Min syn på skolan

Hej,

Jag skulle vilja börja med att den svenska skolan är bra! Det finns inga
större fel. Vi har bra lärara, hyfsade böcker och vi får mat. Men om man
nöjer sig blir saker inte bättre. Därför skriver jag mer än gärna några
synpunkter till dig:

– MER FLEXTID:
den här frågan har man pratat om länge. Ska man ha det eller inte?

Jag tycker att varje skola ska kunna införa flextid. Man kan börja med att
t.ex. börja lite olika tider på morgnarna så att de som är pigga på
morgonen kommer vid 8 och slute ungefär vid 3.
De lite tröttare elever kan börja vid 9 och sluta ca. 4.
Om man har detta system är det bra om man har bestämda tider som eleverna
kan börja vid och inte någon ”drop in” system.
Sedan är det nästan möjligt att ha det varje dag pga lärarbrist. Systemet
skulle radbyte skulle ställa höga krav på lärare som t.ex. 2 timmars
pass, långa arbetsdagar osv.
I sin tur blir kanske undervisningen lugnare så att lärarna inte bränna ut
sig lika ofta.

MINDRE KLASSER:

Dagens klasser har ungefär 20-25 elever (i alla fall på min skola). Detta
innebär att en lärare har 25 st ”frågetecken” att ta hand och undervisa de.
Det låter väldigt jobbigt och krävande. Om man istället hade klasser på 10-
15 elever skulle det vara mycket större arbetsro i skolan.
Nackdelen är att det skulle behövas ungefär dubbelt så många lärare. Lärare
är redan idag en ”bristavara” så detta förslag är inte genomförbart den
närmaste tiden.

ARGUMENTERA MER:

Eleverna måste kunna säga vad de tycker och säga det tydligt. Därför borde
man argumentera om olika historiska händelser t.ex. 1:a och 2:a
världskriget och dagens händelser t.ex. konflikten i Irak. Det skulle göra
att man samtidigt blev mer allmänutbildad. Man kan variera genom att ”leka”
olika partier. Då får man en inblick av hur dagens politik fungerar.
Genom att argumentera lär man sig också att kommunicera med andra människor
på ett effektivt sätt som man har nytta av i framtiden. Det måste du som en
framstående politiker hålla med om. här har eleven ritat en glad gubbe,
en sån här smiley: 🙂 fast roterad 90 grader medsols.

SKOLMATEN:

Om man tänker på att Sverige har världens högsta skatt så måste skolmaten
bli bättre! Dagens skolmat tycker jag är alldeles för dålig. Ursäkta
ordvalet men det kan ibland smaka ”skit”.
Jag förstår att ni har många saker att lägga pengar på men maten borde vara
en av de viktigare. Om man får äcklig mat vill man inte äta den och då blir
man naturligtvis jättehungrig.
Som du säkert förstår är det inte lätt att koncentrera sig i 4 timmar till
utan mat.

Ett bra sätt är att man gör en enkät i skolan och frågar eleverna vad de
tycker om för mat. Ibland kan man få mat som man aldrig hört talas om och
det smakar inte bra bara för att de har försökt göra det lite ”exotiskt”.
Det är bra att det finns cafeteria i skolan!

MER IDROTT:
Idag har vi (min skola) bara 2 st 50 minuters gympa lektioner varje vecka
och det är alldeles för lite. Vissa elever idrottar inte på sin fritid och
därför borde skolan hjälpa de genom att få de att röra på sig. Skolan borde
också utbilda i räddningstjänst som t.ex. första hjälpen mm. Det kan man
göra på idrottslektionerna.
Man skulle kunna lära ut självförsvar till de som vill. Det skulle få de
att må bättre och också arbeta bättre på lektionstid.

Sedan är det viktigt att veta vad man ska äta och dricka när man idrottar
annars mår man inte bra efteråt. Den delen tycker jag skolan har missat.

Avslutning:

Som jag sa förut tycker jag att skolan är ”okej” men man får inte nöja sig
med det. Man ska alltid försöka att bli bättre och förbättra saker runt
omkring sig.
I dagens skola saknas framförallt valmöjligheter, att kunna välja när man
ska börja, vad man ska läsa om extra mycket osv. Hoppas mina synpunkter
kommer hjälpa dig med att göra den svenska skolan lite bättre.

MVH Patrik Ristala

Att byta skola/klass

Det är kallt ute, vinden sliter henne i håret. Hon är på väg till skolan,
den nya skolan.
Plötsligt stannar hon. Hon vill bara vända sig om och springa därifrån.
Tillbaka hem, till alla kompisarna. Hon vill verkligen inte gå till den nya
skolan. Hon känner ju ingen där. Men hon vet att hon måste. Hon suckar och
går med tunga steg vidare.
Det är en fin skola, det måste hon faktiskt erkänna.
Hon går genom korridorerna och stannar utanför ett klassrum. Läser på
lappen hon fått. Jo, här var det.
Innan hon hinner ändra sig, knackar hon på dörren.
Hela klassen sitter redan där, alla tittar nyfiket på henne. Läraren visar
var hon kan sätta sig. Nervositeten släpper lite, men hon vet ändå inte
riktigt vad hon ska göra.
På väg hem tänker hon igenom dagen, på skolan, på alla nya människor.

Hon hör snabba steg bakom sig. En tjej från klassen kommer springande emot
henne. Hon bor i samma hyreshus som Ann visar det sig. De gör sällskap hela
vägen hem. De bestämmer att de ska ses senare på kvällen.

