Mina skolår
När jag började skolan var jag lite nervös, (det är nästan alla). Jag ville
inte börja skolan för då skulle man behöva gå upp tidigt på morgonen och
komma hem sent på kvällen och därefter inte kunna leka någonting på min
fritid. Jag hade fel angående det med när vi slutade, för vi slutade runt
lunch varje dag de första åren. Jag hade lite fördel av att ha en storebror
som skulle börja fjärde klass och jag visste vad som menades med plus och
minus. Men jag kunde inte läsa bra. Konstigt nog så kunde jag alfabetet
nästan utantill. Jag fattar inte varför, jag tränade inte någonting på
alfabetet till skillnad från andra som satt och tränade hur länge som
hellst. Det var samma sak med månaderna, dem var också enkelt att lära sig.
Vi skulle ha test på ordningen och på stavningen. Det var enkelt för alla
utom en person som stavade fel på augusti för hon skrev ”agusti” utan ”u” i
början. Alla fick varsitt diplom utom, men inte hon. Det var lite tråkigt
för henne tyckte alla och hon började nästan att gråta. Lågstadiet var
ganska bra, snäll lärare och roliga lektioner förutom musiken när vi skulle
stå runt om ett gamalt piano och sjung i kör. Det är det tråkigaste jag har
gjort i hela mitt liv.
På mellanstadiet var det kul att träffa nya kompisar och ny lärrare som var
lite skum men hon kunde vara snäll ibland endå. Men för det mästa var hon
arg på Nisse och mig. I alla fall det sista året. Det var kul att busa lite
men man visste alltid att det väntade en utskällning efteråt men men. En
vecka fick vi gå in till läraren tre gånger och hon var inte glad på oss
då. Det var kul att lära sig engelska men det var lite svårt i början. Hon
sa alltid var vi skulle göra och hon hade sten|koll på oss i alla fall med
våra läxor. Så vi behövde inte tänka så mycket på det. Det var skönt. Men
på högstadiet fick vi ta eget ansvar. Det var svårt och jag kom efter i
allting tyckte jag. Det var lite svårt att ta eget ansvar i början men nu
är det bättre på den fronten. Jag tog nästan ingenting seriöst. Idrotten
har alltid varit roligt men då var det något konstigt och jag kämpade
ingenting. Jag vet inte varför men nu är det bättre och jag kämpar mera.
Det är jobbigt när de bygger om och man får ta omvägar till allting och det
är inte kul. Jag hoppas att det går bra fram till sommaren och i höst ska
jag gå ”Elprogramet” och det ser jag fram emot.
Tack och hej!
G+ VG-
Min skolgång
Nu är jag 7 år och skall börja i 1:an på Sjöbo-skolan, när jag kommer in i
klass rummet så tjäns det tungt att endas. Nu har jag gått i skolan en halv
vecka och det tjäns för jävligt för att vi har precis börjat med musik och
matte, läraren är dum i huvudet men så kommer idrotten det ända som är ball
i skolan, men så en dag så sa min lärare Birgit att vi skulle börja dansa
på idrott i stället det tjändes verkligen riktigt tråkigt. Så fyllde jag
8:a år och började i 2:an och vi fort|satte med matte och musik och
speciellt med dans. Jag längtade att få börja i 3-5:an på Sparre|kvarn och
få slippa se och ha Birgit. Och så kommer av-slutningen så treffades vi i
klass-rummet för att ta farväl men så säger Birgit att hon ska ha oss på
Sparrekvarn kan man må sämre eller. Sommaren gick och man tog det lugnt och
vi började i en 3-5:a på Sparre|kvarn.
Det var jättbra där för man nya lärare och det var speciellt en bra lärare
där som jag var hos när vi hade matte, hon hette Agneta hjälpte en med allt
man förstod mycket.
Vi började i 4:an och 5:orna gick ut och började 6:an. Vi började med
geografi det var inte roligt men man fick ha det ändå idrott började bli
tråkigare och tråkigare eftersom vi fårtsatte med dans helatiden. Vi hade
träslyd och syslyd, jag valde såklart träslyd eftersom syslyd är så jäkla
tråkigt.
När vi gick ut 5:an så fick vi dansa på av-slutningen.
Och så började vi äntlige på en annan skola på Gö-skolan det var mycket
bättre eftersom jag slapp Birgit men det var för jävligt att inte ha Agneta
igen.
