ordet oläsligt .
– Det kan inte hjälpas, sade hon med gråten i halsen.
Det var pappa som hade fått ett nytt jobb i Luleå.
Mina syskon var äldre än mig, Patrik är 19 och Henke är 21. Dom flyttade
hemifrån för länge sen, själv så var jag 15.
Dom skulle nog antagligen inte bry sig.
Men jag bryr mig. – Jag vill inte flytta, skrek jag.
Men ingen svarade, dom bryr sej varken om vad jag tycker eller tänker.
Jobbigast av allt skulle bli när jag kom till en ny skola. vi ska flytta på
Fredag, idag är det onsdag.
Jag gick upp på mitt rum för att packa ihop mina saker. Garderoben skulle
bli jobbigast att plocka ur.
När jag väl packat ihop allt så skulle lådorna bäras ner och ut i
flyttbilen, det var väldigt tungt och jobbigt.
Det gick bra tillslut, väl ute så var det en flyttgubbe som vi hur som vi
hjälpte mej att lyfta upp lådorna i flyttbilen. Det tog ett par timmar. När
vi sedan ätit mat och gjort all klart så åkte vi. Vi åkte i timmar.
Vi kom fram till ett vackert hus nere vid havet. Det var vårat hus. Vi gick
in. Huset visade sej ha 5 sovrum, vardagsrum, kök och 2 toaletter. Jag fick
rummet uppe, det var det största rummet. Vi flyttade in alla saker. Det tog
hela helgen att göra i ordning allting. I morgon ska jag börja skolan, det
kändes tungt.
Tänk om ingen skulle tycka om mej, tänk om dom skulle vara dumma med mej?
Jag visste varken ut eller in, men mina frågor skulle jag få svar på i
morgon.
Nu var det kväll, det är snart dags att sova, trött som man är. Jag gick
upp och tvättade mej och borstade tänderna. Mamma och pappa satt nere i
köket och pratade.
Jag hoppade ner i sängen och somnade nästan direkt. Jag vaknade på morgonen
av att mamma stod i dörröppning|en med en bricka med frukost på.
– Godmorgon, sa hon. – Godmorgon, sa jag.
– Du måste skynda dej att äta och göra dej i ordning, sa hon.
– Okej, sa jag. Jag åt så fort som jag kunde, klädde på mig och gjorde mej
i ordning.
Pappa skulle skjutsa mig till skolan.
Vi gick och satte oss i bilen och åkte.
Det tog en kvart innan vi var framme.
Skolan var otroligt stor, nästan som ett slott.
Skolans rektor Kjell kom och visade mej runt på skolan, så att jag inte
skulle gå vilse sa han.
Till sist kom vi in i ett lite mindre klassrum.
– Det här är ditt klassrum, sa Kjell. – Dina kamrater är ute på rast, dom
kommer snart. – Okej, sade jag.
Jag gick och satte mej vid ett bord.
Jag blev bara mer och mer nervös.
Klassen kom in och satte sig.
Välkomna, i dag har vi fått en ny elev, Desirée Johansson hon sitter där
borta, sa han och pekade.
Hon kommer ifrån Borås och har flyttat ända hit.
Kjell överlät ordet till läraren Gun.
– Ja, eftersom att vi har en ny elev så tänkte jag att ni ska få bekanta er
lite med henne, så jag ger er här och med 2 håltimmar, kom ihåg att vara
snälla med henne!
Alla sprang ut, jag följde efter.
Vi satte oss ner vid fontänen, och pratade.
Det visade sig att dom var riktigt trevliga.
Hela dagen hade jag kul. Jag kan inte minnas att jag har haft det så roligt
som en dagen.
Jag trodde att dom skulle vara raka motsatsen, men inte.
Det va en regnig dag 1993. Jag skulle Börja 6års gruppen.
Det pirrade i magen och man va nervös Men ändå visste jag att jag skulle ha
en kompis där som jag gick på samma dagis me. När jag kom dit så va det
ganska mycket gamla och nya barn där och nästan alla va lika nervösa som
jag kändes det som ivafall!
Men så förändrades allt en gammal dagis kompis kom in och jag va inte alls
lika nervös längre. Jag gick och ritade me min kompis. Och många andra barn
följde också me.
När jag fick nya kompisar blev allt mycket lättare.
Enligt min uppfattning så va man nervös att inte få några kompisar men e
man sig själv löser det sig vad som än händer.
Man tänkte inte så mycket på att man hade gamla kompisar där också. I ettan
blev allt mycket lättare när man hade kompisar och dom flesta hamnade i
samma klass som mig och dom som hamnade i den andra klassen fick nya
kompisar.
Våran nya lärare va snäll vi skulle På utflyckt sa hon men hon berättade
bara att man skulle ha me sig Matsäck och pengar om man ville.
