År då uppsatsen är skriven: 1992

Mina nio skolår
I 1:an så skulle jag ha kommit i en annan klass än den jag är i nu. Jag
kände en som hette Patrik nilsson och jag skulle få gå i samma klass som
honom, men det fanns en annan Patrik nilsson i en annan klass och där
hamnade jag, men det var nog tur för det var en bättre klass. Så när jag
började 1:an så kände jag ingen. 1:an så tyckte jag Tommy och Lars i min
klass såg ut som Helan och Halvan, Tommy var smal och Lars var lite
mulligare. Vi tävlade jämnt vem som kunde komma först till våran trapp
efter maten, och det var jämnt jag som vann. På rasterna spelade vi mycket
boll och lekte många olika lekar tex Jägarboll. Våran fröken i 1:an hette
Ullabritt-Sjögren, hon var en mycket bra lärare. Vi fick göra många roliga
saker med henne, vi var tex ute mycket i skogen och lekte lekar. Åren på
lågstadiet var mycket roliga. När vi skulle börja 4:an så fick vi först gå
och hälsa på våran nya fröken, hon hette Marigane Rundgren. Marigane var en
mycket bra lärare hon också. I 4:an fick vi många nya elever, det var
roligt att lära känna några nya elever. På rasterna fanns det mycket att
göra, vi spelade boll, lekte många olika lekar, vi brottades och på
vintrarna hade vi snöbollskrig det var kul. Vi började med ett nytt ämne i
4:an och det var engelska, det var ett mycket roligt ämne eftersom det gick
mycket bra. Vi ritade jämnt på fredagsefermiddagarna och så hade vi en
rolig time varje fredag och det var kul. I 4:an åkte vi till Göteborg på
skolresa. Vi gick på Liseberg och det var väldigt kul, för att det var
första gången i mitt liv som jag var där. I 5:an gjorde vi ungefär samma
saker som i fyran bara att vi fick gå och köpa bullar och kakor åt Marigane
och Leif. Leif var våran speciallärare på mellanstadiet. I 5:an åkte vi
till Stockholm på skolresa. I Stockholm gick vi på stan och så tittade vi
på slottet och sist av allt så gick vi på Grönalund. Och den värsta saken
på mellanstadiet var när Lars bröt min vänstra arm och det var inte kul. I
6:an tyckte hela klassen att Marigane blev knäppare, här har vi några ex vi
köpte tårter för våra klasspengar och klassen fick en tårta och den andra
tog hon hem. På skolresan skulle vi åka på Götakanal utklädda till
sjörövare och det låter väll inte riktigt klokt. Jag tyckte det skulle bli
ganska skönt och kul att börja i 7:an men det var lite nervöst också. Det
var lite svårt den första tiden med alla klassrum och lärare. Men det var
kul på rasterna för det fanns mycket att göra, vi kunde tex spela biljard,
innebandy, bordtennis. I 7:an var det inte så många prov och läxor.
Terminerna i 7:an gick väldigt snabbt eftersom det var ett roligt år. I
8:an blev det mycket jobbigare med alla prov och läxor som vi fick. På
rasterna fanns det inte så mycket att göra eftersom fritidsgården nästan
jämnt var stängd pågrund av att någon hade slagit sönder något. i 7:an åkte
vi till Stockholm på skolresa. Våran klassföreståndare då hette Mats
Magnusson. I 8:an blev det strejk och det var många ämnen som gick bort men
inte alla. Vi fick en ny klassföreståndare i 8:an han hette Niklas Larsson.
I 8:an åkte vi inte på någon skolresa. Nu när vi började 9:an har det
blivit ännu jobbigare än vad det var i 8:an. Med alla prov och läxor som
måste stämma överens med idrotten. Nu ska vi gå på prao och jag ska vara på
Västerlundsbil. Vi har fått en ny klassföreståndare igen och han heter Mats
Johansson. Våran andra klassföreståndare heter Birgitta Lindblom.

