2003 – Sida 18 – Skrivbanken

Att byta skola.

Allting kom som en chock. Plötsligt skulle vi flytta till stora Örebro.
Allt var jättehemskt men ändå lite spännande. Jag bodde i Hovsby och gick
på Nubbeskolan i årskurs 7. Det var en synnerligen bråkig skola. Men jag
trivdes jättebra ändå. Men nu skulle jag behöva flytta från min gamla skola
och alla underbara kompisar där. Bara för att mamma har fåt nåt förbannat
jobb på ABB i Örebro. Men det fans inget jag kunde göra åt saken.

Vi flyttade till Johannesberg i Örebro och jag började på
Johannesbergsskolan efter påsklovet. Jag mins första dagen som igår. Det
var en väldigt lugn och fin skola gemfört med i Hovsby. Jag fick gå med en
lärare till klass rummet där vi skulle samlas. Jag kommer ihåg hur nervös
jag var och det blev inte bättre av att det var ca: 40 ögon som glodde som
besatta på mig när jag klev in i klassrummet. Jag gick längst bak i salen
och satte mig. Allt kändes jättehemskt. Men rätt var de var blev det rast
och alla började prata och ställa en massa frågor om var jag kom ifrån och
varför jag flyttat till Örebro m.m. Och jag kände mig som en i klassen
redan då.

Under visningen var mycket bättre på Johannesbergsskolan. På Nubbeskolan
fick jag en bråkstämpel så att alla lärare viste att de bara va att skicka
ut mig om det blev bråkigt i klassen så blev det lugnt sen. Så är det inte
på Johannesberg här kan man prata med lärarna och dom förstår mig, och tro
det eller ej jag förstår dom med.

Jag hade nog fått bättre betyg om jag hade gått kvar på Nubbeskolan om jag
hade gått på alla lektioner men å andra sidan har jag nog lärt mig mer på
Johannesberg.

Men det fanns ett ämne som var roligare på Nubbeskolan och det var idrotten
för jag hade min favorit lärare där.

Nu i efter hand när jag tänker på mitt skolbyte var det nog bra för min
utveckling och mina studier.

Att byta skola

Jag stod i dörröppningen. Det var första dagen i min nya skola. Jag skulle
börja fyran och hade precis flyttat ifrån mitt gamla område och var därför
tvungen att byta skola. Jag var ganska nervös. Jag kommer ihåg den pirrande
känslan i magen. Jag är nästan helt säker på att jag var röd i ansiktet,
det var så pinsamt på något sätt. Det värsta var när fröken skulle
presentera mig
– Det här är eran nya klasskompis Maria Svensson
Jag såg hur tjejerna satt och fnittrade och viskade samtidigt som de
tittade på mig. Det var ganska jobbigt.

Jag fick sätta mig brevid en kille som hette Jonas, Jonas Karlsson. Han var
ganska lång och hade knall blåa ögon och var ganska smal. Han var verkligen
fin. Det första han sa till mig när jag satt mig var:
– Har du någon kille?
– Nej, svarade jag generat.
– OK, då vet jag, sa han med ett leende på läpparna.

Den dagen gick jättesakta. Först hade vi syslöjd sen musik. Efter det var
det svenska, lunch och matematik. Jag tog sällskap hem med två tjejer som
jag hade pratat lite med i skolan. De hette Anna och Sara. Sara var smal,
blond och blåögd, Anna däremot var brunögd, mörkhårig och lite rund. Sara
följde med mig hem den dagen. Hon ville se mitt rum hade hon sagt. Sara var
jätte snäll, vi lekte hela den kvällen. Jag var med Sara och Anna nästan
varje dag efter det.

Jag trivdes verkligen i min nya klass. Det gick rykten om att Jonas var kär
i mig. Jag var lite kär i honom också, men det visste bara Anna och Sara
om.

Innan jag böt skola hade jag jättemycket kompisar. Jag var aldrig ensam.
Jag trivdes väl, men det var inte alltid så roligt. Det går inte att
förklara men det var något som var fel.