I sexan kom det nya lärare som tur var. Jag spelade fotboll i LFF
(Landskronas Fotbolls förening) Min fotbolls tränare Rolf jobbade på skolan
som idrotts lärare det var skit bra vi hade mer idrott och slapp dansa. När
jag började i 7:an så fick jag extra hjälp med matte och engelska i matte
hade jag en som hette Lene hon var bra men inte lika bra som Agneta. I 8:an
började vi med betyg det var bra, vår klassföreståndare slutade och vi fick
en ny lärare som hette Per Kantell han var skitbra. Jag fick rätt så bra
betyg g i allt utom i engelsk. Jag började i nian och man tjände att skolan
var så jävla tråkig. I januiari skall vi söka in på gymnasiet och jag
skulle söka på nätet det gick bra, jag skulle få bety och jag hade bra vg i
no och g i engelska.
SLUT
Mina skolår
Jag tror att jag kommer ihåg hur det kändes första dagen som jag skulle
börja skolan. Det kändes nog ganska nervöst. Vår fröken Eva ringde in mig
och 14 till ettor som vi kallades. Det började med att vi fick presentera
oss för varandra och sjunga några sånger. Sen började det med att lära sig
skriva, läsa och räkna. Det var väll det man fick lära sig i ettan. Men det
man mest kommer ihåg är nog rasterna. Vi lekte burken, sparkade boll och
spelade landhockey. Speciellt landhockeyn den spelade vi på den stora
grusplanen på Smedby skola. Gruset flög överallt det var alltid en i vår
klass som varje rast fick en sten på ett olyckligt ställe. Tvåan var nog
lik ettan på många sätt det var nog mest lek och skratt. Trean kom lika
fort som tvåan. Där började vi med både eng|elska och Historia. Trean gick
och det blev sommarlov. Efter sommarlovet kom fyran det var då jag bytte
skola för första gången till Johannesdalsskolan Allt var större klasserna
och de som gick över oss. 5:or och 6:or. Vår klass var nog inte den bästa
vi pratade på lektionerna och slogs på rasterna. Vår gammla klass sattes
ihop med en annan klass från Johannesdals skolan. Det ty|ckte lärarna var
en bra idé eftersom att man fick nya kompisar trodde dom. Men det blev
alltid Smedby och Johannesdal. Det blev en delad klass med några tjejer i
mitten. 5:an kom och allt fortsatte med uppdelningen i klassen Våra lärare
Elena och Britt-Louise var ganska okej. Elena hade oss i matte och No
ämnena Britt-Louise hade oss i resten förutom gymnastik. Gymnastiken den
var riktigt kul kommer jag ihåg vi fick alltid spela fotboll och innebandy.
Vi var nog inte så schyssta mot Britt-Louise hon sjukskrev sig i en månad
och sedan slutade hon på Johannes|dals skolan och började på en annan
skola. Vi var väll för pratiga. I november blev det snökaos i Arboga och vi
kunde inte ta oss till skolan på en vecka. Så vi var hemma isället. Vi fick
en ny lärare istället för Britt-Louise. Leif Larsson han var mer
kompistypen som skulle leka med oss på rasterna och skoja med oss på
lektionerna den tekniken var väldigt dål|ig han fick ingen respekt som
lärare. Det var mer pratikt på hans lektioner än i matsalel. Maten var
ganska bra men om det var något äckligt gick man bara och köpte något
godare i affären. Affären låg bara ca 150 m från skolan. 6:an flög förbi
och sommar lovet också Vi började stensby man blev minst på en på en skola
för tredje gången. Högstadiet lät ganska skrämmande när man gick i 6:an man
var störst på en skola och skulle bli minst igen på en annan. Men det blev
inte så farligt. Vi fick den fina enheten på vår nya skola. Vår gammla
klass hade delat upp sig på 3. Jag fick många nya kompisar och alla tog
skolan på större alvar och det ganska tyst på lektionerna. Det kanske också
berodde på lärarna. 8:an kom och vi var en ganska stor klass 30 elever i
ett klass rum. Men det var lite pratigare nu än i 7:an tror jag. Vi hade
också våran klass resa i 8:an vi hade ju haft klass resor flera gånger
förut men inte någon som var lika kul som den här. Vi åkte till Höllviken
det var två dagar med övernattning. Vi paddlade kanot och smidde
järnkrokar. När vi skulle gå och lägga oss i militär tälten kom vi inte
till rätta fören kl. 01.00. 9:an hände det inte mycket på men det är ju
nästan en hel termin kvar på den så vi får väl se. Efter den där första
dagen i ettan så käns det inte som att det har gått 9 år.