MINA NIO SKOLÅR
När jag var sju år fick jag börja i en skola ute på landet som hette
Ärvinge Skola. Det var en gammaldags skola där åk 1 och åk 2 delade
klassrum. Fröken bodde på övervåningen och klassrummet var på
nedervåningen. Jag bodde ungefär 3km från skolan. Jag åkte med skolbuss
till och från skolan varje dag.
Efter några dagar fick jag mina första skolböcker. Jag började lära mig att
läsa, skriva och räkna. På rasterna spelade jag landhockey och fotboll med
mina kompisar. Jag tyckte att det var ganska kul i skolan eftersom jag fick
lära mig en massa nya saker. I mitten av 2:an flyttade jag och mina
föräldrar till Rörsta. Jag gick kvar i Ärvinge tills jag skulle börja 3:an.
Då fick jag börja i Halmsjö Skola. Det var en skola med ca : 350 elever,
från åk 1 till åk 6. Nu bodde jag bara 300 meter från skolan. Vi fick lära
oss nya ämnen. Bl.a. slöjd, engelska och hemkunskap. Mina favoritämnen var
engelska, träslöjd, matte och geografi (Oä). Efter sex år i skolan så
skulle jag börja 7:an i Kålgärdet. Jag fick nya kompisar, lärare och ämnen
igen. På högstadiet fick vi mer prov är tidigare. Vi fick olika klassrum
och olika lärare. Vi fick elevskåp istället för skolbänkar. Nu går jag i
nian och har vant mig vid allt det där.
På 9 år har skolan förändras ganska mycket. SLUT!

Mina nio skolår

Jag gick aldrig i lekis eller dagis, och eftersom jag bodde i Polen fick
jag börja i nollan. Det var som lekis fast det låg i skolan i ett klassrum.
Vi lekte där, fröken läste böcker och inland gick vi ner till dagiset och
lekte där på deras häftiga ställningar. Sommaren innan ettan var jag
nervös. Mamma köpte en fin väska och ett fräckt pennfack (sådant där som
öppnar sig när man trycker på knappar). Sista veckan gick man och väntade
och undrade: ”Hur är det igentligen i skolan? ” Och så gick ettan fort man
lärde sig och läsa, skriva och räkna. På sommarn till tvåan åkte vi till
Sverige och hälsade på min farbror här i Göteborg. Vi var här i två månader
och åkte sedan till mina kusiner i dåvarande Västtyskland. Vi bodde där i
ca 8 månader och jag fick börja i skolan, direkt i en tysk klass och jag
kunde inte ett dugg tyska. I början satt jag bara där och lyssnade, men
efter ett tag började jag fatta. Något som var intressant var att när vi
hade Religionsundervisning fick de som var Katoliker gå till en sal och
Protestanterna i en annan. När åtta månader hade gått kunde jag tyska rätt
så flytande och när vi åkte till Sverige snackade jag tyska i affärer och
liknande. Vi kom hit på sommaren 1985 och jag kunde inte Svenska. Så när
jag började trean fick jag göra det i en förberedelseklass i
Södertorpsskolan. Där gick det folk från hela världen: Israel, Marocko,
Iran och Tyskland var några av länderna som barnen kom från. Jag fick en
mycket duktig och bra lärare så det tog inte så långt tid för mig att lära
mig svenska. Efter ett halvår fick jag börja i klass 3C i Norrängsskolan.
De första veckorna fick jag gå där en dag, två dagar och sedan hela veckan.
Jag kände nästan ingen och jag tyckte att det var konstigt att hela klassen
även tjejerna var med på fotboll på rasten. Nästan alla killar i klassen
gick också i Borgsjöns IF. Jag började också i laget men jag hade bara
spelat fotboll på gården innan. Vårterminen i trean gick fort. Så kom
sommarn(som som vanligt gick väldigt fort). Jag började i fyran med en ny
lärare som heter Majvor Granstedt. Hon var just i början och vi tyckte att
vi hade en bra lärare. Vi fick ett nytt ämne engelska och det var väldigt
kul från början. Vi fick även en ny gymnastiklärare Gunnar Johansson han
var väldigt bra lärare gympa och Matte men han var även tillsynslärare
tyvärr. Det gjorde honom över|spänd och han trodde att han ägde skolan. I
femman började en ny flicka från Iran klassen, hon hette Zarah. Hon hittade
på att jag och Daniel Berggren mobbade henne och vi åkte in på ett långt
förhör med Gunnar Johansson. Några månader senare erkände hon att hon
gjorde det bara för att få kompisar. ”Gurra A” sa aldrig förlåt för tjatet
vi fick stå ut med. Majvor blev jobbigare och jobbigare. När vi t.ex.
pratade för mycket gick hon ut och tog sig en kopp kaffe och sa att Jean
eller Andrea skulle hämta henne när allt var lugnt. Hon var även väldigt
mycket borta. I sexan fick vi vikarie mer än vad vi hade Majvor.
Mellanstadiet knäckte eller rättare sagt förstörde våran klass och vi fick
nästan börja om från början när vi började högstadiet. Den första veckan i
sjuan är kanske den bästa hittills i skolan. Man fick en massa nya
kompisar, skåp nya lärare och nya ämnen. Innan var man närvös för
”nollning” och annat sådant som alla sa att man gjorde i Högby. När man
började här märkte man att det var kul här och att ingen blev retad eller
nollad i större mängd, lite blev det men det hör till. Skolan var som ett
labyrint i början. Vi hade tur som fick Bertil Sjöberg som
klassföreståndare annars hade nog nästan hela klassen gått i ”lilla
klasen”. Han fick bygga upp klassen igen efter Majvor G. Efter några veckor
blev det lärarstrejk och vi hade bara gympa och slöjd. Strejken gjorde så
att höstterminen gick fort. På våren skulle vi börja måla om toan, den är
fortfarande inte färdig och kommer antagligen inte bli det heller. I åttan
fick vi de första betygen, det var spännande men även överraskande i del
ämnen. På våren i åttan hade vi en kiosk nere hos Berit. Vi sålde glass,
bullar, drickor, klubbor och mackor. Alla tyckte att våran kiosk var bra
och tyckte att den skulle vara öppen jämt. Tyvärr så går inte det. Vi fick
in ca. 600 – 800 kr om dan. Niorna hade en fotbollsmatch mot lärarna och
Konrad skallade ihop med Mats P. Mats spräckte upp ögonbrynet och det
blödde förskräckligt. På våren i åttan pryade vi också. Jag och Daniel T.
pryade på Mc. Donalds. Det var kul och känna på och jobba där men det är
inget jobb man ska satsa på. Sen kom nian och här sitter text saknas