Min lärare var ganska konstig. Ganska mysko faktiskt. Hon skulle
tillexempel alltid vara helt klädd i rött eller helt klädd i grönt. Då
menar jag smycken, skor och nagellack också. Hon favoriserade elever också.
De elever hon tyckte om fick alltid en guld stjärna på sitt läx|förhör och
fick till exempel vara inne på rasterna, även om det inte regnade. Vi andra
var tvugna att vara ute även om Det var dåligt väder. Vi fick inga
guldstjärnor heller. Hon var nog ingen bra lärare. Min nya lärare däremot
favoriserade ingen, inte som man märkte iallafall. Det var bra. När man
jobbade i matsalen fick man vara inne på rasterna och ibland om det var
dåligt väder, men inte annars. Så om jag tänker efter så hade jag nog en
bättre lärare när jag böt skola. Min nya klass hade bättre sammanhållning
också. Ingen var mobbad och ingen mådde dåligt, men i min gamla klass var
det en tjej som var mobbad. Det var ganska jobbigt att se hur dåligt hon
mådde.

Det roligaste i skolan var nog när vi hade klassens timme. Andreas och
Jonas brukade alltid spela upp sketcher som de hittade på själva. Det var
alltid lika skoj. En gång var jag och en tjej som hette Helena med. Vi
sjöng Hit me baby, one more time, Britneys låt. Alla jublade och klappade
händerna efteråt. Det var verkligen kul.

För mig var det en bra sak att byta skola. Även fast jag var pirrig och
generad och gick vilse i den nya, stora skolan så var det början på något
bra. Jag trivdes verkligen. När jag började femman blev jag tillsammans med
Jonas. Men vi var tillsammans i smyg för att Sara var kär i honom. Inte för
att det har så mycket med mitt skolbyte att göra, men jag ville bara
informera lite. Hehe.

Att byta skola/byta klass/byta liv

– Vi ska separera.
I samma stund som pappa yttrade de orden förändrades mitt liv. Det var där
förändringen började. Fast det visste jag inte då.
Pappa flyttade ut. Nu var det bara jag, mamma och min ena syster
kvar i radhuset. Jag förstod att vi inte skulle kunna bo kvar så länge. Det
var för stort och för dyrt. Men jag hoppades i alla fall. Jag önskade för
jag trivdes bra. Fin gård, bra grannar, nära till skolan och affären.
Ett halvår efter att pappa flyttat ut satt jag och pratade med
min bästa kompis, Maria. Jag berättade att min mamma väldigt gärna ville
flytta till Örebro.
– Det vill min också! Tufft om vi skulle flytta tillsammans. Din familj och
min familj. I det ögonblicket verkade det inte så dumt att flytta. Jag och
min bästa kompis skulle bo i storstan. Gud, vad vi skulle ha kul.
Ja, man var ju lite trött på den lilla orten vi bodde i. Samma
personer vart man än gick. Vi skulle hitta en ny klass att göra hyss i. För
det var det vi gjorde. Jag erkänner att vi mobbade folk, gjorde saker vi
inte fick och ljög när lärarna frågade om det var vi.
När jag kom hem den dagen gick jag direkt fram till mamma.
– Jag flyttar om Maria flyttar.
Då vart mamma glad. Hon hade länge velat komma ifrån den lilla kommun
(eller håla, som hon kallade det) som vi bodde i. Hon började planera och
fixa. Hon tittade jämt i tidningarna efter lägenhetsannonser.
Efter någon månad eller så började jag inse vad jag sagt. Vi
skulle verkligen flytta. Jag skulle lämna allt, hela mitt liv.
Jag hade aldrig flyttat förut så jag hade kompisar från barndomen kvar, en
del stod mig väldigt nära. Jag var stadig och glad. Jag var nöjd med mitt
liv som bus. Nu skulle jag lämna allt. Jag skulle få bygga upp allt igen.
Börja om från noll.
– Nilla, kom ihåg att vi ska åka till Örebro ikväll. Mamma hade
hittat en annons på en lägenhet hon tyckte verka trevlig.
Vi skulle på vår första lägenhetsvisning. Vi skulle bo i lägenhet, trångt,
ingen gård. Fy, vad hemsk!
När jag skulle somna den kvällen grät jag. Tårarna forsade som
floder. Det var inte sista gången. Jag visste att det var verklighet nu.
Jag skulle byta stad, byta skola, byta liv. Jag var rädd för att
byta skola. Jag visste vad jag hade för roll på skolan. Jag visste hur alla
var och att de flesta hade respekt för mig. Jag var en av de coola. Jag
gjorde hyss och var rolig. Nu var jag rädd. Jag ville inte byta skola, jag
ville inte byta roll.
När jag var i skolan var jag lika tuff som alltid. Jag spelade
min roll. I skolan sa jag att flytten skulle bli kul. Jag skulle ju ifrån
hålan. Men när jag kom hem åkte masken av och tårarna föll.
Jag och Maria satt hemma hos henne när hon berättade att;
– Vi kanske inte kan flytta.
Hennes ord var som ett stenskott i pannan.
– Va?! Jag kan ju inte flytta själv.
– Vi har ett lån som krånglar till det. Vi får inte hyra av någon.
Det var det som hållt mig uppe. Att jag inte skulle flytta själv. Jag
skulle ha en liten del av med mig. Så att jag kunde starta om från ett och
inte från noll.
Vi valde en lägenhet. Eller ja, mamma valde en hon tyckte om.
Jag själv var knäpptyst när vi kollade på lägenheter. Det var en protest!
Även om jag tyckte att den var fin och bra så sa jag inget.
– Där! Mamma pekade på en stor rätt ful byggnad.
– Där ska du gå sen!

