Inskannad version

Texten är skriven på dator
1. Mina skolår

Mina år i novaskolan
Det hela började i sexan. Då vi skulle förbereda oss för sjuan och
klassbytet till novaskolan. Jag kände min nervös inför detta och trodde att
jag inte var beredd för nåt sånt, vilket nog var fel för när jag började
sjuan så var det faktiskt istället lättare på något sätt. Man lärde sig
grejer på mycket kortare tid, längre raster hade man och såklart hade man
långa sovmorgnar det jobbiga var att man sluta ganska så sent nästa varje
dag och att man att man fick en del läxor med sig från skolan. Skolan hade
en viss dag i sjuan då man skulle åka på läger med sin klass den var rätt
så skojig ärligt talat men man fick inte i för sig inte sova mycket när dom
andra prata hela tiden. Så småningom började man få prov rätt så ofta och
så var utveckling samtalen också, Där man pratade om din framtid och att
man skulle få betyg nästa år jag fick kalla kårar över detta med betyg
redan nästa år, Hur mycket kommer det att kräva? Kommer jag att klara det?
Dessa frågor surrade omkring i mitt huvud irriterande.

Höstterminen närmade sig mot sitt slut, det var typ åtta dagar kvar till
skolavslutning och det var lussespex en rolig grej i skolan som det brukar
vara varje år innan vinterlovet, det blev grejer som t.ex. spybar, strippor
och m.m. Under själva vinterlovet hände det inte mycket och det dröjde inte
länge innan skolan började igen vilket var fruktansvärt jobbigt då man var
tvungen och vakna tidigare nu igen. Vårterminen var något jobbigare för att
då hade vi fler prov i ämnena svenska, matte och engelska och det är alltså
huvudämnena fast som sagt så är det inte betyg åren ännu, så jag tog det
lugnt och inte så allvarligt vilket man igentligen skulle göra för detta
vara bara ett förberedelse år inför åttan och nian. Tiden har rusat iväg nu
är det bra ett par veckor kvar till sommarlovet och årskurs sju närmar sig
mot sitt slut.

Veckorna har gått och nu är det sommarlov en vecka kvar tills man börjar
åttan det känns obehagligt på nåt sätt för detta år kommer man få betyg med
sig hem efter skolavslutningarna. Idag började skolan då och jag var något
nervös efter att inte ha möt klassen i tio veckor, nu har man en
fruktansvärt jobbig tid framför sig betyg åren har börjat och jag ser inte
alls fram emot det. Ett par veckor har gått så är det prov nu igen som
kommer sättas in i betyget, detta gör mig väldigt nervös men jag klarar
proven ändå. Det dröjer inte länge innan utvecklingssamtalet för
höstterminen kommer och jag får reda på att jag har fått en enda
betygsvarning och det är i matte för att jag inte har räknat ordentligt,
jag svär till mig själv att höga detta. Sedan så är det dags för
vinterlovet nu igen det är en vecka kvar till dess och det är lussespex
idag igen, jag tyckte att det var bättre detta år än vad det var förra
året. Veckan har rusat iväg och idag är det avslutning jag känner mig
nervös, väldigt nervös för vilket betyg jag kommer få. Nu är jag påväg hem
skolavslutning var väl okej betyget däremot var väldigt bra, godkänt på
allt utom b-språket Men nu så undrar jag på hur mamma kommer tycka om detta
också, Ville hon att det skulle bättre? Hon tyckte att det var fruktansvärt
bra gjort av mig.