Mina första skolår
Mina första år i skolan gick jag i Medby, då hade man inte många läxor bara
en eller två per vecka. Jag hade svårt att läsa i början, men det släppte
snart. PÅ skolresan i ettan åkte vi och kollade på grisar, men det var
ingen som var intreserad.
Andra året fördjupade vi oss bara i och läsa och räkna.
Det tredje året började vi och läsa engelska. Vi vad på Kinnekulle på
skol resa. Vi kollade på en stor ek som var nära tusen år gammal, och
kollade på hällritsningar. Från trean till fyran bytte vi lärare. Vi
utmanade Perslunds och Grivebro skola i fotbolls tunering, det året van vi
fotbollen. Det var ett roligt år. Vi var inte så snälla mot den nya fröken
hon hade nästan alltid hjälp av en annan lärare som slog oss med en nyckel
knippa om vi gjorde något dumt.
Det femte året ut|manade Grivebro oss och Perslund i en fot bolls
turnering men den gången vann Perslund. Vi åkte till Göteborg på skol resa.
Vi besökte ett slott och gick på Liseberg det var skoj.
Det sjette året åkte vi till Bornholm det var mycket skoj. Idrotten
hade för ändrats mycket från mycket redskap till styrke övningar och
bollspel. Från sexan till sjuan bytte jag skola och den gamla klassen
splittrades. Det var skoj och möta en ny klass. Man behövde inte studa så
mycket det var mest repetion från mellan stadiet.
Åttan var mest repetion.
Nionde klass ställde mycket mer ansvar än åttan, så nu måste man
studa.