Mina skolår.
Lågstadiet. Det var här allt startade.
Här träffade jag kamrater som jag nu har känt i flera år. Vissa kommer jag
nog känna i flera år till.

Jag kommer ihåg lite grand från första dagen. Alla satt i en ring och sa
sitt namn, en i taget. Många namn visste jag redan från dagis.

I tvåan bröt jag mitt högra ben. Straxt över knät. Jag och mina vänner hade
lekt kull. Det gick lite vilt till, och det slutade med att personalen på
sjukhuset kom till min sjuksäng och sjöng ”Ja må han leva”. Japp, detta var
dagen innan min födelsedag.

Trean kommer jag inte ihåg så mycket ifrån. Klass 3d splittrades (vi gick i
3e), så vi fick tillskott på klassen. Av de jag kommer ihåg var det Kalle,
Anders och Cornelia.

Mellanstadiet känndes som ett enda långt skolår.
Under åren fick jag ett par nya vänner. Men det var dock också några som
lämnade klassen.

Jag tänkte och funderade mycket under mellanstadiet. I fyran tänkte jag
ofta på hur mycket kvar av skolan jag hade. Fem skolår. Den yngre av mina
äldre bröder, Fredrik, pratade ofta om gymnasiet. Fem skolår plus gymnasiet
blev det plötsligt.

Det var under mellanstadiet vi åkte på kanotresa. Jag kommer ihåg när
Johans farsa knuffade Emir så att han föll i vattnet. Ett fåtal gånger har
jag skrattat så mycket.

Nu började det närma sig högstadiet. Jag tänkte dock inte så mycket på det.
Jag började känna mig säker på livet.

Högstadiet… Här kan man snacka om förändringar. Helt nya lärare, nya
klassrum, skåp, kiosk och en massa prov.

Från sjuan är de starkaste minnen från sommaren. Varje lunchrast gick man
till Ica och köpte en liten påse godis. Det var också då vi började att
spela fotboll på rasterna.

Jag började tänka mer på framtiden och vad jag ville bli när jag är stor.

I åttan fick vi ytterligare tillskott till klassen: Edvin och Markus. Jag
kan garantera att högstadiet inte ens skulle vara hälften så roligt utan
dem.

Nu när jag går i nian så brukar jag tänka tillbaks på grundskolan | vänner
och upplevelser. Det känns ledsamt att jag kommer att lämna grundskolan,
men jag har nya saker som väntar på mig där ute i livet.

Mina Skolår av Robert S 9d

Lågstadiet

Klockan var 9.00 en solig onsdag, jag och min familj var på väg till skolan
för att möta mina nya lärare. Jag minns så väl denna dag och hur stolt jag
var över att börja skolan.
Jag gick själv först in i klassrummet och såg mina nya klasskamrater. Jag
kände redan några sedan dagis. Där var Tim och Staffan ifrån ”biet” på
dagiset, vi hade alltid varit vänner, ända sedan vi var 1 år gamla. Staffan
var ganska mörk och han hade svart hår, han var den enda Syrianen jag kände
till. Tim var finsk, han var vit och hade brunt hår. Vi tre gjorde det
mesta tillsammans, vi gick på samma fritids, vi hade samma väg till skolan
och vi kom att spela i samma fotbollslag.

I början hände inte så mycket, vi lekte i ”borgen” som var en träborg med
torn och gångar som vi jagade varandra och slogs i.

I slutet av lågstadiet fick vi upp ögonen för sporten, speciellt fotbollen.
Vi började spela i samma lag och det visade sig snart att vi alla var
mycket begåvade inom sporten. Detta gjorde att vi började spela på
rasterna, det kom mer och mer elever som ville vara med och tillslut kunde
vi spela matcher och ibland till och med små turneringar.