Efter vinterlovet var jag väl förberedd för denna termin som även som den
förra började väldigt hårt. Vi hade redovisningar t.ex. som jag inte alls
är bra på för att jag är fruktansvärt nervös inför såna. Under april månad
så hade jag det väldigt tufft med läxor. Nu var det bara några veckor kvar
till sommarlovet och jag hade tre prov i respektive huvudämne matte,
engelska och svenska, Svenska och engelska provet gick rätt så bra fast sen
så kom matten nu igen jag fick inte alls bra i slutprovet så då sa läraren
att det blir icke godkänt vilket blev väldigt besviket. Tiden har glidit
iväg och jag går hem med mitt betyg som inte alls var bra och jag undrar
vad min mamma kommer att tycka om detta. Hon också tyckte inte att det var
bra men är bombsäker på att jag höger mig till gymnasiet. Nu har jag då
börjat nian och vi har vart i frejgården den första dagen och jag är påväg
hem med en kompis som säger att det är prao om två veckor och jag vet inte
vad jag ska välja för något. Min praoplats blev rusta vilket inte alls var
dåligt vi fick också ta grejer för 200 kronor. Efter praon sa hade jag SO
inlämning och svenska uppsats som ska lämnas in. En vecka kvar tills
vinterlovet börjar för tredje gången i denna skola och lussespexet dras
igång en tredje gång denna gång hålls föreställningen av en del nior från
våran klass. Idag var det avslutning igen då, och jag klara det godkänt på
allt. Så alltså har tiden här varit en ren blandning av bra och dåliga
minnen.

Inskannad version

Mina skolår
Jag kommer ihåg när jag skulle börja i första klass, då satt jag på ett
järn stakett. Mamma sa att jag skulle gå ner där i från men jag satt kvar,
efter en stund skulle vi gå in i klass rummet men då ramlade jag baklänges
och slåg i mitt lila huvud i en betong mur.
Så mamma fick sitta och trösta mig innan vi gick in i klass rummet. När vi
kom in i klass rummet så kände alla varandra från uppnaförskolan. Vi hade
en jätte bra lärare som hette Agnes men när vi började fyran så slutade
hon. Vi fick massa olik lärare och det var ganska jobbigt. Men till slut
fick vi en jätte bra lärare som hette Emma. Henne fick vi i femman, men vi
hade inte lärt ås så mycket som vi skulle, så hon lärde ås det vi inte
kunde.
I sexan var det ganska jobbigt att välja elever som man ville gå med
suddig text men det kan stå ”i sjuan”
, för att alla var kompisar med
varandra. I sexan åkte vi till Harvinge på klass resa. Då hade vi kul må ni
tro. Vi jömde folk i eleven har antagligen skrivit garderober, men det
är omöjligt att se hur eleven stavat till ordet
och under sängar, bara för
att vi skull gå och lägga ås och det ville vi inte. Och en dag ringde brand
alarmet men jag och Viktor la var sin kudde på huvudet och somnade om.
Brand alarmet gick bara för att föräldrana som var med hade rostat bröd och
brödet hade blivit bränd. När vi började sjuan så var det gansk så pirrit
men rätt så roligt för min bror gick här på skolan. När jag träffade mina
klass kamrater i sjuan så var det några nya personer som jag inte kände
igen. Men nu i nian käner alla varandra.
Vi åkte på klass resa i sjuan till danmar, till forup sommar land och det
var gansk kul de med men jag klömde växla svensk pengar till danska. Åttan
var det ingte spesjält som hände.
Men i nian så åkte vi segel båt. Ingo heter båten där hade vi roligt, vi
badade mitt ute i havet och Oskar gjorde så att två killar började jaga ås
till båten. Sen på kvällen kom dom och slängd de upp ål på våran båt, men
då kom en av våra kaptener och börja skrika på dem och han kallade dem för
böner och sen slängde han en porslins mugg på dem. Vi var och seglade i tre
dagar. Dom nio åren i grundskolan har varit jätte roliga tycker jag.
Jag har fått jätte mycket nya kompisar.
Vi skall åka på skid resa i nian nu och vi skall vara där i två dagar, det
skall bli kul. Jag var med i sjuan åkte skidor eller jag åkte snowbord och
det var svårt, jag ramlade flera gånger så jag beslutade att jag skulle åka
i barn baken i stället. Jag var inte med i åttan när de åkte skidor.

Inskannad version

Skolan
Jag började mina första 2 år av grundskolan på ”Klingesta”. Den skolan har
inte samma läroplan som på Löve kan man säga.
I mitten av andra klass flyttade jag till Haveboskolan.