Mina nio skolår
Jag började skolan 1983, jag gick i klass 1a och hade en jättesnäll
fröken som heter Eivor. Den första skoldagen hade alla sina föräldrar med,
jag också men de gick efter bara en liten stund efterssom de är lärare och
skulle ha egna lektioner. Den första dagen hade vi upprop och blev
placerade i klassrummet. Sedan gick vi hem. Första året gick vi hemskt
korta dagar, men jag tyckte att de var hemskt långa. På skolavslutningen
det året hade jag en gul klänning vi sjöng Tussilago|sången och Vi sätter
oss i ringen. Mamma var där och tittade på oss en stund, sedan gick hon
till högstadiets avslutning. Alla andra föräldrar var där hela tiden, men
man skall väl vara glad över att hon överhuvudtaget var där. När jag gick i
tvåan fick jag gå till en speciallärare i Svenska. Vi åkte barnens vasalopp
jag åkte 1 mil, vi skulle åka så långt vi kunde under 1 dag jag var hemskt
stolt över att ha åkt 1 mil. I trean fick vi börja spela blockflöjt om vi
ville. Jag började spela, et gjorde nästan alla i min klass. Sandra och
Julia som gick i klassen diktade nästan varje rast och då var jag med dem
och diktade. När vi slutade trean diktade klassen ihop en sång där alla
namn och frökens namn fanns med. Lärarna hade bakat en 12 meter lång
rulltårta som alla lågstadie barn blev bjudna på. Sedan började vi fyran,
vi fick skolans strängaste lärare och skulle börja läsa engelska. Han heter
Leif. I fyran hade vi friidrotts tävlingar på torstorps det var jätte
roligt. När vi började femman så flyttade mina tre bästa kompisar. Linda
åkte till Afrika, Lotta och Jennifer flyttade till Skellefteå, Det komm en
ny elev till klassen Patrik. Femman blev det besvärligaste året klassen var
hemskt bråkig och mobbing förekomm. Man var glad när året äntligen var
slut. Sen började vi sexan då flyttade min enda kompis till U.S.A men Linda
komm tillbaka. Det fanns fem tjejer och 12 killar i vår klass så det var ju
inte så lite stökigt. En gång när vi hade bild så fick vi gå till häng|bron
och rita, men papperen blev mest pappersbåtar till lärarens förskräckelse.
Vi åkte på klassresa till Åmsele. Det var tråkigt och Linda fick magsjuka.
Vi komm inte sist i fotbollscuppen det året för vi hade lånat in några
femmor för vi var så lite många. Vi stod på läktaren och sjöng En vänlig
grönskas. Mamma var där hon har inte varit på någon av mina avslutningar
sedan i ettan. Vår klass delades i högstadiet och vi fick nya i klassen. Vi
började ha skåp och många olika lärare i alla ämnen. Endel hade vi aldrig
haft förut. Man fick gå i kör om man ville och gå till elevrummet på
rasterna. Man kände sig stor när man fick gå till elevrummet där bara de
stora barnen fick vara. Vi fick våra första omdömmen och vi var med och
gjorde vårshowen det året. Tillsist fick vi diplom om vi varit med och
cyklat 3 mil, åkt skidor 2 mil och sprungit 1 mil under året. Sedan började
vi åttan, vi hade ett miljö projekt som vi jobbade med i flera veckor. Vi
hade en 2 veckors prao. Jag var på shell i Sikeå det var roligt att jobba
där men kallt att gå till skolan och äta varje dag. Vi fick betyg, jag fick
ett lågt betyg 2,7 men det skulle jag väl kunna höja. och på vår terminen
höjde jag det till 3,0. Kören sjöng som vanligt på avslutningsdagen och
senare i klassrummet fick vi betyg och diplom sedan gick vi hem. Nu har vi
börjat nian och har samma klassföreståndare som förut, Ulla-Karin. Allt
rullar på som förut man har väl en liten tanke i bakhuvudet om att det är
sista året och att man borde börja plugga och böja fundera över vad man ska
bli sen. Vi förlorade årets dragkamp och årets brännbolls turnering men vi
hade 100% på cyklingen och det var inte alla som hade det. Nu sitter jag
här och funderar över något mer som ska skrivas men jag vet inte riktigt
hoppas att jag inte har tappat ämnet jag vet att jag har gjort det här på
slutet men jag kanske överlever.

Mina nio skolår
Lågstadiet:
När man första dagen gick till skolan var man mycket nervös, man var lite
rädd för läraren och de andra eleverna.
Vår lärare hette Mia-Lena Elvinius Westman, hon var en bra lärare, mycket
rättvis också. De första tre skolåren var lätta, inga långa lektioner, inga
långa skoldagar, inga svåra ämnen och som jag sa tidigare bra lärare.
Lågstadiet var indelat i A, B och C. Jag gick i C.
På rasterna spelade vi fotboll mot A och B. Vi vann för de mesta. Ibland
slogs vi då blev det prat med Fröken och när vi härjade på lektionerna fick
vi sitta i korridåren. Man för övrigt var lågstadiet ganska lungt.

