Gymnasial utbildning – Sida 7

Att byta skola

– ”Fan”, det var femte gången Nina fick kasta pappret hon satt och skrev
på.
Nina satt i skolan för att skriva nationellt prov i Svenska.

– ”Det här är ett himmla litet klassrum med jädrans dålig luft”, tänkte
Nina.
Hon kom inte alls på något att skriva om.
Hon kollade runt i klassrummet. Till vänster om henne satt Minna. Bakom
Minna satt Emma och bredvid Emma satt Anna.
– ”Tänk, varje dag när Anna kommer hem går hon ut i ladugården för att
mjölka kor.
Undra igentligen vad kossorna tycker om att ha en maskin hängandes i dom
där..
Ja, va vad det nu dom hette?
Jo just det, spenor..”

Nina tänkte börja skriva om en ko som hette Nina och vad den kossan hade
för syn på skolan. Men hon ångrade sig snabbt.

– ”En ko”, tänkte Nina, vem vill läsa on något sånt?”
Nina kollade på Minna igen.

– ”Satan, vad mycket hon har skrivit. Jag har inte ens börjat och det är
bara en halvtimme kvar”.

Hon kollade till höger där Stefan satt och skrev.
Snett framför honom satt Anders. Anders satt och spelade musik på sin
bärbara c-d spelare så att det hördes i hela klassrummet.
Han var redan klar.

– ”15 minuter kvar, sa Iréne.
Irene är svenska och engelska lärare och hon satt framme vid katedern och
såg hel lugnt ut.

Till slut blev rubriken
”Mina skolår” och handlade om hur svårt det är att gå i 9:an när man ska
komma på något att skriva om på nationella proven i svenska.

– ”Hur gick det”, frågade Minna och hon hoppade upp framför mig.
– ”Skit”, svarade jag och fortsatte gå.
– ”Nähä, det tror jag inte. Du bara säger så. Du ska se att du klarade
det”, sa hon.

Jag blev lite gladare och vi gick bort till maten. Det var Mexicogryta, ris
och sallad med majs.

Veckorna gick och vi fick tillbaka våra prov och det var precis som Minna
hade sagt. Jag hade klarat det.
Både jag och Minna sökte till TuristHotell och båda kom in.

Till slut var det den 13/6 och vi skulle sluta 9:an. Sluta på den skola där
vi gått sen fyran, där vi kännde nästan alla, där vi visste vilka lärare
man kunnde skoja med. Sluta på den skola och i den klass man hadde alla
kompisar i.

– ”Fan, varför måste alla välja olika? Varför kan inte alla i 9b välja TH”,
frågade jag Minna, när vi gick hem med våra betyg och fina kläder.

– ”Dummer”, sa hon, hur tror du att det skulle bli om alla valde samma?”
– ”Det skulle ju vara dem med högst betyg som kommer in. Tänk vad mycket
nytt folk du får träffa. TH-linjen har ju riksintag”!

– ”Ja ja, sa jag. Kom nu så bjuder jag på glass. För att fira sommaren
liksom”:

Sommaren gick fort med mycket bad, glass och sol.

Så kom dagen vi skulle börja på gymnasiet.
Jag mötte Minna vid Folkets Hus.

– ”Fan, vad nervös jag är”, sa jag i hopp om att hon skulle lugna ner mig.
– ”Det är jag också, sa hon.

Det lugnade ju inte mig precis.
Men Minna fick rätt, som vanligt.

Det var bara trevligt folk i klassen och det blev snabbt en bra
sammanhållning.

Nu har jag gått på gymnasiet en vecka och fördelarna är många fler än
nackdelarna.

Jag träffar mina gammla klass|kompisar fortfarande och eftersom jag har
fått en ny klass är min kompiskrets dubbelt så stor som den var förut.

Jag tycker att det var tråkigt att sluta 9:an men här är allt jätte-kul och
det mesta fortfarande helt nytt för mig, därför tycker jag att det vart bra
att byta skola.

Mina skolår!