Väl hemma möts hon av mamma som ger henne en orolig blick. Hon öser frågor
över henne. Ann känner sig lättad över att det faktiskt gått så bra.
Men Emil, hennes lillebror, är inte lika nöjd. Han sitter framför TV:n och
surar. Mamma skakar bara på huvudet när Ann frågar.
Hon tar med sig telefonen in på rummet och ringer till sin bästa kompis där
hemma.
De pratar jättelänge om allt möjligt, om Anns nya skola, om stället där hon
bor. Ann ska åka hem och hälsa på under sportlovet. Hon längtar verkligen
efter alla där hemma.

Mamma ser inte alltför glad ut när hon kommer tillbaka med telefonen. Ann
har en tendens att hålla telefonräkningen uppe. Men hon säger inget. Mamma
förstår. Ann bestämmer sig för att ge allt en chans. Det kanske blir bra
det här ändå. Med ett leende skyndar hon sig nerför trappan.

Skrivuppgift 4, Min syn på skolan.
Brev till skolministern.

Hej skolministern!
Jag är en elev i nian på en skola utanför Luleå. Jag tycker att skolan har
varit bra i alla de nio år som jag har gått i skolan. Men ibland har det
varit jobbigt med skolan. Till exempel när jag har varit trött.
Det är få skolor som är perfekta. Men jag tror att många skolor kan bli
förbättrade.

Som jag ser det borde skolan vara som ett andra hem. Man tillbringar flera
timmar genom att vara i skolan. Då måste skolan vara trivsam, så att
ungdomarna kan gå till skolan och vara glada.

Det finns flera bra saker med skolan som jag går i. Framför allt så får vi
jättegod mat. Det är inte ofta som jag går och äter någon annanstans. På
vår skola har vi ett eget elevfik. Där kan vi elever köpa dricka och
godis.

Nackdelarna med vår skola, det är att det är ganska gråa väggar. Om det
skulle vara några roliga färger istället kanske att man skulle bli lite
gladare. Sen är det inte så trevligt när det är ”sprättade” snusar på
väggarna. Men det är inte skolans fel. Det har vi elever själva orsakat.

Alla elever är inte morgonpigga. De elever som inte är det får ändå hasa
sig upp tidigt på morgonen. Prestationsförmågan blir sämre om man är trött.
Därför borde samtliga skolor göra någon form av flextider. Fast det kan nog
vara ganska svårt att genomföra. Men att skolan börjar lite senare och även
slutar lite senare. Då tror jag att eleverna orkar mer.

För att göra skolan till en plats där man trivs och har lätt för att
prestera saker. Då borde skolan få ändrade tider, finare väggar och maten
ska vara bra. Alla skolor borde också ha flera datorer, ungefär så många så
att 5-10 elever har en dator. Eftersom dagens samhälle är mycket tekniskt
utvecklat kan det vara bra att kunna handskas med datorer.
ny sida
Sen borde lärarna vara välutbildade och mycket trevliga. Elever och lärare
ska nästan kunna ha en kompisrelation. Det kan man nog vinna mycket på tror
jag.
Rektorn ska också vara snäll och trevlig. Han /hon ska veta hur eleverna
mår. Även kunna lyssna på eleverna.

Det är de här grejorna som jag tycker att framtidens skola ska ha. Då kan
man komma långt.
Sen är det också ett stort plus i kanten om skolan är snyggt designat
byggt. Då blir det trevligare.

Hoppas att du får någon nytta av mitt brev. Att det blir någon förändring
och förbättring på skolorna.
/en nionde klassare

Mina skolår

En termin kvar i grundskolan. Känslorna kring det är en blandning av
nervorositet och spänning. Jag minns första skoldagen på högstadiet. Vi i
tjejgruppen som hade hållit ihop enda sen andraklass, gick runt och klängde
på varandra för att inte någon skulle komma bort, skolan var ju mycket
större än det vi var vana vid.

Första intrycket av min nya klass var inte så bra. Vi var en mycket stökig
klass. Tror alla lärare våndades inför att undervisa oss.
Bild, som är ett av mina favoritämnen, hade nog de stökigaste lektionerna.
Jag minns en lektion då vi tog sönder 3 stycken linjaler, vilket var fler
än antalet som hade gått åt under förra terminen. En annan gång så var det
någon som hade spottat en stor snorloska bredvid bildlärarens kateder.
Morgonen därpå fick hela klassen sitta i förhör. Alla nekade till att det
var dom som gjort det. Det visade sig sedan att killen som var skyldig hade
försovit sig. Han fick torka golvet medans en niondeklass hade bild, men
istället för att rita följde dom intresserat den skamsna pojken.