Mellanstadiet:
När lågstadiet var slut sattesA, B och C ihop till A och B.
A klassen fick Bo Björkman och B klassen, det vill säga min klass, fick
Gunvor Andersson.
I vår klass kom de mest ökända personerna Josef, Mikael och Fred villket
skulle visa sig senare.
4:an var rätt så lungn, vi läste våra läxor och gjorde bra ifrån oss på
lektionerna. Vi sparade pengar i klasskassan, för en del av pengarna köpte
vi två fotbollar. När vi spelade fotboll blev det ofta muck mellan
klasserna, särskillt mellan Tobias i A och Josef i vår klass, men förövrigt
var 4:an ganska lungn.
I 4:an åkte vi på skolresa till Trollegata. Min bästa kompis hette då
Niklas, vi åkte ihop i bussen. Plötsligt började Nicke må illa och straxt
innan vi kom fram spyde han, som tur var i en plastpåse. När vi gick nere i
Trollegata fanns det en massa dypölar som man var tvungen att ta sig förbi
men Charlotta var förståss tvungen att trampa ner sig till hakan i dyn så
vi var tvungna att dra upp henne.
När vi gick där nere hittade vi snö fast det var långt in på våren, då blev
det med ens snöbollskrig. Vi skulle besöka en stad på hemvägen, mitt minne
sviker mig så jag kommer inte ihåg vilken stad, men i alla fall skulle vi
åka och handla lite. Straxt innan vi kom fram spydde Nicke igen men det var
inte så farligt för vi började vänja oss. Det var slutet på 4:an. I början
av 5:an gifte sig Gunvor med Roger Stämmsjö.
Det läsåret var Gunvor sjuk mycket men jag tror det var något annat som
lockade.
På grund av det fick vi många vikarier, det var då härjet började. Vi fick
en vikarie som hette Karolina Mat´sen.
Det blev liv redan första dagen när Josef mosade en apelsin i Grens bänk,
Gren blev galen och grep tag i ett äpple och skrek:
-Jävla svart skalle, sedan hivade hon äpplet i väggen så att skalet rök i
väg åt alla håll.
Grens och hennes kompisor Mikaela och Johanna brukade sitta hela dagarna på
toaletten och tjura medans vi skrev snuskiga lappar och skickade under
dörren.
Mat´sen bölade minst tio gånger under den tid vi hade henne. När Gunvor kom
tillbaka blev det snack med Studierektorn ”Läderbängt” men vi bara
skäfftade imot.
I slutet av 5:an åkte vi till Göteborg men där var vi faktiskt rätt så
lungna men det blev förståss en del tjuvsnusning och tjuvrökning. I 6:an
var Gunvor borta ganska mycket också så det blev inte så stor skillnad
mellan 5:an och 6:an.
Vi stack till kiosken på rasterna, fick kvarsittning, åt godis på
kvarsittningen och fick kvarsittning igen. En dag skulle ”Gänget”
tjuvsnusa, snuset var Mini Catch. Man klumpiga som vi var kom Rhen
(tillsynsläraren) på oss och våra förälldrar blev kallade till skolan.
Josefs mor Josie Lee var förtvivlad:
-Josef! snusar du, Nää nu går vi hem. Resten av 6:an blev bara häng. Vi
fick snacka med Tillsynslärare, Studierektorer, olika lärare men inget
hjälpte. Vi höll tillockmed på att inte få åka på någon skolresa men vi tog
ut pengarna på klassbank|boken och åkte på kanothajk. Man kan ju säga att
det inte var så lungt dom dagarna, vi sprang ute iskogen hela nätterna fast
Gunvor förbjudigt det.
När vi började 7:an så delades klassen igen för att byggdeskolorna skulle
kunna få någon plats. Vi fick Långärna i våran klass. Vårat gäng som jag
snackade om tidigare delades ej. Som lärare fick vi Lasse Silfenberg och
Greta Vallberg. Efter som vi inte varigt så duktiga i Mellanstadiet fick vi
kämpa rätt så bra för att komma igen. I slutet av 7:an åkte vi på skolresa
till Kolmården, vi gjorde ju lite rackartyg men inget som var sig likt sen
Mellanstadiet. I 8:an skulle vi få våra första betyg en del kämpade, en del
struntade i skolan. När julen kom och vi fick betyget lyckades jag få 3,1
Eftersom jag inte är någon plugg|häst var jag rätt så nöjd.
Betyget på vårterminen blev en aning bättre 3,4.
Vi åkte till Göteborg på skolresa, det jag kommer ihåg mest var Liseberg,
vi åkte loopen minst tjugo gången, när sen jag började må illa slutade jag
åka.
Nu har halva terminen i 9:an gått och när jag sitter och tänker tillbaks på
mina skolår så tycker jag att det har varigt ganska kul.
SLUT!