Den första lektion som jag hade så måste jag börja med skrivstil och
engelska…… och jag som knappt kunde läsa men fröken insisterade på det
så ja inte skulle komma efter.

I Mellanstadiet var det jag och Henrik som var bråkigast i klassen, men det
gick bra ändå.

Min skolgång

Nu är jag 7 år och skall börja i 1:an på Sjöbo-skolan, när jag kommer in i
klass rummet så tjäns det tungt att endas. Nu har jag gått i skolan en halv
vecka och det tjäns för jävligt för att vi har precis börjat med musik och
matte, läraren är dum i huvudet men så kommer idrotten det ända som är ball
i skolan, men så en dag så sa min lärare Birgit att vi skulle börja dansa
på idrott i stället det tjändes verkligen riktigt tråkigt. Så fyllde jag
8:a år och började i 2:an och vi fort|satte med matte och musik och
speciellt med dans. Jag längtade att få börja i 3-5:an på Sparre|kvarn och
få slippa se och ha Birgit. Och så kommer av-slutningen så treffades vi i
klass-rummet för att ta farväl men så säger Birgit att hon ska ha oss på
Sparrekvarn kan man må sämre eller. Sommaren gick och man tog det lugnt och
vi började i en 3-5:a på Sparre|kvarn.

Det var jättbra där för man nya lärare och det var speciellt en bra lärare
där som jag var hos när vi hade matte, hon hette Agneta hjälpte en med allt
man förstod mycket.
Vi började i 4:an och 5:orna gick ut och började 6:an. Vi började med
geografi det var inte roligt men man fick ha det ändå idrott började bli
tråkigare och tråkigare eftersom vi fårtsatte med dans helatiden. Vi hade
träslyd och syslyd, jag valde såklart träslyd eftersom syslyd är så jäkla
tråkigt.

När vi gick ut 5:an så fick vi dansa på av-slutningen.
Och så började vi äntlige på en annan skola på Gö-skolan det var mycket
bättre eftersom jag slapp Birgit men det var för jävligt att inte ha Agneta
igen.

I sexan kom det nya lärare som tur var. Jag spelade fotboll i LFF
(Landskronas Fotbolls förening) Min fotbolls tränare Rolf jobbade på skolan
som idrotts lärare det var skit bra vi hade mer idrott och slapp dansa. När
jag började i 7:an så fick jag extra hjälp med matte och engelska i matte
hade jag en som hette Lene hon var bra men inte lika bra som Agneta. I 8:an
började vi med betyg det var bra, vår klassföreståndare slutade och vi fick
en ny lärare som hette Per Kantell han var skitbra. Jag fick rätt så bra
betyg g i allt utom i engelsk. Jag började i nian och man tjände att skolan
var så jävla tråkig. I januiari skall vi söka in på gymnasiet och jag
skulle söka på nätet det gick bra, jag skulle få bety och jag hade bra vg i
no och g i engelska.

SLUT

Hej skolministern.

Texten är skriven på dator – Jag går nu sista året i den här skolan
,jag tycker att det har varit en jätte trevligt och har varit ett jätte
roligt år, men det finns saker som inte varit så lätta. Det var kämpigt in
i det sista med alla internatstionella proven.

– Det bästa aktiviteterna jag har haft i en skolan är nog ,
– Bränndbollstunering och fotbollsturneringarna.
– Det är skönt att ni lärarna och skolledningen tar tag i detta och gör
något i skolan kul för det tycker vi som elever är mycket roligt.
– Det finns så mycket att berätta om, vad som är bra.
– Jag tycker i alla fall att ni ska fortsätta med dom sakerna, för att det
blir väldigt tråkigt att sitta inne i skolan och arbeta så mycket.