Mellanstadiet

4:an började, jag brydde mig inte så mycket men de andra var mycket
uppspelta över att nu få tillgång till den stora matsalen. Detta var inget
intressant för mig och mina vänner, vi hade ju smygit in där flera gånger
tidigare.

År 4 och 5 gick utan att något speciellt hände, jag spelade fotboll och
fick ett nintendo som jag har kvar även idag.

Det var i sexan det började hända saker, jag bytte skola men hamnade i
samma klass som förut, eftersom alla bytte till samma skola nämligen
Linnéskolan. När jag först såg Linnéskolan ville jag tillbaka till
bergaskolan, för i berga|skolan fanns det träd att klättra i, gungor att
gunga i och klätterställningar, men inte i linnéskolan.
Tiden gick och jag med den och snart skulle sexan vara över.

Högstadiet

Så började sjuan. Nu blev det allvar, ingen lek mer, inga förseningar och
inget skoj på lektionerna. Detta gjorde att jag tröttnade snabbt och ibland
skolkade jag på grund av att det var så tråkigt. Jag vart bitter och lät
det gå ut över mina vänner och bekanta. Jag blev ovän med många, men Tim
och Staffan var alltid där, dom hjälpte mig att se något positivt i det
hela och efter det så blev allt bättre.

Men ett år senare så hade mina föräldrar tröttnat på all skadegörelse och
på alla bråk så dom skickade mig hit, till gösbäck. Jag ville aldrig flytta
men nu vet jag att det var för mitt eget bästa. Nu har jag höga betyg & nya
kompisar utan att ha förlorat kontakten med de gamla.

Jag har många goda minnen ifrån min skoltid t.ex. min första skrivna mening
”jag heter Robert”, alla de snöbollskrig jag utkämpade och så alla kompisar
så klart.
Jag antar att jag skall skatta mig lycklig att ha fått en sådan bra
uppväxt. Nu när jag går sista terminen i skolan så har jag mången goda
stunder och minnen att se tillbaka på och jag är nöjd, nöjd över vad jag
har fått uppleva och över vad jag har kommit att bli och jag hoppas att
denna sista termin skall bli minst lika bra som resten av mina skolår.

MINA SKOLÅR
Jag heter Isak och mina skolår har varit underbara.

Dagen jag skulle börja lågstadiet (1:an) var jag ganska nervös.

Jag vaknade ur sängen och gick ner för trapporna till undervåningen för att
äta frukost med mina andra syskon som heter Hugo, Jessica, Simon, Andrea
och Stella

Till frukost var det oboy med pannkakor.

Efter att jag åt min frukost så tog jag en dusch, min mamma hjälpte mig.

Efter att jag duschat så tog jag på mig finkläder som min mamma valt ut.

Till slut var det dags att gå till skolan, min mamma gick med mig till min
första skoldag.

När min första skoldag var slut så skaffade jag mig nya kompisar.

Desto fler skoldagar som gick desto fler kompisar skaffade jag mig, här är
några av mina vänner Emir, Zakarias, Johan, Johannes, Kristian, Filip och
Jimmie.
När jag började tvåan så skaffade jag mig två nya kompisar som heter Hakim
och Rafael som var bra på fotboll.

Varenda dag som gick så blev jag bättre på fotboll och varenda rast så
spelade jag (Isak) Emir, Hakim och Rafael fotboll oavsett vilket väder det
var.

I skolan så pluggade jag inte så mycket men när jag lärde känna Zakarias
Skoglund så fick han mig pluga mycket.

Om det inte vore för Zakarias så skulle jag inte få så himla bra betyg som
jag har nu.

När jag gick i tvåan så insåg min lärare Jessica Hägg att jag hade det
svårt med det svenska språket så jag fick börja på svenska två med en
lärare som heter Siv vilket är en jätte bra lärare.

Siv lärde mig prata ren svenska vilket jag är tacksam för.

En dag när jag var på en svenska två lektion så kom en vuxen man in i
klassrummet och frågade vem som var Isak.
Jag svarade:

– Det är jag som är Isak

– Jag har hört att du är en bra fotbollspelare och vill börja med
Tjärnlunds IK.

– Ja, det vill jag.

– Bra, då kan du komma och träna med oss på torsdag klockan 18:00.

– Okej.
Svarade jag och var hur glad som helst.

När jag började trean så gick allting som flytande vatten så jag behöver
inte berätta något om de två terminerna.