Hej!
Jag heter Christian och går i nian och det är en del saker jag vill
framföra till skolmini|stern. Det första jag vill säga är att alla elever
borde ha egetarbete där eleverna själva får bestämma vad dom ska jobba med,
alla ämnen ska finnas som tillval.
Här på min skola hade vi något som hette elevensval och där bestämde man
vad man skulle göra. Man kunde bla välja idrott idrott är roliga än att
bara sitta och jobba hela dagen.
När jag ändå är inne på ämnet idrott så tycker jag att det ska vara mer
idrott på shemat.
Där ska eleverna också vara med och bestämma.
Nästa sak är skolmaten som måste förbättras för den varken ser eller är
god. Korven som exem|pel badar i fett så den äter man inte. Miljön måste
också fixas till i matsalen för det är hög ljudnivå. Det kan man fixa genom
att dela upp matsalen med en vägg. Eleverna kan vara med och välja mat. Man
borde även få mer mat.
På alla långa lektioner borde man få minst 5 min rast för det är jobbigt
att bara sitta och job|ba.
Eftersom datorn kommer att användas mer och mer så borde eleverna få mer
tid med datorer. Det finns massa datorer som vi aldrig får använda.
Det borde också vara mer fri läsning i skolan. Det bibliotek som finns på
skolan används aldrig.
Klasserna måste minskas så att det går att jobba för vi är Trettio i vår
klass Och det kan bli väldigt hög ljudvolym.
Jag tror det blir bättre resultat om det är mindre klasser.
Skolan borde också få mer pengar så eleverna slipper betala för varje
papper man vill kopiera.
Hoppas skolan blir bättre.
Hälsningar Christian.
Mina Skol år
första skoldagen var man nervös och så man kom dit med sina föräldrar ens
sen man komer in går och ser sitt klassrum för första gången.
Sen när man varit där några dagar man fick några kompisar det var riktigt
kul man spelade med kulor och såna saker som man lekte med då.
rasterna var roliga men jag gillade lektionerna också för vi hadde en så
bra Lärare jag Lärde mig mycket av henne. hon hjälpte oss när man behövde
hjälp. jag hadde en del kompisar som var ganska snälla och så vi gjorde
mycket i skolan. före vi började melanstadiet så skulle min klass splittras
för det var för många klasser och våran var den minsta.
Så våran klass delades upp till fem grupper. en grup till var klass.
Jag och några till hamnade i sama klass. det var en ganska bra klass.
Jag fick några kompisar. Klassen var bra det var ganska kul det gick ganska
bra för en i klassen.
när jag började 5: an då började en kille i min klass han var inte specielt
schyst faktist. Han blev populär men schyst. På en idrotslektion så gick
killen och några andra upp på en kiosk som fotbols kan inte tyda hela
ordet hadde.
där gick dom upp på taket och Började spota på mig.
den dagen sa jag det till min mamma. och jag berätta allt om vad som hadde
hänt mig och sånt.
Sen på började dom en proses och det var riktigt jobbigt att gå i den
klassen. Sen bytte jag klass till slut så började jag i den klassen som jag
hadde en bra kompis till mig jag fick det mycket bättre. Lärarna där var
bra det gick bättre än när jag gick i den andra klassen. Jag hade glömt en
sak det var att jag gick i en specialklas en stund under dagen där jag fick
ganska bra hjälp jag till och fick några kompisar i min ålder.
en av dom var kompis till en kompis i klassen. Lärarna där var bra en av
dom lärde oss att rita och sånt mycket. Vi hade en del ämnen och teman där
jag fick ta och kanske skriva om hur nyår var eller hur ett lov har varit.
fördelen var att vi gjorde mycket och nak delen där var att jag inte lärde
mig en del saker som man skulle kunna Det året i årskursen. Jag gick på det
där stället nästan hela melanstadiet.
Högstadiet: i hög stadiet får man mer ansvar lärarna är ganska schysta.
Lärarna låter oss göra så mycket och ibland så är det så pressit man har så
mycket och göra.
ibland så är lektionerna så har vi kanske två prov i veckan och kanske så
måste man kanske man har så mycke att göra. Lektionerna var riktigt jobbiga
för att det kan vara så mycket att göra.
det sköna med rasterna är att man kanske snakar med kompisar och så.