På torsdagen när vi åkte va det spännande vart skulle vi?? Eleven
skriver båda frågetecknen upp och ned .
Så kom vi fram vi va i Stockholm vi började anna nåt.
Så tog vi bussen vi skulle till skansen. Vi var tvungna att gå i led och
lärarinnan tyckte vi va jätteduktiga. När vi kom hem va alla helt slut men
glada jag och min kompis gick ut och spelade fotboll.
tvåan va inte lika kul som jag trodde att den skulle va.
Jag skulle flytta till lotte fors. När sista lastet va hämtat så satt Jag
på flyttbilen och undrade om jag skulle få nåra nya kompisar i skolan när
plötsligt en kille kom fram till mig och frågade om jag skulle va me på
fotboll.
Jag blev glad och sa självklart Ja.
När vi hade Spelat klart gjorde han så jag fick en massa nya kompisar det
va kul men jag saknade fortfarande mina gamla kompisar i östra fengersfors
så jag hälsade På dom ganska ofta och dom kom till mig också.
I min nya klass fanns det en Riktig pajas vid namnet Stelan han var
adopterad.
Ibland kunde han va riktigt taskig me ndet slutade efter ett tag. Han ville
inte bli utbytt berättade han sen samtidigt berättade han att han va
adopterad.
Jag började i en ny klass och min kompis Stehpan fick gå om trean för han
Behövde glasögon och hade svårt att läsa men enligt mig så va lärarinnan
litte hård mot han för han va bäst i klassen på allt förutom att han läste
lite dåligt men han behövde ju glasögon.
I femman så började han i min klass igen jag gjorde så han fick nya
kompisar men han hade förändrats han ville bara vara för sig själv.
I åttan hade jag roligt vi va i Mora me klassen.
Det va den bästa klass jag gått i och alla va kompisar me alla. Men så blev
våran lärare Anna med barn och lena skulle Plugga nästa år me nån annan
skola.
Så jag fick börja i en ny klass in mot nian sista året. Det va inget jag
såg fram emot så jag började skolka det va ju ingen bra lösning tänkte jag
sen och jag måste ju in på gymnasiet.
Så att det ska bli skönt att sluta den här idiot skolan!!!!! Även om det
blir iv nästa år.
Eleven har ritat en kille som åker skateboard
G
mycket ojämn högermarginal, svårt att avgöra vad som är försök till
styckeindelning. Markerar endast i tydliga fall
Att byta skola/Att byta klass
Den här berättelsen handlar om en tjej som heter Marja.
Hon flyttar till en ny stad med sin mamma. Den här staden är inte vilken
stad som helst. Det är Göteborg.
Hon måste också byta skola och få en helt ny spännande klass.
Det var en helt vanlig dag i en liten by utanför Hedemora. Marja, som var
13 år, satt med sin mamma i köket. De sa ingenting till varandra. De visste
båda två att det här var den sista dagen de skulle sitta i köket och vara i
denna fina, trevliga och här|liga by. Marja sa farväl till sin mamma och
började gå till skolan med ett raskt tempo.
När hon kom fram hade det redan ringt in.
När hon kom in i klass|rummet var det rent tyst. Hon bad genast om ursäkt
och började lång|samt gå till sin plats. Bredvid henne satt det en väldigt
blygg och snäll tjej. Hennes namn var Emma.
Emma och Marja var bästa vänner. De hade känt varandra sen de började
ettan.
Skoldagen var nästan över. Fröken Lisa var smått irriterad på killarna där
bak i klassrummet. De hade lagt ett vått och äkligt tuggummi i frökens bok.
Men efter en stund lugnade hon ner sig. Det var tio minuter tills de
slutade Marja kände gråten i halsen. Det var nu hon skulle ta farväl av
alla i klassen.
Fröken började gråta. Sen sa hon. -Det har varit härligt att ha dig här i
vår klass. Vi kommer verkligen sakna dej. Hon grät mer nu. Marja började
också gråta, nu grät alla. De gav henne en stor kram och sa hejdå.
Emma följde med Marja hem. Marjas mamma hade redan packat. Allt var klart.
Nu skulle de åka.
Emma och Marja stod och kramade om varandra. Emma sa till Marja att hon
skulle komma och hälsa på och att hon var den bästa kompisen hon hade haft.
ny sida
Det har nu gått två veckor sen flytten. Nu bor Marja och hennes mamma i
Gbg. De hittar inte så bra, men det går nog ändå.
Idag är det första dan i den nya skolan för Marja. Alla som går där är
nya.