När jag och min klass skulle börja på mellanstadiet så började allting bli
lite svårare.

För det första så skulle jag till en ny svenska två lärare och göra ett
prov för att kolla om jag behöver gå på svenska 2 fast det behövde inte för
att jag hade nästan alla rätt på provet.
Lärarna på mellanstadiet sa hela tiden att jag hade utvecklats väldigt
mycket och på kvart samtalen så var det inget fel på mig, jag var den
eleven i min klass.

Jag är den typen som är snäll och som inte vill slå någon fast en vinterdag
när det var slaskigt ute kastade jag en snöboll på Johan och den träffade
hans jacka och helt plötsligt så gick han emot mig och brottade ner mig och
jag blev så jävla sur på Johan för att han blötte ner hela mig så jag
brottade ner Johan så han var i underläge och sa åt honom:

– En gång till du gör sådär kommer jag att ge dig en snyting, fattar du
det!

Och sen gav jag Johan en snyting.

När jag började femman så blev allt pluggande svårare.

Exempel matte, på varenda prov så fick jag underkänt hur hårt jag än
pluggade.
Det var femman det, nu ska jag berätta om sexan.

Jag ska inte berätta direkt om sexan utan att jag ska berätta om våran
klassresa som vi åkte på.

Vi skulle paddla till tre olika ställen på 3 dagar och 2 nätter vilket var
hur roligt som helst.

Första dagen så skulle vi paddla till en skog där vi skulle sova över en
natt och det var inte roligt för att det regnade i 2 dagar och det var
soligt den sista dagen vi skulle åka hem.

Jag tältade med Emir och Kalle och vi satt upp vårat tält på en backe och
allt skit regnade ner på vårat tält och andra dagen så övernattade vi på
ett mysko ställe.
Den tredje dagen så övernattade vi på Fjords badet och där regnade det
ingenting så vi var ute hela dagen tills klockan var tolv på natten och vår
lärare sa åt oss att lägga oss och det gjorde vi.

När vi vaknade så var det stekhett i vårat tält och jag kan tänka mig att
det var det i de andras tält också.

På kvällen så köpte en föräldrel en grillad kyckling till var och en och en
dricka till var och en.

Det var våran klassresa.
När jag skulle börja sjuan så var jag jätte nervös men min tid i sjuan gick
hur bra som helst.

Alla andra i min klass växer fast det gjorde inte jag.

När jag började åttan så fick jag ganska höga betyg vilket var jobbigt och
hålla de betygen.

I högstadiet så är det hur tråkigt som helst.
Det är inte lika roligt som mellanstadiet.
När jag började nian så fick nästan alla mina kompisar väspor och jag är
glad för deras skull för jag får provköra deras väspor ibland.

Men det enda jag är rädd för i nian är nationella proven vilket jag hatar
och göra.
längre har jag inte kommit med ”mina skolår” så här slutar min berättelse.