Mina Skolår
När jag skulle börja ettan tänkte jag att jag ville bli pansionär, för jag
ville inte börja i skolan. Män när jag börja i skolan i ettan var i Angred
så tyckte jag att det var rätt så roligt för jag hade så skysta lärare. När
man har det så blir det roligare i skolan. Det var roligt i skolan innan
jag skulle flytta till Hisingen. Då började jag i en skola som hette
Lerbacka skolan och den var helt värdelös, jag bråkade så mycket med
lärarna så jag gjorde inte så mycket. Jag gick där till 4-6:an, och de var
inte så roligt. Men de var roligt endå för jag träffa så många nya kompisar
och de e bra att ha många kompisar. Sen börja jag i Talleredskolan och då
blev det anurlunda jag börja sköta mig lite mera och de känndäs skönt men
den skolan var inte bra så min mamma sa att jag skulle bytta skola så jag
bytte till en skola som heter lugnet och de går lite bätre nu men, snart
börjar jag på bergagymnasiet så jag hoppas på att de blir bättre.
Att byta skola.
Det började så här.
Jag började skolan när jag var sju år, jag var mycket närvös den dagen. För
jag kommer mycket väl ihåg den.
Båda mina föreldrar följde med mig när jag skulle gå till skolan för första
dagen i mitt liv. Det var många barn som stod där och väntade på skolgården
den dagen. Sedan så kom tre stycken lärare ut och sa,
– Hej och välkomma hit.
Sedan så ropade dom upp
en sida saknas
år och man började fyran, och det var på stora sidan av skolan.
Då så fick jag ännu en ny lärare och hon hette Karin Svensson.
Henne hade jag till jag slutade sexan.
En dag i femman när jag kom hem från skolan så sa min mamma att hon hade
träffat en ny kille.
Min mamma och pappa skilde sig när jag gick i tvåan. Jaha tänkte jag och
undrade vad det var för kille hon hade träffat.
Det gjorde jag.
Sedan så blev det sommarlov och vi flyttade, det känndes tungt mycket
tungt, att flytta i från alla kompisar.
Men jag sa till dom att vi fick fara och hälsa på varandra.
Men nu när jag går i nian så har jag bara en kompis kvar som jag håller
kontakten och det är synd.
Det blev för stort avstånd så man tappade dom nästan på en gång.
Själv så om jag tänker efter så är det ganska bra om alla flyttar, för då
binder man nya kontakter.
Men man vänjer sig efter ett tag.
Men nu om jag tänker tillbaka så är jag glad över att mamma träffat en ny
kille. För att hon och pappa bråkade hela tiden på slutet.
Ja så triffs jag faktist här, där jag bor nu.
Man har ju träffat killar och kompisar som man nog inte hade träffat om vi
inte hade flyttat. Snart så är det dags att byta skola igen då. Men då
byter man för att börja gymnasiumet.
Det är ju nästan ett måste att byta då.
Det kommer att bli roligare än vad jag tror att det kommer att bli, eller
jag hoppas i alla fall det. Då får man ju ännu fler nya kompisar än vad jag
har eller jag hoppas det i alla fall.
Men man vill ju ändå ha kvar dom som man har nu.
Det var så det blev när jag bytte skola.
Läran för livet!
Efter att man har gått i skolan nu i nästan nio år så har man ju lärt sig
ganska mycket. Men jag tycker också att man lär sig onödiga saker. Tex. i
Svenska, man ska lära sig vad som är tex. agent akebungstikobjekt eller vad
de nu hetter. Visst det är jätte viktigt att kunna skriva och läsa men
måste man kunna vad allting hetter. Själlv tycker jag att Svenska kan vara
både tråkit och roligt. Men jag hatar ord klasser. Men lära spänade böker
är ju skit kul. Samma sak tycker jag om NO:n. Man ska veta vart ljus tar
vägen och hur en atom ser ut. Jag menar att som jag ska gå på
byggprogrammet så behöver jag inte kunna så mycket No. Det är nästan bara
de som ska gå på Natur vetenskapliga och Sammhäls|linjen som ska ha bra
betyg i No. Det kanske är fler linjer, jag vet inte. Idrott tycker jag att
man ska ha ofta i skolan. Det är både roligt och bra för hällsan. Jag tror
att många barn behöver Idrott fast det inte ser ut så. Jag tex jag är inte
ett tjock men för jävlit latt. Jag tycker själlv att det är viktigare att
kunna engelska än svenska. Snacka svenska kan vilken Svensk som helst. Men
det finns många som inte kan svenska men engelska. Om tex ska åka utom lans
måste man kunna engelska. Jag tycker att precis när man ska sluta 8:an så
ska man välja vilken inriktning man vill göra och säga till lärarna villken
linje man vill gå. Om nån vill gå NV så får man ha mer No. Eller om någon
vill gå en musik linje så ska de få ha mer musik i skolan. Vill man gå
Fordon så ska man få ha mera teknik O.S.V. Sen tycker jag att man ska ha
mycket mer praktik. Jag menar en vecka i halv året kan man inte hinna gör
nånting eller hinna se vad man får göra för nånting. Samman lagt har jag
haft tre veckor praktik. Och sen ska man veta vad man vill bli. Det är ju
förjävlingt igentligen. Men visst har man lärt sig en massa och det är väl
också skolan som har gjort en till den man är (om nu det är bra). Man har
ju också alla kompisar här i skolan.