De börjar i 7:an i musik|klass. Marja har alltid gillat musik. Hon sjunger
mycket, Och älskar att Spela piano med sin kraft inneifrån. Hon går mot
skolan.
ny sida
Allt är så stort hon känner sig osäker. Hon vill inte men hon måste. När
hon kommer in står det vissa gäng och pratar. Andra står ensamma och
övergivna. Hon ser en flicka med brunt, lockigt hår och röda kläder. Hon
går fram till henne.
-Alla glor, nästan alla, tänker hon. Nu får hon panik. – Vad ska jag säga?
Hon säger: Hej! Flickan går sin väg. Marja känner sig ensam igen. Men så
kommer det ett helt gäng och lär känna Marja.
De blir jätte bra kompisar. Det har gått ett halvår nu sen första
skoldagen.
Marja trivs jätte bra, bättre än i hennes gammla skola. För där hade de
inte musik. Här har de bättre gem|enskap med. Och alla verkar trivas bra.
Även hon med de röda kläderna. Men Marja kommer aldrig glömma den fina
tiden hon hade innan.
Mina skolår.
När jag började skolan började jag på en skola som heter Hådalen. Första
skoldagen var mycket pirrig, jag och en kompis gick dit, det var mycket
folk. Det första året var mycket lek. Jag trivdes bra i två år med min
klass men sen fick jag funderingar på att byta skola så jag prata med mamma
om att jag ville byta till Steningsbyskolan och det genomfördes. Efter tre
år på Hådalen började jag på ”Sten”. Det var den perfekta klassen för mig.
Jag träffade mycket roligt folk som jag så småningom började att vara med.
En kompis från Hådalen började också att tröttna på Hådalen så han böt
också till Sten. Han fick börja i min parallelklass. Efter sexan skulle
våran klass separeras för det gör man ju i sjuan.
Sommar lovet mellan sexan och sjuan var det mycket funderingar om tex,
kommer jag att få en bra klass? En bra klass fick jag men mycket roligt och
bra folk. Det svåraste var nog att hitta alla lektionssalar i början men
det gick över efter ett litet tag.
Skolan gick tillenbörjan bra men jag började att tröttna på att springa
runt till alla lektioner så jag började att skolka. Men skolans personal
”ryckte” tag i mej så att jag kom på rätt ”spår”.
Jag fick börja på något som heter Studiegården eller loftet som man kallar
det. Där fick jag mycket hjälp. I åttan var skolan mycket roligare för då
började en gammal kompis till mej på Skraveskolan och fick efter en tid
börja på Studiegården han och jag blev mycket bra kompisar vi började
tillochmed att vara på fritiden. I nian tröttnade jag fort på skolan
eftersom att min kompis på Studiegården var tvungen att byta till en
gymnasieskola för att han var överårig.
Men efter en lång tid i nian ”själv”. Så kom jag på hur viktig skolan är
för framtiden och mig. Jag ska nog bli en byggare det vill säga om jag
kommer in. För att bli en byggare så måste jag pendla med buss mellan
Karlstad och Arboga det kommer att bli jobbigt men jag tror att jag klarar
det eftersom att allting blir nytt för mig. Om jag nu inte skulle komma in
på bygg i Arboga så ska jag bli en VVS montör.
Då får jag gå i stan med mina kompisar. Men men jag ska iallafall klar
Godkänt i matte engelska och svenska så att jag kan bli något./Slut
Att byta skola / Att byta klass
Den här berättelsen kommer att handla om en pojke som heter Thomas och
hans skolgång i första klass.
Thomas var på väg till Skolan en agustig morgon med sin mamma. Han tyckte
att det skulle vara jätte kul att börja Skolan. När Thomas var ca 100 m
från Skolan Såg han Skolan. Det var en jätte Stor Skola som var byggd av
tegelsten det fanns också en Stor lekplats mitt i Skolan där han tänkte
att han skulle leka varje dag med Sina kommpisar. Han kom till Skolan tio
i åtta alla hans var där.
Thomas släppte sin mammas hand och Sprang till sina kommpisar som hette
Johan, Jonas, Fredrik. De tre var bästisar de Skulle aldrig vara ifrån
varandra. Läraren ropade in alla elever och föreldrar. Den första tanken
Som Thomas hade var att de här läraren var Snäll och trevlig. När alla
var inne i klassrumet kollade lärare om alla var här och de var alla.
Thomas tittade Sig omkring i klassrumet det var ett fint klassrum och
Thomas hade tänkt Sig Sitta längst fram imorgon. Efter en Stund tog
förelldrana en fika. Då kunde Thomas gå ut Och leka i den Stora
lekplatsen med sina kommpisar. Efter ca 20 min kom mamma Anna ut och
ropade till Thomas att de skulle hem. Anna var Skild med thomas pappa
Bengt. Hon var också arbetslös.
ny sida
Nästa Skoldag var Thomas jätte pigg han vaknade kl Sex. Han åt sin
frukost och tänkte att det var nu Skolan börjar på allvar. Första
lektionen var matte. Det tyckte Thomas om Så han räknade på hela tiden
för att visa att han var bästi klassen. Thomas var duktig i matte för att
hans Mamma Anna hade lärt honom det.