Det ända jag blev lite sur på, när jag började i 9:an,var på grund av att
dom nya 6:na
Fick skåpen vi hade längtat efter, men det kunde vi inte påverka så att vi
fick skåpen innan dom började i skolan.
– Det jag tycker att ni ska ändra på ,när en klass eller flera klasser
försöker att få tag i något nytt, så måste dom få äga sakerna först som dom
har längtat efter.
– Jag tycker att på vintern så skulle det behövas lite mera värme i
skolsalarna, men det är inte så ofta att de finns det i alla salar.
Skulle man inte kunna göra så här att, när det är sommar så stänger man av
vissa element i korridoren, så att man sparar energi.
Eller om stänger av dom helt när det är varmt ut .
Det tycker jag att man kan gör när det behövs värme i skolan.
På tal om värme, tänk om det börjar brinna, då ska man ju springa ut och
ställa sig vid klassens stolpe i ett fint rad.
Men tänka om man får en sån panik, så att man inte vet vad man gör, vad ska
man gör då?
Jag tycker att man ska flytta den här stolpen någonstans utan för skolan.
Man skulle faktiskt kunna ha den vid stor fotbollsplanen!
Men det finns nackdelar fördelar till det.
Fördelen: Är att det blir lättare att hålla ordning alla, för att det är
så pass stor plats på fotbollsplanen.
Nackdel: är det blir längre att springa till stolpen, det blir en ända röra
när alla ska spring samtidigt, men det finns en sak som stor rätt dumt till
på skolgården , det är den lilla fotbollsplanen som är vid cyklarna.
Den skulle man kunna flytta bakom badhuset på gräsmattan, för att då har
man en större yta att röra sig vid om det skulle brinna.

Mina skolår
Jag kommer ihåg när jag skulle börja skolan för första gången. Jag var
jättenervös för att jag skulle få nya kompisar och en lärare dessutom. När
jag klev in i klassrummet så välkommnade läraren mej och sa att jag kunde
gå och sätta mej. Jag satte mej brevid en tjej som hette Susanna hon var
jättesnäll.
Senare terminen så var vi bästa kompisar.
En gång så skulle vi på teater och det var första gången för mej, jag
hade aldrig varit på teater förut. Vi skulle se ”Mio min mio” och den var
jättebra.
Nu hade det gått några år och min bästa kompis Susanna skulle sluta i
våran skola och det tyckte jag var jättetråkigt. Hon skulle börja i
Ljungstedska skolan. Vi lekte och höll fortfarande kontakten men inte lika
mycket.
Åren gick och vi hade tappat kontakten.
Och så fick jag också reda på att några i våran klass var tvungna att
byta till b-arna för att vi var för många i klassen. Då vart det ju
självklart att jag fick byta för att jag stod först på klasslistan. Nästa
dag så fick vi gå över till dom och jag ville verkligen inte det, men jag
träffade en ny kompis som hette Sofie och hon var jättesnäll och jag
trivdes faktist i den nya klassen. Jag tyckte faktist att den nya klassen
var mycket roligare. Åren gick återigen, fast ännu snabbare den här gången.

Nu började jag femman och jag och Sofie var bästa kompisar nu. Våran
klass ville göra något roligt och då bestämde vi oss för att ha disco för
ettor och tvåorna. Det gick bra och vi fick ihop tillräckligt med pengar så
att vi kunde åka på en klassresa. Vi bestämde oss för att åka till
Paradiset och övernatta där. Det låg i Vittinge och vi skulle vandra dit
från skolan. Sofies pappa skulle följa med och filma allting. Det skulle
bli kul, när vi kom fram så skulle vi bada men det var för kalt för det, så
vi spelade strut|fotboll istället och då skulle man ha en strut på huvudet
medans man försökte sparka bollen och det var jättekul. Senare skulle vi
grilla korv runt brasan och det var jättemysigt. Vi satt uppe jättelänge
och hade kul med alla spökhistorier som vi fick berätta. Sen när vi skulle
sova så kunde jag inte det, jag låg uppe nästan hela natten men det gjorde
ingenting. Nästa dag när vi vaknade så fick vi köttbullar och makaroner
till frukost det var inte så gott men alla var hungriga så vi åt ändå. Sen
så försökte några bada lite senare på dagen och då var det varmare. Efter
det så var det dags att gå hem och det var jobbigt.
Tillslut var vi hemma och alla fick gå hem.
Månaderna gick och vi skulle börja i sexan det var pinsamt tyckte jag
men jag fick många nya kompisar.
Nu går jag i nian och ska snart sluta det känns konstigt att man ska börja
gymnasiet men ändå kul. Så nu har man gått i skolan i nio år och det har
varit jobbigt men ändå kul. Skolan var ändå roligast från ettan till
femman.