Men nu efter fem terminer tillsammans har vi utvecklats till en halvlat
klass, men den stökiga och busiga stämningen har minskat, jag ska inte säga
att den är helt borta, det vore en lögn. För ibland har vi våra dagar då
ingen orkar att göra något, så vi bara flamsar och snackar, men jag tycker
det är ganska skönt.
Det har alltid varit så att man i vår klass pikat varandra när man
skulle redovisa, eller göra något annat inför klassen. Så redovisa har
varit riktigt hemskt.
Jag minns en gång i åttondeklass. Vi hade arbetat med tobaksfrågor och
tjejen jag skulle redovisa med var sjuk. Hela dagen gick jag runt med
magknip och tankar på att skolka sista lektionen. Jag var dock för feg för
det.
När jag väl satt i klassrummet och läraren hade sagt ”- Ja, då är det
väl dags för lite redovisningar.” Så kändes det som att jag tappat min
andningsförmåga.
Så hör jag någon föreslå att jag ska börja. Jag börjar förklara att det
inte går eftersom jag var själv. Det blev då knäpptyst i klassrummet och en
kille utbrister ”- Du har skrivit det bästa arbetet och vågar inte
redovisa!? Kom igen nu Hebbe!”
Min bänkkamrat knuffade upp mig och efter redovisningen fick jag höga
applåder. Så nu när jag tänker på att lämna själva klassen känns det lite
bittert, det är många man kommer tappa kontakt med, andra man hoppas slippa
ha kontakt med, några man kommer ha kontakt med.

Man har nog lärt sig mycket av den saliga blandningen människor, vi har
skrattat med varann, skrikit åt varann, diskuterat tillsammans och jobbat
tillsammans under puberteten. Ser man sig omkring i klassen så inser man
vilka förändringar som skett. Alla har vi utvecklats, många till det
bättre, några till det sämre.

Fast gymnasiet som ligger framför mig känns viktgare. Gundskolan har varit
bra och gymnasiet ska bli bättre. Förnyelser, nya människor, att få känna
att man valt själv och att man måste ta mer ansvar. Jag kan knappt bärga
mig, men nu ska jag först umgås terminen ut med min klass.

Min syn på skolan

Jag kan börja med att säga att min syn på skolan är både positiv och
negativ. Ibland är den mycket positiv och ibland mycket negativ.
Min syn på skolan beror mycket på vilka lärare man har, vad lärare säger
till mig som elev, hur mycket prov som delas ut osv.
Jag gillar inte när vissa lärare favoriserar elever. Det händer nog i alla
skolor. Ibland, om det blir för tydligt att en elev favoriseras blir jag
arg och vill säga det till läraren men oftast vågar man inte. Läraren kan
bli arg och som värst sänka ens eget betyg för att man sa så. Jag är en
väldigt morgontrött person, så det skulle inte sitta helt fel med lite fler
och längre sovtimmar. De flesta lärare säger att man måste sluta senare på
dagarna om man ska ha så många sovtimmar, men det kan jag ta. Jag sover
hellre någon timme extra och slutar lite senare än att börja tidigt och
sluta ganska tidigt.
Något annat som borde förbättras i skolan är antalet praoveckor. Jag tycker
faktiskt att 1 vecka prao i nian är för lite. Om man inte får komma ut och
se sig om i arbetslivet, hur ska man då ha en minsta aning om vad man vill
bli som vuxen?
Alltså: MER PRAO!
En sak som jag tycker borde förändras är betygsystemet. Jag tycker att man
borde få betyg tidigare än i årskurs 8. Det är ju bra att få reda på hur
man ligger till. Om man exempelvis får betyg redan i årskurs 7 har man ju
mer tid att jobba upp sig på. Så mitt förslag är alltså att man ska få sina
första betyg tidigare än i årskurs 8, kanske i årskurs 7, om inte ännu
tidigare.
En annan sak som jag vill ta upp är att lärare och annan skolpersonal inte
ska bry sig så mycket om ifall vissa elever röker, snusar eller något
liknande. Inte för att jag gör det själv men det är deras liv som förkortas
och förstörs, dessutom tror jag inte att dom elever som gör detta bryr sig
så mycket om dessa regler som de flesta skolor har. Det verkar ändå som en
del lärare börjar acceptera situationen. Jag tycker självklart inte att det
är bra att folk röker eller snusar på skolan men som sagt var är det deras
liv och deras beslut hur dom vill ta hand om sin kropp. Jag tycker skolan
ska införa fler idrottstimmar. Inte bara för att jag själv är väldigt
idrottsintresserad, utan också för att allt fler ungdomar i Sverige slutar
att röra på sig och sitter istället hemma framför datorn eller tv: n. Jag
vet inte exakt hur många minuter som den genom|snittliga tiden för idrott
varje vecka i Sverige är men på våran skola har vi 80 minuter idrott med
klassen plus idrottsprofil som man kan välja till om man vill. Jag tycker
man kan ha cirka 3 timmar obliga|torisk idrott i veckan. Då får alla
ungdomar ett sundare liv. Det är ju också bevisatt att man höjer betygen
genom att ha mer idrott på schemat.
På gymnasiet får alla elever buss|kort, det tycker jag även att alla elever
på högstadiet kan få. Det är inte så kul att cykla till skolan när det är –
15ºC och 3 decimeter snö.
Som sagt var är jag väldigt idrottsintresserad och tycker därför att man
borde skapa fler sport|turneringar där man tävlade klassvis. Jag tror att
alla skulle tjäna på det. Klasserna skulle nog ”svetsas” samman mer och man
skulle få en bättre känsla i klassen.
En sak som borde utvecklas och förbättras är bekämpningen av mobbning. Fler
och fler antimobb|ningsgrupper startas upp, och det är ju bra. Men man
borde kunna göra mer än så. En bra grej är de här såkallade ”änglarna” som
finns på Knivstaskolan. Sånt tycker jag att fler skolor ska ta efter. En
annan sak som måste förbättras är stämningen mellan svenskar och
invandrare. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till men jag tror båda
parterna måste ta sig i kragen och acceptera och respektera varandra. Det
är ett stort problem men jag tror det kan lösas om man bara vill. Problem
är väll till för att lösas?
Något som nog förekommer på varje skola är skadegörelse och stöld. Det
måste göras något åt detta problem. Man ska inte behöva vara orolig att
komma hem utan pengar och mobiltelefon efter skolans slut. På min skola
förekommer ofta stölderna i gympasalens omklädningrum. Ett sätt att
förhindra det är att sätta upp kameror men det blir nog inte så populärt
bland eleverna.
Men om inte vissa personer kan hålla sina händer i styr så ser jag inte så
många andra alternativ. Iochförsig kan man ju ta med värd|esakerna ut till
idrottssalen men det händer att man glömmer bort det och vipps så är
sakerna stulna. Jag tycker att skolan borde variera sig lite mer på hur man
jobbar på lektionerna. Ibland kan det bli lite väl mycket läsning och
tillslut förstår man ingenting. Tag biologi som exempel, istället för att
sitta i ett klassrum och läsa i en bok hela lektionen kan man ju gå ut i
naturen och se och uppleva allt i verkligheten. Om jag fick bestäm så
skulle det inte vara så många prov på högstadiet. Jag är nog inte ensam om
att bli lite extra nervös just när provlappen läggs på bänken. Jag tycker
att lärarna borde kunna dömma en elev mer på lektionsarbete, läxor och
arbeten.