Mina nio skolår

Att börja ettan kändes väldigt nervöst. Jag hade hört många historier från
min farfar om hur hemskt det var på hans tid. Då var det arga lärare som
slogs på fingrarna och ställde eleverna i skamvrån om dom var för busiga.
Men första dagen i skolan blev mycket bättre än väntat. Min mamma följde
mig dit och jag minns hur alla föräldrar fick så på rad längst bak i
klassrum|et medan vi tog plats vid våra bänkar. Jag kände de flesta i
klassen eftersom vi hade gått ”lekis” tillsammans. Lärarna var inte alls
som på farfars tid. Vi hade två fröknar, Birgitta och Ulrika och båda två
var väldigt snälla.

Ettan och tvåan var faktiskt riktigt roliga. Vi gick på norrboskolan, en
gammal skola som byggdes någon gång på 1800-talet. Det fanns en stor
lek|plats, fotbollsplan och hockeyplan där vi lekte varje rast. I gården
bredvid fanns en jättestor svart hund som brukade rymma ibland. Alla var
jätte|rädda för honom, särskilt sen han bet Henrik Mills i örat. Jag minns
en gång då jag och Fredrik skulle vara modiga. Vi gick försiktigt fram till
hundgården men en lärare fick syn på oss och vi fick en ordentlig
utskällning av henne.
text saknas
halvtimma för en del som pratade mycket. Hon sa att det var för att anpassa
oss till högstadiet så när man började i sjuan tyckte man att det var
hemskt slappt där. Att börja högstadiet var en stor för|ändring men jag
tyckte att det var väldigt roligt. Vi slutade med alla öknamnen. Om det
beror på att vi skildes från blåsmarkarna vet jag inte men så blev det i
alla fall. Alla skolämnen började gå bra särskilt NO och idrott och det
gjorde väl också att skolan blev roligare. Nogot som inte har gått o bra
det är alla klass|turneringar i bandy, basket, volleyboll och sådant. Ändå
sedan i sjuan har vi alltid blivigt sist. Men det ändrar ju som tur är inte
betyget.

Nu i nian är jag väldigt skoltrött och längtar till arbetslivet. Det gör
det ännu svårare nu när man skall välja till gymnasiet. Jag vet inte om jag
orkar gå en teoretisk linje i kanske fem år till fastän jag har betyg så
att jag kan ta mig in på de linjerna.

Jag är faktiskt ganska nöjd med mina nio skolår. Det har varit en bra tid
men det är klart att man är lite avundsjuk på sina föräldrar som bara
behövde gå sju år i skolan.