Att byta klass

Livet lekte, jag hade det så bra som en nioårig pojke kunde ha det.
Jag hade massor utav kompisar och jag älskade min familj. Min föreldrar
älskade varandra och hela familjen bode under samma tak.
Jag fick ofta beröm från lärarna, för att jag var så tyst och lugn på
skoltid. Efter skolan så älskade jag att leka burken och bollstå och allt
va det heter (?)
Jag var en utav dom snabbaste så det gick ofta bra för mig. Men Daniel, han
var den kortaste, minsta och yngsta bland oss som brukade leka. Så det var
också han som man skyllde på om något blev tokigt. Ibland så hände det
också att han gick hem grinande för att allt var orättvist. Men nästa dag
var han med igen och sa ofta att han ville ha revanch. Och så höll det på,
dag ut och dag in.

En morgon när jag gick ner för trappan mot köket så hörde jag att mor och
far satt och pratade om olika orter i Falun. Jag förstod inte vad allt
handlade om så jag gick ner som vanligt och tog tag i kylskåpshandtaget och
öppnade kylskåpet. På kylskåpsdörren satt det massor av bilder på hus. Jag
brydde mig inte så mycket utan tog ut osten och smöret och bredde mig en
macka till frukost.
När jag ätit min frukost och klätt på mig ett par lagomt fina och nästan
rena kläder så tog jag på mig mina skor och lunkade iväg mot skolan.
Det var en fin sommardag och inte alls för långt kvar till det oändliga
sommarlovet. Jag gick där på cykelvägen med min röda ryggsäck och solen i
ögonen. När jag kom fram till skolan och öppnade den stora tunga dörren
möttes jag av en stank! Det visade sig att det var Ola, eller prutt-Ola som
han kallades hade fått diaré och inte hunnit fram till toaletten i tid. Så
jag sprang till mina krokar där jag hängde av mig mina ytterplagg. Jag
sprang sedan in till klassrummet där det luktade betydigt bättre.
Vi hade inte börjat så det var rätt stimmigt i klassrummet. Alla snackade
om Ola och försökte härma han så gott dom kunde. Tills läraren kom in, då
sprang alla till bänkarna och satt knäpptysta. Läraren ställde sig vid
tavlan och berättade att vi skulle börja dagen med matte. Alla suckade och
öppnade bänkarna och tog fram sina böker och började räkna.
Skoldagen gick vidare som vanligt. När skoldagen var slut så hade det
börjat regna ute. Jag drog luvan som satt på jackan över huvet för att
slippa det kalla regnet i ansiktet.
Jonas och Lars som var mina bästa kompisar földe med mig hem den dagen.
Både Jonas och jag hatade regnet, men det gjorde inte Lars. Han hoppade i
varje vatten pöl han såg och räkte ut lungan och räknade högt hur många
vattendroppar som träffade hans lunga.
När vi äntligen kom fram till mitt hus och klev in så kom morsan
springandes mot oss och hindrade oss från att lägga våra blöta ytterkläder
på golvet. Hon gav oss en varsin galge och lärde oss hur man hängde upp en
jacka på en galje. Hon sa att vi skulle hänga dom över elementet, vilket vi
också gjorde (!)
När vi gjort det så sa morsan att hon ville prata med mig i köket. Jag sa
åt Jonas och Lars at som skulle gå upp på mitt rum och spela tv-spel medans
dom väntade. Jag satt mig vid köksbordet med morsan. Hon berättade sakta
och nervöst att hon och pappa hade tittat på olika hus som var till salu.
Jag tänkte inte så långt att dom ville flytta utan kanske bara att dom hade
fått ett nytt intresse för hus. Men desto längre vi kom i samtalet så
började hon snacka om att dom var trötta på det här huset och att dom ville
starta om på nytt. Jag förstod nu att vi skulle flytta.
Dagarna gick och tillslut så kom den dagen då vi skulle flytta. Min sista
dag i den skolan blev inte så jobbig. Vi käkade glass och lekte lekar mest
hela dagen. Alla tog farväl och önskade mig lycka till. Jag tog det här
inte så hårt. Jag tänkte att det här är väl inte sista gången jag träffar
er! Jag kommer och hälsar på så ofta jag kan.
Och det gjorde jag.
Varje helg och lovdag så var jag där och hälsade på. Jag trodde aldrig jag
skulle få nya kompisar.
Men det fick jag så klart.
Och besöken hos Jonas och Lars blev att mer sällan.
Och nu sitter jag här, skriver ett nationellt prov i svenska går i årskurs
nio. Jag har nu bott här i sex år och har nästan ingen kontakt alls med
mina gammla kompisar, bara genom internet förståss. Jag drömmer ibland
drömmar om att jag flyttar tillbaka fast jag igentligen inte vill det. Och
snart så ska man flytta igen, så jag slipper dom här förbaskade
föräldrarna!