Av: Isak Alejandro 9D2

Mina skolår

Året 1994 tog jag det stora klivet från dagiset till Bergsdalsskolan.
Första dagen var en väldigt stor dag i mitt liv, jag var mycket nervös. Jag
fick börja i 1b och hade Eva Lundgren som klassföreståndare. Hon var ganska
elak, mycket sarkastisk och ofta ironisk, ingen vidare ambisiös
lågstadielärare.
På lågstadiet var de flesta barnen otroligt sociala och större delen av
klassen var ofta tillsammans men jag och 3st andra flickor bildade vårt
eget gäng. Vi ansåg att de var lugnast så. Eva hittade snabbt sina mönster
elever och utgick sitt lärande av dessa.
Vi reste iväg på klassresa i 3an till en plats som hette fiskboda. Där
delades man upp i olika grupper, vissa stekte fisk, vissa bakade bröd och
vi lagade te.
Färdvägen dit var med bil, det var olika föräldrar som erbjöd skjuts.
Precis innan sommarlovet splittrades klass 3a vilket betydde nya
klasskamrater för vår del.
När det var dags att börja 4:an var många väldigt nervösa men ändå
exaletade til allt nytt som väntade.
Att få nya lärare kändes ändå som en slags befrielse.
Dels att slippa Evas sarkasm och även möta nya lärare.
Våra nya lärare hette Marie Skogsberg och Karin Steen Lindgren.
Karin var en väldigt bestämd kvinna medan Marie var en väldigt svag person.
Hon var väldigt intresserad av schack och av bibeln, hon smittade verkligen
av sig.
Hon fick nästan hela klassen att ställa upp i en ganska stor tävling som
kallas schackfrågan.
I 4:an var även första tillfället att delta i skolans melodifestival,
vilket var en väldigt spännande tävling i alla nykomna fyrors ögon.
Jag, Elisabet, Jannika och Johanna var klassens bidrag, med artisterna
Sisters of Sweden. Vi var väldigt upprymda och jätte nervösa inför
uppträdandet, men vi vann inte. I 5:an var klassens bidrag Smurfarna. Den
gången ställde Susanna, Maria O, Elisabet E och Kristin upp.
Inte heller de kammade hem någon vinst. De var sminkade helt blåa i
ansiktena och lilla Maria var den ultimata Lill Smurfen. När vi kom upp i
åk 6 hade vi mognat och deltog som artisten Britney Spears. Det var dock
sista året som man fick ställa upp med ett bidrag i melodifestivalen, det
var ju dags för högstadiet året som följde.
Sexorna ansåg att detta var en smula ledsamt men det är inte så mycket
annat än att acceptera.
Det fanns även en känd basket tävling som kallades LT-cupen.
Där hade flickorna i vår klass stor framgång medan pojkarna hade det mycket
tuffare.
Vi vann aldrig själva cupen, men hade stor framgång i vår skola. I 5:an
ställde vi upp i bibelfemman, en tävling som Frälsningsarmen organiserade.
Vi var 2 lag från vår klass, mitt lag vann. I mitten av åk 6 hade vi
lyckats knäcka Marie så att hon sjukskrev sig. Vi fick nya vikarier varje
vecka, den värsta var Markus.
I slutet av 6:an åkte vi på klassresa till Saltön, vilket slutade i
katastrof. I 7:an förändrades jag mycket som person. Jag vart mer social
och sökte efter nya vänner.
Hade velat berätta mycket mer fast tiden var knapp.
Hann verkligen inte med allt jag velat.

MINA Skolår!

Jag började i skolan 1994 och det kändes bra det kommer jag ihåg för att
det skulle bli kul med skolan tänkte jag. Dem första åren i skolan var lite
halv sega för nu när man tänker tillbaka så var det extremt trögt för man
gjorde bara samma saker, man skulle lära sig alfabetet i ettan och tvåan
sen så alla månader och sånt liknande.
När man väl höll på med allt så var det kul, man fick nya kompisar och det
var spännande. Jag kände aldrig att det var tråkigt i skolan för på nått
konstigt sätt var det kul.
Jag kommer fort farande ihåg känslan när man gick ut på rast och spelade
bandy eller fotboll.
När vi gick i trean så var vi en väldigt samlade i klassen för alla kände
alla men när man va liten så tänkte man inte på sånt. I tvåan så började
det en ny kille, Ahmed heter han

Ahmed var en schysst kille han var väll som alla skulle ha varit om dem
började i våran klass i tvåan.
Han var snäll mot alla, det var bättre än att bråkade. När jag gick i trean
så började det fem stycken nya i vår klass.
Två utav dem är mina ”bästa kompisar” nu.
Det hände inte så mycket när dem började förutom att det var mer elever i
klassen. Sen började man i fyran då blev det lite svårare för då började
man tycka det blev tråkigt så då var alla dagar jätte långa och man
längtade hem.
Tiden gick sakta men säkert. Det blev svårare med tiden liksom.
Det var tråkigast i slutet på varje hösttermin för då kom hög stadiet och
mulade sönder en med snö varje rast. Men det är smällar man får ta helt
enkelt

När vi gick i sexan så hade vi vår andra klassresa. Vår första behöver man
inte nämna igentligen för den var till fiskeboda och det var den tråkigaste
klass resan jag hade vart på.
Tillbaka till vår andra klassresa.
Vi skulle åka till Salt ön. Vi skulle planera allt iklassen, man skulle bo
i stugor, fyra i varje stuga.
Jag skulle bo med leif, Jonas och Ola.
Man fick femhundra kronor att handla mat för, vår grupp handlade mat för
trehundra kronor unge fär sen köpte vi läsk och godis för tvåhundra medans
alla andra köpte mat för femhundra. Sen åkte vi och det var en tråkig
bilväg till bryggan där vi skulle ta båten. Vi åkte en båt till Salt ön det
var en liten båt, en liten trä båt.
Alla hade sett fram emot den här klassresan.