Mina skolår

Jag mins min första skoldag så här.
Jag hade varit på skolan förut med lekis och sexårsgruppen, men det var
ändå en specieldag för mig, min första skoldag.
Jag och Annika gick till skolan tillsammans med våra föräldrar. Solen sken
och det var i mitten av augusti.
När vi korsade den lilla träbron som leder till skolan, började det pirra i
magen och man såg skolan framför sig bara några meter bort.
Den var röd med grönt tak, ett stort platt fyrkantigt hus med många
fönster.
När vi gick in genom entren var jag överlycklig, det skulle bli så
spännande och roligt att börja skolan. Alla förstaklassare samlades iett
klass-|rum, med sina föräldrar. Annika, som var in bästis på den tiden, och
jag stog med våra föräldrar i ett hörn och var jätte nervösa över hur
klasserna skulle bli, vilka lärare man skulle få också vidare.
Efter någon halvtimme var uppropen klar och man fick gå hem.
Jag och Annika som bor på samma gata gick hem till sammans och pratade om
hur vi tyckte om klassen och skolan, klassen var vi nöjda med. Vi hamnade
förståss i samma klass, för det hade vi sett till.
Allt var jätte bra. Nu började skollivet. Vi hade tolvårsskoltid framför
oss med upp- och nergångar, och ideliget pluggande.
Första skolåret var jätte roligt. Vi hade en såkallad ”ren etta” med bara
elever som var i samma ålder.
Vi hade världens bästa lärare, hon heter Gunvor Stenstig. Kanske den bästa
människa jag har träffat. Hon var jämt så glad, fast inte på ett överdrivet
sett utan lagomt.
Hon lyssnade alltid på vad man hade att säga, hon trodde alltid på mig och
peppade mig när jag var ledsen eller så, också var hon sträng när det
behövdes. Allt blev mycket personligare med henne. Nu är allt så himla
ytligt och jag undrar om lärarna ens bryr sig om eleverna. För även fast
eleverna blir större och mer självständiga så tycker jag ändå att lärarna
borde veta mer om hur eleverna är och bry sig mer.
Efter ungefär två veckor i ettan kom det en ny tjej som skulle börja i
våran klass. Hon hette Jenny Lundström. Henne var jag inte med så mycket
från början men sen när vi började tvåan var jag och Annika då och då,
efter ett tag så var vi alla tre bästisar och vi var med varandra jämt.
Efter några månader blev det mycket intriger mellan oss tre. Vi kunde helt
enkelt inte vara alla tre samtidigt. Var det inte Jenny som var utanför så
var det Annika och var det inte Annika så var det jag.
Vi hade ett såkallat ”tjej-snack” en gång i veckan för att försöka reda ut
varenda liten småsak som hänt. Men vi tyckte att vi hade jätte roligt
tillsammans, så vi ville ju inte sluta vara med varandra. ”Tjejsnacken”
fortsatte ända fram till sexan.

I trean kom lärarna på att de var tvungen att göra en till klass. Innan
hade vi två klasser, a och b, men sen skulle de ta elever från a och b och
göra en c. Så det blev lite tråkigt när några av klass-|kamraterna bytte
klass.

När vi började fyran hade man lärt sig läsa, skriva och räkna på ett
någorlunda skapligt sett. Vi skulle börja mellanstadiet och få en ny
lärare. Hon var ung och sträng, hade kort lockigt ljusthår och hette Märta
Virén. Henne hade vi hela mellanstadiet. Gud, vad man saknade Gunvor.