Jag kommer bara ihåg lite av det första skolåret. Jag kommer ihåg att jag
hade längtat jätte mycket efter att börja första klass. Det var en varm
morgon och jag var jätte nervös för att få träffa min nya fröken Kerstin
Karlsson, men klassen var inget att oroa sig för, dom hade gått med på
förskola också så jag visste redan hur alla var. Första året var det lungt
och skönt men när vi började andra klass så fick vi en ny elev. Hon var
fruktansvärd jobbig och betedde sig inte normalt. Hon sprang omkring på
borden och skrek och slängde omkring allt som hon fick tag i. Hon har varit
riktig jobbig hela tiden och hon är lika jobbig än idag. I tredje klass
kommer jag faktist inte ihåg nått. Men i fjärde klass fick två nya lärare
Lasse och Pelle. Dom var mycket snälla mot en om man själv var snäll mot
dom. Men det fanns vissa som inte var mot dom och dom hade det inte så kul
mellan årkurs fyra till sex. I sjuan fick vi en ny lärare som hette Sofia
och var från Växjö så hon pratade lite roligt tyckte vi. I sjuan hade vi
mycket prov och läxor så man kunde inte vara med kompisarna lika mycket som
förr men åttan blev värre än sjuan. I åttan fick vi nya lärare igen Anette
och Magnus. Men efter några månader så sjukskrev Anette sig och hon har
inte kommit tillbaka än. Men Magnus har klarat av oss ändå eftersom han är
en bra lärare och mycket sjusst som kompis. Det roligaste året har varit i
nian när vi åkte t.ex. till sälen, Folketspark. Det känns tråkigt att lämna
alla vänner och lärare men ändå rolig eftersom man träffar nya ju. Men jag
kommer alltid att minnas vår klass och dom snygga brudarna.

Mina skolår

Det började när det var första dagen i skolan, alltså när jag skulle börja
ettan.
Det var jättespännande och nervöst för vem visste ifall mina klasskamrater
var snälla eller inte. När klockan var tio över åtta, ringde det in och
alla rusade in och satte sig ner vid varsin bänk. Man hörde allas hjärtan
slå och där stod min fröken. Hon såg väldigt sur ut men ändå ganska glad.
Jag presenterade mig för dom andra och sen var det inte mer med det.
Efter en timme var det rast och det var då jag träffade mina nya kompisar.