Att byta skola/Att byta klass
Där satt jag med mina fyra bästa vänner Sussi, Anette, Louise, och Linus.
Sussi satt och pratade om sin papegojja. Alla andra satt och skratta,
förutom jag. Jag satt och tittade på henne, hon såg så snäll ut, inget
tillgjort leende som min lärare hade.
För hon var aldrig glad, hon var sträng och sur. Visst var jag väl busig
men hon skällde verkligen hjämt!
Men Gun, ja för hon hette så, var alltid glad, och pratade med alla barnen
när hon var rastvakt.
Jag önskade så mycket att det var min lärare.
En dag, när jag kom hem sa jag till mamma att jag ville byta till Guns
klass, och få henne som lärare. Jag visste att det inte gick, men det var
värt ett försök.
*
Jag kulle precis sluta andra klass när jag fick reda på att våran klass
skulle få en ny lärare. Det var Gun som skulle bli våran nya lärare till
hösten. Men jag var inte alls glad. Jag skulle flytta igen, och jag skulle
få komma till en ny skola och en ny klass. Jag var så himla ledsen att inte
jag skulle få ha Gun som lärare efter sommaren.
samma kväll så grät jag jätte mycket. Den sommaren flyttade vi, vi bodde i
en hjättestor lägenhet med fem rum och kök. Jag, mamma, och mina två
systrar Alexandra och Renée.
Det var ett fint område, med stor lekpark, kolonier och småhus i närheten.
Jag var inte alls rädd att börja skolan, jag hade ju bytt förut. Jag hade
lätt att få många kompisar, och var inte alls blyg.
Mamma hade köpt nya kläder till mig och Renée, som vi skulle ha i skolan.
Själv tyckte jag att dom var lite barnsliga. Men jag använde dom endå.
Väckarklockan ringde, jag hörde mamma komma, och jag visste precis vad han
skulle säga.
– Cherie! Är du vaken?
Sen drar hon upp rullgardinen, och sätter sig på sängkanten.
– Ska det inte bli kul idag gumman? Jag kommer ihåg att jag inte svarade
henne.
Jag ville inte att mamma skulle följa med till skolan, men det gjorde hon i
allafall.
Skolan var stor och nybyggd, det luktade gott därinne. Först hittade vi
inte mitt klassrum, så mamma frågade en vaktmästare. Han var ganska virrig
och visste inte så mycket. Mamma blev irriterad, och jag skrattade litte
tyst för mig själv.
till slut kom vi till mitt klassrum, och vi gick in, Mamma presenterade oss
och lärare skulle precis berätta för mig vart jag kunnde sitta, men jag
hade redan gåt och satt mej brevid en kille med blont hår och gröna ögon.
han hette Robert. tjejerna tittade och pekade på mig. På rasten pratade
tjejerna bara om hästar och hoppade hopprep. Jag sa att jag inte tyckte om
hästar, och hoppade litte hopprep. Sen gick jag och spelade fotboll med
grabbarna.
Jag var den enda tjejen i klassen som lekte med killar.
Robert och jag bodde rättså nära varrandra och därför så gick vi till och
från skolan tillsammans varje dag. Vi lekte nästan hjämt, och vi hade
hjätte roligt.
jag tänkte inte så mycket på gun. Jag hade en hjätte rolig magister som
hett Leif.
Jag tyckte att hela trean var det roligaste skolåret.
Att byta klass
Livet lekte, jag hade det så bra som en nioårig pojke kunde ha det.
Jag hade massor utav kompisar och jag älskade min familj. Min föreldrar
älskade varandra och hela familjen bode under samma tak.
Jag fick ofta beröm från lärarna, för att jag var så tyst och lugn på
skoltid. Efter skolan så älskade jag att leka burken och bollstå och allt
va det heter (?)