Sexan var nära, som man hade längtat, att få vara störst på skolan. Det
blev inte en så stor ”hit”, vi gick i en 5-6:a så att det kändes inte så
mycket att man var störst. Sexan fölt förbi ganska snabbt och utan problem,
vi hade ju lite prov och sånt, nationellaprov tillexempel, men det var inga
problem där heller. Jag har alltid haft det lätt för mig och har lätt för
att lära mig saker… bara jag vill.
I slutet av sexan fick man önska vilka man ville gå med i sjuan, för i
sjuan skulle vi byta klass och skola., vi skulle slå ihop klasser med
elever från en annan skola också.
ny sida
När vi fick reda på, vilka vi skulle gå med och i vilken klass, var det
katastrof. Annika gick inte i samma klass som mig och Jenny. Annika hade
önskat både mig och Jenny och vi hade önskat henne och varandra men Annika
hamnade ändå inte i våran klass. För att Märta hade tydligen bestämt att vi
inte var bra för henne. Annika grinade i flera dagar men hon fick ändå inte
byta. Ursh vad vi hyste agg mot Märta då.
ny sida
Oj oj oj, sommarlovet år 2000 var fyllt med oro och längtan, spänning och
nervositet.
Hur skulle det vara på den nya skolan med högstadie-elever?
Skulle det finnas många snygga äldre killar?
Hur var eleverna i den nya klassen? Hur var lärarna. Det var många
förändringar som skulle ske i min tillvaro och vardag.

Min första skoldag på Långsboskolan! Första dagen i sjuan var inte så
speciell, inte mot för vad mina förväntningar ialla fall. Det bildades
snabbt grupper i klassen eftersom man håller sig till dem man kände sen
tidigare. Men efter någon vecka med aktiviteter och uppvärmning fick vi det
lite bättre i klassen. Vi hade tur när vi började för när vi började som
sjuor, så hade staten bestämt att sexorna också skulle börja på högstadiet,
så vi slapp vara yngst.
Allt har flutit på bra här på långsboskolan redan från första veckorna.
Som jag skrev tidigare har jag för det mesta haft det lätt i skolan och
haft en positiv inställning till skolan och tyckt att den har varit ganska
så rolig. Fast den gnistan har liksom slocknat. Nu tycker jag inte alls att
det är lika roligt längre och jag struntar i de flesta läxorna och proven.
Det är väldigt tråkigt att det har blivit så nu på slutet.
Det är inte länge kvar nu på nian så jag ska försöka rycka upp mig och göra
mitt bästa.
Ge gärnet!

/Vg+

Att byta skola/Att byta klass
Vinden blåste mig i ögonen när jag skyndade mig till skolan, jag hade bara
tio minuter på mig att komma fram och jag hade en bra bit kvar. Idag var
inte som en vanlig dag. Jag skulle börja i sjunde klass och jag kände ingen
på skolan.
Jag såg nu skolans fönster glänsa i solen. Jag visste att det inte var
långt kvar. Jag kände mig nervös, nästan paralyzerad, Känslans av att
träffa nya individer var obehaglig. Här börjar nu tre stycken nya jobbiga
år. Jag hade träffat klassen en gång förut och alla hade verkat väldigt
olika mig i personlighet.
Nu var jag vid skolans huvudentré. Eftersom att jag hade gått på en
relativt liten skola innan, så verkade denna enorm. Skräcken av att behöva
möta alla stora nior i korridoren lyste ur ögonen på mig. Efter ett tag så
tog jag mig samman och gick med lågpunkt sakta framåt. På väggarna fanns
målningar uppsatta. Det var bara vackra tavlor som var uppsatta. Väggarna
vara oranga med gula blommor på.
Mina fötter gick som av sig själva sakta framåt. Plötsligt så svängde jag
vänster. Jag hade en känsla av att det var rätt väg. Men eftersom att jag
aldrig hade varit där förut så var jag ganska osäker. Jag passerade endel
lärare på vägen. De såg rätt så bittra ut när de fokuserade sina blickar
emot mig. Min tanke var då att lärarna se mig som ännu en extern elev,
vilket jag var. Jag tyckte att lärare måste ha ett väldigt monotont arbete,
i stort sett göra samma saker varje dag. En lärare måste också vara lyhörd
för att kunna uppfatta stämningen i en klass.
Snart var jag vid mina klasskamrater. De stod ien grupp utanför ett
klassrum. Alla verkade känna alla, jag var den ende av 24 stycken som inte
hade någon att prata med.
Efter några minuter så ny sida läraren. Det var en av lärarna som jag
hade sett i korridoren. Sakta öppnade hon dörren och högen av elever
strömmade in, tjutande och stojjande.
Inne i klassrummet så fanns det 24 bänkar. Själv så satte jag mig ensam
vid en fönsterplats. Solen hade nu gått i moln och vinden hade tagit fart.
Det kunde jag se på de vackra björkarna som vajjade med sin ljusgröna löv.
Läraren började ropa upp våra namn. När vårat namn nämdes så skulle vi
också uppge vår address och telefon-|nummer. Jag visste inte min address så
där bra som man borde kunna. Men det löste sig tillslut.
Det har nu gått cirka två år och sex månader sedan jag började här och
hittils så har det gått bra. Jag fick nya vänner redan andra dagen, vilket
underlättade den första veckan. Lärarna var inte så hemska och arga som de
verkade vara den första dagen. Det har varit en lärorik tid som jag har
spenderat här. Nu känner jag alla i klassen och vågar både fråga och
konfrontera dem.

Att byta skola/att byta klass!