Mitt första intryck var att dom såg väldigt snälla ut, så det var bara att
försöka få kontakt med dom. Jag minns att på den tiden hade jag väldigt
roligt i skolan, nu är man mer pressad.
Vi hade den lärarinnan i 3 år sen fick vi en annan lärare, eller var det
två nya lärare. Minns inte riktigt men jag har alltid tyckt om mina lärare,
fram till sexan i alla fall.
Då fick jag en ny klassförståndare som jag tyckte om från början men efter
en termin eller nåt så började det.
Hon var inte alls snäll mot mig och två andra tjejer.
Vi brydde oss egentligen inte så mycket om henne då, utan struntade för det
mesta i henne. Så egentligen har det varit ganska kul i skolan.
Det jag minns väldigt bra som jag aldrig kommer glömma från högstadiet, det
är att jag och två kompisar låste in oss på toaletten. Vi tyckte det var
roligt men lärarna tyckte inte detsamma.
Vi skrek att vi inte kom ut fast om vi egentligen gjorde det och jag hörde
hela tiden hur någon lärare försökte öppna dörren men vi bara höll emot.
Jag gjorde det en gång och hade roligt men aldrig igen. Nu över till det
lite tråkigare. När jag började åttan blev jag mobbad av tjejerna i
klassen. Jag var väldigt ledsen och orkade knappt gå till skolan. Men jag
är stark som person så jag tänkte att dom inte skulle få trycka ner mig
totalt. Jag kämpade och klarade mig igenom det och alla som hade mobbat mig
sa förlåt och jag tog emot deras förlåtelse.
Det är ett av dom starkaste men sorgligaste minnena från mina skolår.
Jag minns också att i årskurs åtta då det var dags för mina första betyg
var jag väldigt spänd.
Jag gick och längtade efter att få mina betyg. Så var det dags att samlas i
klassrummet för att få sina första betyg.
Jag hörde mitt namn ropas upp och jag gick fram till mina lärare och tog
emot kuveret och en glass och gick tillbaka till min plats.
Jag hörde röster omkring mig som ropade:
Öppna kuveret och se vad du fick för betyg.
Jag öppnade kuveret förväntansfullt och tog upp mina betyg. Jag blev nöjd
med dom och kunde gå hem glad. De första betygen är något alla kommer att
minnas. Nu börjar det närma sig slutet av grundskolan och jag är både glad
och ledsen. Jag är inte glad att slippa dessa lärarna på min skola för jag
tyckte väldigt bra om dom. De lärarna jag har haft under mina skolår har
lärt mig mycket bra saker.
Jag kan väldigt mycket fast om jag inte visar det alltid. Åren som jag har
gått i skolan har varit lärorika men jobbiga. Själva skolan är väldigt bra.
Man trivs mycket bra här. De flesta lärarna är trevliga. Så intrycket av
min skoltid är att jag har lärt mig väldigt mycket.
Nu över till varför det är lite sorgligt att sluta nian. Det är för att
alla kompisar jag tycker om, kommer jag att skiljas från.
Det är klart att jag kommer träffa dom men inte lika ofta. Det är även det
att de lärarna jag har just nu är väldigt bra, så jag hoppas att de elever
som får dom lärarna också kommer tycka om dom lika mycket som jag.

Den här skolan kommer att vara ett stort minne för mig. Allt det jag kan,
som att skriva, läsa, stava har jag lärt mig härifrån.
Jag är väldigt nöjd för hur jag har lyckats i skolan. Nu när det är dags
för gymnasiet är jag spänd och väldigt nervös men jag hoppas och tror att
man blir mottagen på ett vänligt sätt och att jag kommer att träffa nya
kompisar.
Det var allt jag ville skriva. Förutom en sak, det är att jag måste skriva
till mina kompisar att jag kommer att sakna er väldigt mycket.
Slut!