Mina nio skolår
Första dagen i skolan: Jag satt utanför på en träbänk med några jag kände,
träbänkarna var gjorda av stora stockar. Jag kommer inte ihåg om jag
började klockan 800 eller 900. När vår blivande fröken öppnade skoldörren
slog hon på ett äckligt flin jag aldrig ska glömma. När vi väl hade kommit
in i klassrummet fick vi välja en bänk. Jag tog en helt ny träbänk, det var
den andra från höger, min kompis tog den bänken som var till höger om min
bänk.
Nu började alvaret.
I början av ettan var vi uppdelade i två grupper den ena gruppen började
klockan 800. och slutade en viss tid och den andra gruppen började efter
dom. När vi skulle börja lära oss att läsa och skriva satte vi upp tavlor
ovanför svarta|tavlan med den bokstaven på, både med liten och stor
bokstav, bara så vi skulle veta hur den såg ut, och så var det en bild på
tavlan också som började med den bokstaven. Tax om det var bokstaven i så
var det kanske en igelkott på bilden. Ungefär så här kunde det se ut –
bild med igelkott
Sen började vi ju också att lära oss att räkna, vi började med plus och
minus och något år senare avancerade vi till division och gånger.
I årskurs I och II satt man oftast snäll och tyst, men i trean började man
käfta med läraren, för då var man så jäkla trött på henne, och det var ju
inte bara vi elever som tyckte att hon var en hagga, för när vi slutade
trean hörde man många föräldrar säga: Det var ju skönt att dom här tre åren
är över, och jag håller med dem, för hon var en jädra hagga.
Sen när vi började fyran blev allting genast mycket bättre, vi fick två
lärare, visserligen två kvinnliga, men de var bättre. Visserligen var den
ene av dom helt kolugn, men det reparerade den andre, hon hade humor och
var juste. I fyran blev det ingen jättestor ändring, bara det att vi
började med engelska och fick bild på schemat. I fyran fick vi också börja
med orientering i stadsparken, i ettan, tvåan och trean fick vi gå runt
alle sammans och titta på en karta. Om vi gå tillbaka till klassrummet och
arbetet där så började vi i sexan med tre stora arbeten, om Asien,
Australien och Nordamerika, innan vi började med ett sånt arbete fick vi
ett blad där det var punkter med arbetsuppgifter som man var tvungen att
göra, under alla dom punkterna var det ett streck där det fanns andra
punker som man fick välja emellan efter dom arbets uppgifterna som var över
strecket. Jag tror vi höll på med dom tre arbeten i hela sexan. I sexan
fick vi också byta gymnastiklärare, jag har ingen aning om hur många det
var vi byte, med det var ett antal. I slutet av sexan började vi få
information om hög stadiet, det var något man gick och längtade till, få
nya lärare nya ämnen, för att inte tala om längre raster. På låg och
mellanstadiet hade vi en tjugominutersrast och en halvtimmes rast, och att
inte ha en egen bänk utan få ett skåp att ha sina grejer i. Innan vi
började högstadiet hade våra blivande klassföreståndare hälsat på och vi
hälsade på hos Karebergsskolan och såg hur den hade det. Vi skulle få 2
stycken klassföreståndare, men det var lite mysko med den ene för vi visste
inte om han skulle blie studie rektor eller inte, men han tog jobbet som
studierektor så vi fick en annan, och det var en jädra tur för han som är
studierektor är det lite mysko med (han är rubbad med andra ord). Och så
kom den där dagen i alla fall då vi skulle börja högstadiet. Vi som började
sjuan skulle samlas i ljushallen där Kakan (Karl-Anders) skulle hålla tal
(man fattade redan då att han var en terris), sen efter det tog våra
klassföreståndare med oss till vårat hemklassrum. Där snackade de väl lite
och sen efter det fick vi kvitera ut de efter längtade nycklarna. Sen fick
vi en rast och efter det skulle vi läsa enligt schemat, vi fick några
böcker vi skulle ta hem och klä.
I sjuan var det inte alls jobbigt man hade sällan prov, så man hade himla
skoj i sjuan. Det enda tråkiga jag kan komma på var att man hade syslöjd en
termin och träslöjd den andra. För tycker man att sy slöjd är tråkigt så
tycker man det, så där behövs verkligen en ändring.
Sen när vi började åttan var vi ju plötsligt inte minst, så det var ju rätt
kul, men nu började läxorna bli större och mer och för att inte tala om
proven, i sjuan var man ju van att inte alls ha många prov, men nu börja de
att dugga rättså tätt, så nu hade man helt enkelt inte tid att ha kul i
skolan, SÅ DÄR HAR SKOLAN GJORT EN SJU HELVETES MISS, så, mindre prov i
grundskolan alltså så man hinner ha lite mer roligt, och då skulle säkert
eleverna bli lite mer positiva till skolan, eller hur? Så med andra ord,
åttan var inte så jädra kul eller rättare sagt inte kul alls.
Och så har vi årskurs nio sista året i grundskolan (och det är väl för väl
det) kvar att skriva om. Nu i nian trodde man att det skulle bli lite
lugnare med alla prov, men icke sa nicke, proven fullkomligt regnar över
oss, så man undrar ju fan vad lärarna och ledningen tänker med (om dom
tänker alls), och i och med att vi inte har gått så mycket i nian finns det
inget mer att skriva om så jag avslutar här.
Och till er som tog er tid att läsa min uppsats: Tack för att ni tog er tid
till att göra det och ha en bra dag.