Det var en tidig sommarmorgon.
Jessika vaknade av att solen sken in genom fönstret. Hon ville spendera sin
sista lovdag i solen. Hon och hennes kompis Sarah gick till stranden, dem
träffade många snygga killar som dem började prata med. Kvällen kom och det
var dags att åka hem igen. Jessika somnade tidigt eftersom hon ville vakna
så fort som möjligt så hon fick träffa sina kompisar igen. Klockan närmade
sig midnatt och Jessika vaknade av några viskningar från köket.
Hon smög dit för att se vad det var. Hon gick försiktigt ner för den smala
trappan. När hon kom fram så såg hon att det var hennes mamma och pappa som
satt vid köksbordet och småpratade.
– Hur ska vi kunna berätta det för henne utan att hon blir allt för ledsen?
sa hennes mamma.
– Vi säger det bara rakt ut. – Vi måste flytta – . Jessika skakade till av
rädsla, hon såg att hennes mamma var orolig.
Jessika började få tårar i ögonen. Lars, som var hennes pappa fick syn på
henne.
– Lilla gumman, jag antar att du har hört oss? Vi måste åka om tre timmar.

Efter mycket om och men, så åkte dom iväg. Hon fick aldrig tid att ta
farväl till sina kompisar Dom flyttade till Stockholm.
– Är ni nöjda nu? frågade Jessika, nu när ni har tagit mig bort från alla
mina kompisar? Och vilken skola hade ni tänkt att jag skulle gå på?
Jessikas föräldrar åkte direkt till en skola och sa att hon skulle hoppa
av.
Hon trodde att dom skämtade när dom sa så. Men hon gjorde som dom sa, och
gick in i skolan. Det kom fram en lärare som sa:
– Hrrm. du är Jessika va? den nya tjejen?
– .Ja.Jo tydligen. sa Jessika.
Läraren tog med henne till ett klassrum. Hon fick en stor chock när hon såg
klassen. Den var helt tvärtom hennes andra klass. I hennes förra klass så
var alla noga med skolan och sitt utseende.
I den klassen som hon tydligen skulle börja i, var dom inte sådanna. dom
var punkare, alla hade svarta kläder och tuppkam, även tjejerna. Dom skrek
och kastade flygplan och sudd på läraren.
Jessika blev rädd.
Läraren som tog henne till klassen ställde sig på katedern och skrek:
– Var nu tysta! ni har en ny elev i klassen. Ingen brydde sig.
– Du kan sätta dig där, sa läraren och pekade bort mot en bänk som var
mellan två stora kraftiga punkare.
Hon gick lugnt och försiktigt fram till sin blivande plats.
Hon kände att hon fick något i huvudet. Det var ett pappers flygplan, hon
tänkte ignorera det men såg hon att det var nåt skrivet på det. Hon böjde
sig sakta ner för att ta upp det.
Hon tog med det till sin plats och vecklade upp det. Hon läste det tyst för
sig själv. ”Jag var också ny här för ett år sen, jag blev lika chockad som
dig, men tro mig när jag säger: du bli van”
Jessika höjde sitt huvud för att försöka lista ut vem det var, men hon
sänkte sitt huvud lika fort när hon märkte att alla de andra satt och
tittade på henne med skrämmande blickar.
Hon blev bara mer och mer rädd.
När matematik lektionen började, började naturligtvis hon att räkna.
Plötsligt så fick hon se som en stor geggklump hamna mitt i boken, hon
tittade försiktigt upp och fick syn på en ful, stinkande ”gris”. Han
började bara att skratta.
Då förstod hon att han hade spottat i hennes bok. Så var hela hennes dag.
När sista lektionen kom, fick hon nog, hon var trött på att bli behandlad
som skräp.
När samma elev kom och var redo att spotta i hennes bok så var hon berädd.
När han hade spottat i boken så reste hon sig fort och tittade in i hans
ögon. Alla blev tysta, Ingen hade någonsin vågat titta in i hans ögon.
Han fortsatte bara att skratta.
– Varför skrattar ni inte? skrek han till dom andra.
Jessika tittade fortfarande in i hans ögon.
– Tror du att du kan psyka mig eller? jävla missfoster? sa han och
skrattade.
Alla andra som brukade skratta MED honom var helt tysta.
Tillslut så öppnade Jessika munnen, men innan hon hann säga något så avbröt
Jocke henne (Han som var dum)
– Nej men titta, ska du våga prata nu? Jessikas temprament blev agresivare.
Jocke fortsatte att kalla henne dumma saker. till slut pratade Jessika:
– Men tror du att jag ville byta skola eller klass? va? tror du det?
Han blev tyst.
– Hur tror du att det känns att behöva flytta från sina kompisar och komma
till en sån skitklass som den här?
Jocke försökte låta tuff och sa:
– Men tigger du om stryk eller?
– Du tror att du är så tuff, att du äger den här klassen, men då ska jag
berätta för dig att du har fel! sa Jessika
Alla i den här klassen har lika mycket rätt att komma med sina åsikter.
– HaHaHa! här ÄR det jag som bestämmer eller hur? sa han och tittade på dom
andra.
Dom sa ingenting, bara gick fram till Jessika och stod bredvid henne,
tittade på Jocke och sa:
– hon har rätt, vi börjar också tröttna på att du bara styr och ställer med
oss.
– Va fan säger ni?! skrek Jocke
En utav dom tog sig mod till att säga:
– Du behandlar alla nya som skit! Hon kommer ju från en annan skola! en
annan stad! har inga kompisar, och det är så här du behandlar henne?
Jocke blev nästan lite rädd när han hade alla emot sig.

Jessika var nöjd över att ha ändrat hela klassen från det att dom var
bråkiga till sådanna elever som var i hennes förra klass.
När hon kom hem så väntades hennes föräldrar att hon skulle vara sur på
dom. Dom fick en stor chock av att hon var glad och positiv. Hon gick fram
till sina föräldrar och gav dom en stor kram och sa:
– Den här dagen var perfekt! Jag sa ifrån dom som var dumma mot mig och jag
fixade den bråkigaste klassen till den klassen som var duktigast.