Berättelsen gjord av: Cornelia

MINA SKOLÅR

Grundskolan, som under halva vårt liv hittills varit nästan som vårat andra
hem, ska man nu lämna. Kommer man sakna den? eller inte? Jag minns första
dagen i skolan. Den för full av nyfikenhet och förhoppningar. Man tänkte
inte lika mycket på att man skulle börja skolan. Utan man såg det mest som
en tid av att vara med sina kompisar som man känt redan sedan dagis.
Dagarna vara fulla med lek och lätta lektioner, man insåg inte då hur lätt
man hade det. På rasterna lekte man för det mesta häst, förutom jag då som
tyckte att stå i ett låtsas stall och gnägga inte var speciellt roligt. Så
det blev att man var ensam ibland om det inte var någon annan som tyckte
som jag vid tillfället. Men även om man var ensam ibland så kände man sig
inte ensam. Eftersom vänner kom och gick, man hade alltid någon att vara
med och man stod mycket närmare sin familj då. I tvåan var det samma sak
lätta lektioner och långa raster.
Under Ettan och Tvåan gick min klass i johansdalsskolan, en väldigt liten
skola årskurs 1-3. Vi hade en egen liten matsal och en egen liten skolgård.
Allt var så tryggt då. Sen i trean skulle vår gamla skola läggas ner och vi
fick flytta till nybyggda lokaler här i Mundelsödal. Under det året
förändrades mycket. Vi började i en helt ny skola med större skolgård som
vi nu skulle dela med barn från årskurs 1-6. Vi hade inte våran egna lilla
matsal längre utan vi var tvungna att gå till högstadiets matsal. I och med
allt detta blev miljön i skolan helt plötsligt inte lika trygg längre. Det
var mycket äldre barn bland en nu och man visste inte riktigt vad man fick
göra, var man fick vara eller vad man fick säga. Detta gjorde att man blev
lite tillbakadragen och blyg och man var inte längre äldst och störst som
man hade varit förut. Men vännerna var de samma och inga grupperingar eller
skillnader mellan tjejer och killar var lika tydliga som de blev i fyran.
Jag minns fyran som en ganska förvirrande tid, man var fortfarande barn men
endå inte. Det var som en slags förtid till puberteten. Man började känna
annat än vänskap till killarna och grupperingar bland tjejerna blev allt
tydligare. Man kunde nu se skillnad på vilka som hade mest kompisar eller
inte. Fyran blev också en stor omväxling eftersom man fick en ny lärare,
som det inte gick allt för bra för tyvärr, man hade inte längre den där
trygga, snälla läraren som man hade haft oläsliga ord . Femman minns jag
inte så mycket av däremot, det var då man fick mens och började oläsliga
ord
sig. Det var under sexan mycket hände. Det var då alla prov kom och
man skulle börja läsa språk i högstadiebyggnaden. Det var nog under sexan
man lärde sig mest under hela tiden man hade gått i skolan. Det var då man
började förstå att skolan var på allvar och att man var tvungen att kämpa.
Inte bara skolan förändrades, relationerna mellan människorna i klassen
förändrades också. Folk blev tillsammans med varandra och man märkte
tydligt hur vissa människor förändrades en del började gå på fester och
tjuvrökte medans andra fortfarande var kvar på den där lite barnsliga
nivån. Jag har ofta hört uttrycket antingen var man fjortis eller så var
man tönt. Jag antar att jag utser mig själv då till tönt.
Sen i sjuan skulle man ju börja högstadiet och det var man mycket nervös
för, allting skulle ju vara nytt, nya lärare, fler ämnen, man skulle vara
yngst igen och man skulle få skåp. Alla tyckte att det var en jättestor
grej fast det var det inte. Sjuan var inte alls en så stor förändring som
man trott, förutom omgivningen. Alla var likadana som i sexan och
skolarbetet var inte speciellt mycket svårare. Det var i åttan alla
förändrades det var då man fick sin egen stil, sina egna åsikter och det
var så man började umgås med dom som man idag kallar sina riktiga vänner.
Skolan blev också allt hårdare, mer läxor och prov och det var då man
verkligen kände skillnaden mellan högstadiet och mellanstadiet. Man blev
mer självständig och jag tror att under åttan var då de flesta mognade och
hittade sin egen roll i klassen som man trivdes med. Nian som jag går i nu
har tiden bara flygit förbi, man kommer knappt ihåg vad vi har gjort under
den här tiden. Det har inte hänt något nytt i klassen förutom att många av
killarna har mognat. Det är nu under dom här sista månaderna som man börjar
känna pressen komma. Det är massa slutprov och man börjar tröttna på
grundskolan. Man vill uppleva något nytt, träffa nya människor och komma
bort från Ronneby. Kommer man då sakna det eller inte? Ja, till viss del,
samtidigt som man vill träffa nya människor så kommer man sakna alla dessa
vänner som man växt upp med.