När alla var framme så fick vi välja vår stuga.
Det var ganska fula stugor. Direkt när vi kom in i våra stugor började vi
packa upp vi rensade våra väskor snabbt så vi kunde ta det lugnt resten av
dagen. På kvällen så skulle vi laga middag, vi skulle laga makaroner och
köttbullar. Det gick inte så bra för vi hade ut ett kilo makaroner på
golvet men som tur var så hamnade några i kastrullen. Dagen efter så
började vi med att äta frukost. Sen så gick vi ut och spelade fotboll och
allt va frid och fröjd.
Vår grupp hade planerat en liten fest på kvällen men det var några i
klassen som förstörde det, men jag nämner inga namn. Som middag så skulle
vi äta pannkakor.
Vi hade köpt en pannkaks mix så man bara behövde tillsätta vatten Det
skulle bli hundra stycken.
Det började dåligt för vi fick slänga typ tio stycken. Sen blev alla så
tjocka och så, så vi fick till slut tre var. Den natten som kom sov vi
inte mycket. Dagen efter så skulle vi åka hem det skulle bli kul. Sen så
gick dagarna och innan man visste ordet av det så skulle man börja hög
stadiet.
Vi började i sju:a. Vi i klassen fick på ökt av tre nya tjejer dem va
riktigt trevliga. Tiden gick faktiskt snabbt och nu sitter man här i ett
klassrum, det är sista terminen och man gör nationella provet i svenska det
tänkte man inte riktigt på när man va en liten kille och gick i ettan. Det
var allt jag hade och berätta.

1, Mina Skolår
Nu sitter man här och har nästan gått ut hela grund skolan. Jag har lärt
mig mycket efter alla dessa år, båda bra och dåliga.
Jag tänker på när jag Börja första klass och allt var så spännande
och nytt. Jag började i en bra klass (som har varit min klass i snart 9
år).
Min lågstadiet lärare hette Helga. Hon var en bra lärare. För det var ju
hon som lärde mig grunderna i skrivning, läsning och räkning.
En speciell sak som hon gjorde var att till varje jul göra en
Julkalender. Var och en i klassen fick göra en lucka som man satt upp på en
väg, och sedan öppnade man en lucka varje dag, fram till julafton. Inuti
luckan fanns en dikt.
En sak som vi gjorde ofta på lågstadiet var att man åkte på utflykter
och lärde sig mycket om naturen. Vissa utflykter var till skogen. I skogen
tittade vi på olika växter och djur, Och när vi kom tillbaka till skolan
skrev vi om vad vi hade sett i en bok.
Jag minns en speciell bok som vi hade att skriva i. Boken var som en
dagbok. Man skrev i den när man hade gjort något roligt eller tråkigt både
i skolan Och i hemmet. Den boken fick man när man slutade i lågstadiet, för
att börja i mellanstadiet.
Jag såg fram imot att få börja på mellanstadiet, för att få lära mig
nya saker.
När jag började på mellan stadiet fick min klass några nya
klass|klasskamrater. Dom komifrån en klass som splittrades för att de var
för många klasser.
Vi hade två lärare istället för en. De hette Stina och Ada. De hade delat
upp undervisningen. Stina var den snälla och Ada var den stränga.
Vi hade några andra lärare som hade oss i andra ämnen. Jag minns
Bildläraren, Hon lärde oss nya sätt att rita på. Det var hon som gjorde att
jag fick intresse för bild.
Stina och Ada gav oss en pärm där vi kunde sätta i lösa papper. En
del av den pärmen hette Oä, Vilket i slutet av 6:an blev onödiga ämnen.
Men en tråkig sak som hände var att vissa utav killarna i klassen var
riktigt elaka mot Ada. De lyssnade inte på vad Ada sa Och kallade henne
elaka namn.
På en lektion vi hade med Ada blev hon så arg att hon kastade ut
killarna och frågade oss tjejer om vi visste varför killarna gjorde Så, men
det visste inte vi, Då tog hon in killarna och frågade dom, men ingen
svarade, Då började hon gråta, några dagar senare sjukskrev hon sig.
Som följd fick vi en massa vikarier som inte kunde något.
Men tillslut var det dax att Packa ihop och börja på hög|stadiet. Det
kändes jätte bra, att man var riktigt duktig för att ha klara det så här
långt.
När man började på högstadiet hade man inte längre några bänkar utan
man hade skåp.
Man fick också en massa nya lärare som man skulle lära sig namnet på och en
massa klass|rum att hålla reda på, men man lärd sig det ganka snabbt I
början var lärarna riktig hård men det blev bättre och bättre.
En lärare som är jätte hård är Klas Tanonen. Han är lärare i kemi. På
hans lektioner får man inte komma försent eller glömma penna. Att prata på
hans lektionerna är förbjudet, om han kommer på att en person pratar,
skriker han på den persnen (som tur är har han inte gjort så på mig).
Hans prov är också annulunda, Han sätter poängen på ett annat sätt än
vad de andra lärarna gör.
Vi har haft många lärare genom åren, Så jag kommer bara ta upp de
lärare jag har haft mest.
En lärare som vi har haft mycket är vår SO-lärare. Han heter Simon
Anlund. Han är en bra lärare, han gör så att man blir intresserad. Om det
inte är relion. Religon är inte ett roligt ämne. Det Roligaste so-ämnet är
samhälle. Nu i vårterminen av 9:an har vi läst först och andra
Världskriget. Det är verkligen intressan.
En annan lärare som jag har haft mycket är min sv- och engelska lärare
Simon Hallberg. Han är också en bra lärare. Han tror inte så mycket på
Prov, vilket vi elever tycker om!
Men min favorit lärare är nog min hemkunskapslärare, Pernilla En
andledning till att hon är min favorit lärare är att på hennes lektioner
får man laga mat och baka, vilket jag tycker om
Pernilla är också min handledare. Hon berättar för mig om saker ska hända
och det är till henne man klagar på saker.