Slut.

Att byta skola

Det var en gång en kille som hette Thomas. Thomas var 14 år och gick i
åttonde klass på Borgaskolan i Lund. Där på skolan var Thomas en flitig med
bra betyg och många kompisar. Skulle man be någon av Thomas kompisar att
beskriva honom skulle de säkert säga att han vore ödmjuk, pålitlig och den
snällaste och trevligaste person man någonsin mött. I kompis gruppen
gillade alla Thomas, alla ville nog var som honom. Han var liksom som en
ledare i gruppen, men det pratade man ju aldrig om. Bland de andra eleverna
på skolan hade de flesta respekt för Thomas. Allt detta pågick till en dag.
Det var dagen då Thomas skulle flytta till Göteborg. Han skulle flytta dit
eftersom hans pappa hade fått ett chefsjobb på ett stort företag där.

Första dagen Thomas skulle börja på sin nya skola som hette Ekdalskolan
fick han skjuts dit av sin mamma. Utifrån såg skolan ut som ett gammalt
slott ungefär tyckte Thomas. Thomas gick ut ur bilen och började gå mot den
stora huvud|ingången. Vägen man gick dit på var en bred väg av sten
plattor. Plattorna var satt i ett rutigt möster av svart och vitt. Det såg
ut ungefär som en schackbräda. Sen kom han till den stora porten. På båda
sidorna av den var det en stor blå pelare. Pelarna gick upp till skolans
andra våning. Porten själv var gjord av två stora koppar block. På blocken
var skolans mönster uthugget. När han gick genom porten kom han till ett
stort förbindnings rum. På botten våningen där han va var det ett stort
runt rum med en massa skåp mitt i. Det var alltså här alla elever förvarade
sina böcker. Sedan var det fyra våningar till. Alla de var som runda ringar
med massa dörrar på. Det var där alla lektion salar låg. Thomas skulle nu
till rum nummer 43 och han antog att det stod för våning fyra rum tre. För
att komma dit gick han i genom dörren där det stod trappa. När han kom i
trapp huset såg han en svart trappa med guld|färgade räcke. Han gick sedan
upp till våning fyra. När han väl var där såg han en massa dörrar och fullt
av elever. Han gick sedan bort till rum nummer tre. Framför den dörren stod
det tre gäng. Ett gäng där alla flickor stod, ett gäng där de populära
pojkarna stod och ett gäng där de ”fjantiga” pojkarna stod. Eftersom Thomas
inte visste vid vilket gäng han skulle ställa sig ställda han sig en bit
där ifrån. Strax efter det ringde det in då gick först alla gängen in och
till sist gick Thomas in.

klassrummet Thomas kom in i var ett stort ljust klass rum med nya fina
bänkar. Det fanns ganska många lediga platser, men Thomas tog en plats så
långt bak som han kunde. Lektionen de skulle ha nu var klassråd. Läraren
som Hans började med att hälsa dem välkomna till klassrådet. Sedan
berättade han att de hade en ny elev i klassen. Då vände sig hela klassen
om och började titta på honom. Efter det berättade läraren om allt som
skulle hända i veckan. När han gjort det var klassrådet slut. Då bad han
Thomas att stanna kvar. Han berättade lite grann om skolan för Thomas och
sedan gav han honom en skåp nyckel. Skåp nyckeln gick till skåp nummer 88.
När han fått den nyckeln fick även han gå. Han hade också fått ett schema
av Hans och på det såg han att han skulle ha Svenska nu. Thomas gick ner
till skåpet. Stoppade i jackan och satt upp schemat på skåps dörren. Då var
klockan tre i nio och han började klockan nio i sal 55 så Thomas slog igen
skåpet och började springa upp för trapporna. När han kom till våning fem
såg han att sal fem var öppen så han rusade dit jätt fort. På den lektionen
satte han sig lite längre fram i klassrummet. Lektionen började med att
läraren pressenterade sig. Hon hette Sanna. Idag skulle de ha hög läsning.
Hon delade därför ut en bok som hette ”Läs lust”. Då frågade Sanna första
vad Thomas hette och då svarade han naturligtvis Thomas. Han fick sedan
börja och läsa. Texten han läste handlade om en tjej som berättade varför
hon tyckte det var roligt att läsa. När Thomas läst en bit på texten var
det någon som sa läsa så man hör vad du säger jävla skåning. Då bad Sanna
mig att sluta läsa. Hon gick sedan fram han som kommit med den där
kommentaren. Han hette Lars. Lars var en av den som var med i det populära
gänget i klassen. Sanna bad Lars att han skulle läsa och det gjorde han.
När han läst färdigt skulle han försöka här min skånska och säga det är man
läser skåne jävel. Efter han sagt det fick alla andra i klassen läsa och
efter det var det dags för lunch.
ny sida
Matsalen de hade på den här skolan var ganska liten. Den rymmde ca 100
personer. Byggnade låg som en separat byggnad en bit från skolan. Idag
serverade de fisk bullar med potatis där. När Thomas tagit sin gick jag och
satt mig bland de populära i klassen. Då såg han att Lars satt där. Direkt
när jag satt mig sa han pys härifrån jävla skåne jävel. Jag försökte att
inte bry mig. Han sa sedan samma sak en gång till och Thomas brydde sig
inte den här gången heller. Då gick Lars därifrån och strax efteråt gick
även de andra i gänget. Thomas skyndade mig sedan att äta upp min mat och
därifrån ungefär en minut efter att de andra gått. När han kom ut genom mat
såg jag att några från de populära gänet stod vid ingången till skolan. Han
började att gå ditåt. När jag var halvvägs vände jag sig om. Då stod Lars
och de andra i det populära gänget vid utgången till matsalen. De började
springa mot Thomas då började också de vid ingången mot skolan spring mot
Thomas. Han gjorde då ingeting åt saken utan lossades i stället att
ingenting hände. Den som kom fram först var Lars han tog ett grep på
Thomas så att jag föll ner i marken. Sedan när de andra kom fram bar de
bort honom från skolans område. De stannade när de kom fram till häckarna
bakom matsalen. Då var det ca 5 stycken som höll i honom. Då gick Lars fram
till honom och sa att han skulle hålla mig borta från dem. Sedan slog han
honom med knytnävarna flera gånger i ansiktet. Till slut kände Thomas att
det både kom blod ifrån näsan och munnen. Då tog Lars fram en vatten flaska
och några tabletter. Då gick en i gänget fram till Thomas och höll upp hans
mun. Lars såg sedan till att han svalde de tabletterna.
ny sida
Det var sömn tabletter. När Thomas tillslut somnade kastade de in honom i
busken. När han sedan vaknade var det mörkt och han började då gå åt det
håll han trodde han bodde åt. Han var inte helt säker för när de åkte till
skolan imorse satt han och tittade i en tidning. Thomas fortsatte bara att
gå och gå. Tillslut kom han fram till en annan skola. Vid den skolan låg
det en fritidsgård såg han. Han började gå däråt för han tänkte att de
kanske hade en telefon. När Thomas började närma sig ingången såg han att
det populära gänget från hans klass stod och hängde där utanför. De började
spinga mot honom när de såg honom. Den här gången började också Thomas
också springa, men det tyckte inte hjälpa för de kom bara närmare och
närmare hela tiden och till slut var de framme vid honom och då slängde sig
Lars fram och högg kniven rätt i ryggen på honom. Thomas dog direkt
eftersom kniven gått in i hjärtat. Då vart alla gänget förskräckta och
sprang därifrån.