Det har gått ett halvår och det går jätte bra för Thomas i Skolan och med
hans vänner. En dag när Thomas kommer hem från Skolan var mamma Anna
jätte glad. Thomas frågade varför hon var glad då sa mamman att hon hade
fått ett jobb, på Expressen i Stockholm. Thomas vart så ledssen Så han
gick till Sitt rum och grät. Han tänkte nu när han har börjat i en Skola
där han Stromtrivs så Ska han flytta. Det är katastrof. Johan, Jonas och
Fredrik sa ju att vi skulle vara bästisar hela livet. Efter tre minuter
kom mamma Anna in i rumet och sa att jag måste ju ha ett jobb annars
kommer inte vi att leva Så bra.
Jag vill inte leva bra sa Thomas. Jag vill leva här med mina kommpisar
som jag har känt i ett år. Mamma Anna gick ut ut rumet. Så började Thomas
att tänka igen hur det Skulle vara som han Skulle flytta, Han tänkte att
han kanske Skulle bli mobbad och inte få några vänner.
ny sida
Två månader senare. Nu bor Anna och Thomas i en förort utan för Stockholm
Som heter Rinkeby. Thomas skulle börja i en Skola som heter
Rinkebyskolan. Antagligen ska det stå ett i innan Rinkeby, men det har
försvunnit i kopieringen Rinkeby bor det många invandrare från alla
länder. När Thomas gick till Skolan var han jätte nervös han ville hälst
inte gå till Skolan för att han trodde att han skulle bli utstött och
ensam. Mamma Anna fick nästan Släpa honom till skolan. När han kom till
Skolan Såg han massa invandrare. Hema i Luleå hade han aldrig Sett Så
många invandrare.
Thomas kom till klassrumet var alla där och väntade på läraren. Eleverna
i klassen viste att det skulle börja en ny i klassen. När Thomas Stog och
väntade på att läraren skulle komma Så kom två killar fram till Thomas
och frågade om de var han Som var den nye eleven. Då Svarade Thomas att
de var han. Pojkarna hälsade och sade deras namn. Den ena hette Mohamed
och den andra hette Abdul båda var ifrån Irak. Efter en liten stund kom
läraren.
De första läraren gjorde var att hälsa på Thomas mamma och Senare hälsade
han på Thomas. Så gick alla in i klasrimet den första lektionen var
Svenska det gick bra för Thomas. När lektionen var slut kom Mohamed och
den lille Abdul och frågade om han ville leka med honom. Thomas var gärna
med och lekte. Då släppte nervositeten och Thomas Mohamed Abdul kunde
leka hela tiden.
Hej Skolministern!
Under alla dessa år som Jag har gått i skolan har jag samlat på mig
intryck, som är både bra och dåliga. Det finns många saker som är dåliga,
som t.ex. håltimmar. Istället för att ha hål|timmar så kan man få sluta
tidigare. Man har iallafall inget att göra på håltimmarna. Det är ju
alldeles för stressigt i skolan. Allting ska gå så fort. Och så hinner man
inte med, då får man lov att ta hem och jobba. Det är ju då man vill koppla
av och inte tänka på skolan. En annan viktig sak är att eleverna inte får
vara med och påverka. Lärarna och rektorn bestämmer nästan allting.
Eleverna borde få större inflytande i skolan. Och kunna bestämma mer.
Lärarna är alldeles för fega i skolan. När en elev är stimmig och håller på
att störa andra, så vågar läraren inte slänga ut eleven. För lite pengar är
ett annat problem i skolan. Vi har knappt pennor att skriva med. VI märker
hur man skär ner på pengarna till skolan. Det drabbar både eleverna och
lärarna.
Det är svårt att komma på något bra med skolan. En sak är maten, den är
väldigt god för det mesta. En annan sak är att lärarna är snälla och
hjälpsamma. Även fast det finns mycket att klaga på, så har jag lärrt mig
en hel del i skolan.
Så här vill Jag att skolan ska se ut. Eleverna ska få bestämma mer. Det ska
inte vara lika stressigt med prov, uppsatser och läxor hela tiden. Proven
ska vara mer utsprida istället för att det ska vara flera prov samma vecka.
Hål timmarna ska tas bort, så att eleverna får sluta tidigare. Sen vill Jag
ha mer praktiskt arbete, och mindre läsning och skrivning. Vi skulle få
använda datorerna mer också. SÅ tycker jag att skola ska se ut.
Hälsningsfras? Enkelt innehåll. Styckeindelning saknas. Avslutningsfras
saknas.