Tjärnlundsskolan har varit en bra skola, förutom vissa saker som t ex
skolmaten och skol|material som inte är så bra. Men det finns bra lärare.
Jag har fått många intryck under min skolgång, om att
Tjärnlundsskolan är en bra skola Om man jämför med andra skolor.
Men snart är det dax att lämna Tjärnlundsskolan. Det känns faktis skönt att
komma till en ny skola och få träffa nya människor. Viss det är läskig att
inte ha några vänner där, men det är också spännande att börja i en ny
skola
av: Lina

Mina Skol år

första skoldagen var man nervös och så man kom dit med sina föräldrar ens
sen man komer in går och ser sitt klassrum för första gången.
Sen när man varit där några dagar man fick några kompisar det var riktigt
kul man spelade med kulor och såna saker som man lekte med då.
rasterna var roliga men jag gillade lektionerna också för vi hadde en så
bra Lärare jag Lärde mig mycket av henne. hon hjälpte oss när man behövde
hjälp. jag hadde en del kompisar som var ganska snälla och så vi gjorde
mycket i skolan. före vi började melanstadiet så skulle min klass splittras
för det var för många klasser och våran var den minsta.
Så våran klass delades upp till fem grupper. en grup till var klass.
Jag och några till hamnade i sama klass. det var en ganska bra klass.
Jag fick några kompisar. Klassen var bra det var ganska kul det gick ganska
bra för en i klassen.
när jag började 5: an då började en kille i min klass han var inte specielt
schyst faktist. Han blev populär men schyst. På en idrotslektion så gick
killen och några andra upp på en kiosk som fotbols kan inte tyda hela
ordet hadde.
där gick dom upp på taket och Började spota på mig.
den dagen sa jag det till min mamma. och jag berätta allt om vad som hadde
hänt mig och sånt.
Sen på började dom en proses och det var riktigt jobbigt att gå i den
klassen. Sen bytte jag klass till slut så började jag i den klassen som jag
hadde en bra kompis till mig jag fick det mycket bättre. Lärarna där var
bra det gick bättre än när jag gick i den andra klassen. Jag hade glömt en
sak det var att jag gick i en specialklas en stund under dagen där jag fick
ganska bra hjälp jag till och fick några kompisar i min ålder.
en av dom var kompis till en kompis i klassen. Lärarna där var bra en av
dom lärde oss att rita och sånt mycket. Vi hade en del ämnen och teman där
jag fick ta och kanske skriva om hur nyår var eller hur ett lov har varit.

fördelen var att vi gjorde mycket och nak delen där var att jag inte lärde
mig en del saker som man skulle kunna Det året i årskursen. Jag gick på det
där stället nästan hela melanstadiet.

Högstadiet: i hög stadiet får man mer ansvar lärarna är ganska schysta.
Lärarna låter oss göra så mycket och ibland så är det så pressit man har så
mycket och göra.
ibland så är lektionerna så har vi kanske två prov i veckan och kanske så
måste man kanske man har så mycke att göra. Lektionerna var riktigt jobbiga
för att det kan vara så mycket att göra.
det sköna med rasterna är att man kanske snakar med kompisar och så.