Dagen efter hittades liket. Polisen kom aldrig på vem mördaren var.

Slut. VG-

Min syn på skolan

Jag kommer i den här texten att skriva vad jag tycker om olika ämnen och
vad jag tycker om skolan i stort.

Matematik

Jag tycker att en allt för stor del av skoltiden ägnas åt matte. För
igentligen vem behöver kunna allt det vi lär oss i matte.
Jag tycker att det borde räcka om man fick lära sig plus, minus, gånger,
delatmed och enklare formler.

Svenska

Jag tycker att svenska är ett bra och roligt ämne. Men jag tycker inte att
det hör till svenska att skriva om svenska författare som levde någon gång
förlängesen. Enligt min mening hör det till Historia. Dessutom lever vi i
nuet, om vi fick lära oss något om de författare som lever nu istället.

Engelska

Jag tycker att engelska är ett bra ämne, som man får mycket nytta av. För
det är ju alltid bra att kunna engelska, t.ex om man är utomlands.
Det är det ända grundämnet, som är inne på rätt spår. Där man inte behöver
läsa om folk som dog på 1800-talet.

Idrott

Enligt mej är idrotten mycket viktig. Man får bättre kondition och man får
lättare att koncentrera sig efter idrotten, på de andra lektionerna. Men
det borde vara fler gympa lektioner

Kemi

Jag tycker att kemi är roligt, när man får experimentera och så.

Men igentligen tycker jag att det inte borde vara ett obligatoriskt ämne.
det borde vara valbart.

Teknik
Jag tycker teknik är ett nyttigt ämne. Men det är ju främjande för mej,
eftersom jag skall gå på byggnads-programmet.

Fysik

Finns det något värre ämne? Man får inte ut någonting.

Biologi

Det är ju bra att få lära sig om kroppen och djur och liknande.

Musik

Ja nu kommer samma sak igen. Varför allt detta läsande om gammla döda
människor?
Varför ska jag veta något om t.ex Carl Nielsen?

Slöjd

Ja det är ju ett ämne där man får arbeta lite själv, där man får ett
riktigt resultat.

Bild
Ja vad kan man säga om bild?
Det är ju ett mer avslappnat ämne, som man anväder fantasin i.
Jag tycker det är lite onödigt ämne.

SO
Ja det är här alla gammla lik ska vara, inte i svenska eller något annat.
Ja det finns ju rätt mycket att lära här. Roligt ibland iallafall!

Skolan och kommunen
Ja, nu kommer skolan och kommunen i stort. Kommunen satsar mer på halvdöda
pensionärer än på ungdomar. Vi får allt-för dåligt med matrial.
Sedan lärarna, som använder skolan som straff. T.ex om man gjort något
dumt, då får man kvarsittning.
I skolan ska man ju trivas, säger alla lärare och rektorer. men hur ska de
klara av att få alla att trivas om man håller på på det sättet?

Jakob! Kanske Du ska bli politiker, så du kan arbeta för att ta bort
skolämnen!! Hur ofta förekommer det, att Du suttit kvar? Kvarsittning äger
då och då rum vid skolk! Sådant ägnar ju Du dig aldrig åt!! Se på mina
noteringar!