Jag var en utav dom snabbaste så det gick ofta bra för mig. Men Daniel, han
var den kortaste, minsta och yngsta bland oss som brukade leka. Så det var
också han som man skyllde på om något blev tokigt. Ibland så hände det
också att han gick hem grinande för att allt var orättvist. Men nästa dag
var han med igen och sa ofta att han ville ha revanch. Och så höll det på,
dag ut och dag in.
En morgon när jag gick ner för trappan mot köket så hörde jag att mor och
far satt och pratade om olika orter i Falun. Jag förstod inte vad allt
handlade om så jag gick ner som vanligt och tog tag i kylskåpshandtaget och
öppnade kylskåpet. På kylskåpsdörren satt det massor av bilder på hus. Jag
brydde mig inte så mycket utan tog ut osten och smöret och bredde mig en
macka till frukost.
När jag ätit min frukost och klätt på mig ett par lagomt fina och nästan
rena kläder så tog jag på mig mina skor och lunkade iväg mot skolan.
Det var en fin sommardag och inte alls för långt kvar till det oändliga
sommarlovet. Jag gick där på cykelvägen med min röda ryggsäck och solen i
ögonen. När jag kom fram till skolan och öppnade den stora tunga dörren
möttes jag av en stank! Det visade sig att det var Ola, eller prutt-Ola som
han kallades hade fått diaré och inte hunnit fram till toaletten i tid. Så
jag sprang till mina krokar där jag hängde av mig mina ytterplagg. Jag
sprang sedan in till klassrummet där det luktade betydigt bättre.
Vi hade inte börjat så det var rätt stimmigt i klassrummet. Alla snackade
om Ola och försökte härma han så gott dom kunde. Tills läraren kom in, då
sprang alla till bänkarna och satt knäpptysta. Läraren ställde sig vid
tavlan och berättade att vi skulle börja dagen med matte. Alla suckade och
öppnade bänkarna och tog fram sina böker och började räkna.
Skoldagen gick vidare som vanligt. När skoldagen var slut så hade det
börjat regna ute. Jag drog luvan som satt på jackan över huvet för att
slippa det kalla regnet i ansiktet.
Jonas och Lars som var mina bästa kompisar földe med mig hem den dagen.
Både Jonas och jag hatade regnet, men det gjorde inte Lars. Han hoppade i
varje vatten pöl han såg och räkte ut lungan och räknade högt hur många
vattendroppar som träffade hans lunga.
När vi äntligen kom fram till mitt hus och klev in så kom morsan
springandes mot oss och hindrade oss från att lägga våra blöta ytterkläder
på golvet. Hon gav oss en varsin galge och lärde oss hur man hängde upp en
jacka på en galje. Hon sa att vi skulle hänga dom över elementet, vilket vi
också gjorde (!)
När vi gjort det så sa morsan att hon ville prata med mig i köket. Jag sa
åt Jonas och Lars at som skulle gå upp på mitt rum och spela tv-spel medans
dom väntade. Jag satt mig vid köksbordet med morsan. Hon berättade sakta
och nervöst att hon och pappa hade tittat på olika hus som var till salu.
Jag tänkte inte så långt att dom ville flytta utan kanske bara att dom hade
fått ett nytt intresse för hus. Men desto längre vi kom i samtalet så
började hon snacka om att dom var trötta på det här huset och att dom ville
starta om på nytt. Jag förstod nu att vi skulle flytta.
Dagarna gick och tillslut så kom den dagen då vi skulle flytta. Min sista
dag i den skolan blev inte så jobbig. Vi käkade glass och lekte lekar mest
hela dagen. Alla tog farväl och önskade mig lycka till. Jag tog det här
inte så hårt. Jag tänkte att det här är väl inte sista gången jag träffar
er! Jag kommer och hälsar på så ofta jag kan.
Och det gjorde jag.
Varje helg och lovdag så var jag där och hälsade på. Jag trodde aldrig jag
skulle få nya kompisar.
Men det fick jag så klart.
Och besöken hos Jonas och Lars blev att mer sällan.
Och nu sitter jag här, skriver ett nationellt prov i svenska går i årskurs
nio. Jag har nu bott här i sex år och har nästan ingen kontakt alls med
mina gammla kompisar, bara genom internet förståss. Jag drömmer ibland
drömmar om att jag flyttar tillbaka fast jag igentligen inte vill det. Och
snart så ska man flytta igen, så jag slipper dom här förbaskade
föräldrarna!