Ett urval av de studier som genomförts på Skrivbankens material

Särskrivning. En studie som belyser elevtexter från år nio med fokus på betyg och förekomsten av särskrivning

Caroline Christoph

Examensarbete

HT 2006

Växjö universitet

Sammanfattning

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.

Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt. Undersökningen visar dessutom att högpresterande elever vanligtvis särskriver två sammansatta substantiv, medan lågpresterande elever även gör särskrivningar på ord som inleds med ett förstärkningsprefix.

En slutsats som kan göras är att hypotesen kan verifieras. Vidare kan utläsas att pedagogen till viss del accepterar särskrivning i det svenska språket. Bedömningen av nationella prov bygger på övergripande färdigheter som bland annat läsförståelse och problemlösning, därför är det av stor betydelse att undervisningen pedagogen bedriver problematiserar stavning och grammatik. Har eleverna tagit till sig kunskapen i undervisningen kan pedagogen se ett en utveckling vid bedömning av nationella prov.

Uppsatsen i sin helhet: urn:nbn:se:vxu:diva-1179

Har det skett en förändring eller en försämring av det skrivna språket hos elever i årskurs nio?

Marina Andersson

Uppsats

VT 2006

Växjö universitet

Sammanfattning

I detta examensarbete försöker jag ta reda på om det skett någon förändring eller försämring av det skrivna språket hos elever i årskurs nio. Totalt har 44 uppsatser granskats, 22 uppsatser som skrevs 1992 och lika många 2003. I första hand har rättstavning och särskrivning granskats. Särskrivningsproblematiken har uppmärksammats under en längre tid, denna problematik fanns 1992 och har ökat fram till 2003. De flesta stavfelen 2003 visade sig förvånande nog vara enkel- och dubbelteckningsfel som hade en markant ökning under denna elvaårsperiod, 1992–2003.

Engelska ord i elevers svenska texter

Nina Bergdahl

Uppsats

VT 2006

Växjö universitet

Sammanfattning

Flera författare har tagit upp det svenska språkets ställning, vad som kan utgöra hot för språkets bevarande och hur engelskan förhåller sig till svenskan. Uppsatsen syftar till att identifiera mängden och sortens engelska i svenska elevers texter. Dessa är uppsatser skrivna i svensk ämnet. De texter som innehöll engelska ord är ungefär lika många från vardera kön. Det fanns 23 engelska ord totalt i de 22 elevtexterna. Tabell 2 visar en översikt av föräldrarnas utbildningsbakgrund i förhållande till antalet engelska ord. Ingen engelska fanns i texter från elever som hade föräldrar med förgymnasial eller lägre utbildningsbakgrund. Sex elever hade föräldrar med gymnasial utbildning, av dessa hade en elev (16,6% ) engelska ord med i sin text. Tolv elever hade föräldrar med eftergymnasial utbildning. Av dessa tolv hade åtta elever förekomst av engelska ord i sin uppsats, alltså 66,6%. Mina slutsatser är att engelska ord i elevtexter inte är särskilt vanligt förkommande. I 22 elevuppsatser fanns endast 23 engelska ord eller uttryck. Därför kan jag endast tala om mycket svaga samband. Ett eventuellt svagt samband kan skönjas mellan betyget och andelen engelska i texten, då de uppsatser som innehåll engelska ord fick högre betyg än de andra. Det finns också ett svagt samband mellan hög utbildningsnivå hos föräldrar och förekomsten av engelska uttryck.

Uppsatsen i sin helhet: urn:nbn:se:vxu:diva-780

Röd tråd och relevant innehåll: En närstudie av elevuppsatser

Ann-Britt OhlssonAstrid Larsson

Examensarbete

HT 2005

Växjö universitet

Sammanfattning

I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt. Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning. Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd. De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena. Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.

Uppsatsen i sin helhet: urn:nbn:se:vxu:diva-423