Det var dagen innan skolan började. Tänk att jag äntligen skulle börja
skolan. Jag har aldrig varit så nervös men ändå så glad på samma gång.
När det blev kväll, så började mamma prata om att jag skulle sköta skolan.
”Det är klart”, sa jag. Tänk att jag äntligen skulle få vara med dom stora
barnen.
Jag gick och la mig och tänkte på hur duktig jag skulle vara. Jag ville ju
ändå vara bäst i klassen.
Jag och min bästa kompis skulle ta bussen tillsammans. Tänk vad kul. För
första gången i mitt liv skulle jag ta bussen.
Jag vaknade av att mamma och pappa kom in och väckte mig lugnt. Jag flög
upp ur sängen och tog på mig mina kläder som min mamma hade lagt fram till
mig på kvällen. Jag gick ner för att äta lite frukost. Mamma hade brett tra
makor och hon hade även helt upp oboj i ett glas. Åter igen fick jag höra.
”Du måste sköta dig i skolan”.
Jag tänkte säga till henne ”Gud vad du katar”, men jag fick bra fram ett
”mmm”. När jag hade ätit upp och mamma hade satt upp mitt blonda hår, som
räkte ända till rumpan, var jag tvungen att skynda oss lite.
Patricia knakade på dörren. Hon kom in med ett stort leende på läpparna.
Vi satte oss i bilen så att mamma kunde köra oss till bussen. När vi var
frame vid bussen och man såg alla ungdom|mar stå och prata med varandra,
började jag bli nervös. Jag ville inte till skolan, jag ville hem och sova
i min trä säng med ljus rosa lakan och bara vara liten igen. Det kändes som
om jag genast hade blivit mycket äldre, längre och hade jätte stora
ansvar.
Mitt hjärta började dunka när min mamma stanade bilen och sa, att vi var
tvungna att sköta oss idag. Vi hoppade ut ur bilen och sa ”hej då”. Vi gick
och ställde oss en bit från dom andra och pratade om att vi alltid skulle
vara vänner och att vi aldrig skulle flytta i från varan|dra. Vi skulle
alltid bo så nära varandra som vi hade gjort i 5 år. Tänk vad tiden hade
Hade gått fort.
Vi såg bussen komma och vi blev genast mycket oroliga vi hoppade på bussen
och satte oss längst fram.
När vi kom till skolan och vi hade satt oss i klass rummet, så var alting
mycket bättre. Man kände sig en del av klassen, en del av skolan och den
känslan kommer jag aldrig att glömma och det visste jag om. Detta var en
dag jag alltid skulle minnas. Min första skol dag.
Läraren kom in i klass|rummet. Hon var kort och hade en blommig kläning på
sig. Anna-Lena, hette hon. Hon verkade vara jätte|snäll och trevlig.
Vi började med att dela ut pennor och böker vi hade jätte roligt, Anna-Lena
delade in oss i hur vi skulle sitta i klass|rummet. Som tur var så fick jag
sitta med Patricia.
Men tiden gick snabbt och skolan blev bara tråkigare och tråkigare. Redan
när jag gick i första klass, så fick jag bli flyttad från bordet där
Patricia satt. Vi pratade för mycket, tyckte lärarna.
Mamma och pappa hade skillt sig, så mamma gick på mina utveckling|samtal.
Det började Dåligt i skolan redan då. När jag hade gått ut första klassen
och skulle börja i andra, så flyttade jag och min mamma.
Sirishamn till Bjärneryd.
Jag flyttade ifrån min kompis.
Jag gick då i Bjärneryd i 2 år. Och dom åren var som första året jag blev
jätte kär i en kille som hette Manne. Jätte söt var han.
Men han blev tillsammans med en av mina kompisar. Skolan blev redan
ointre|ssant i 2:an. Och jag hoppades att det skulle bli roligare. Men det
blev det inte under den tiden på skolan. Jag flyttade yterligare en gång
och då flyttade vi till Ellinge som ligger i Eslöv.
Jag lärde känna jätte|många. Dom två första kompisarna , som jag lärde
känna var Vickan Leek och Hanna .Å. Dom var verkligen jätte snälla.
Jag lärde även känna en tjej som hette Åsa Kruberg. Vi alla umgicks hela
tiden. Men sen började Hanna och Åsa bråka om mig. När halva fyran hade
gått, så kom lärarna fram till att jag hade ”Läs- och skriv svårigheter”.
På så sätt så började jag gå i mindre grupper och så blev det ända tills
jag gick i 9:an.
Men sen blev det bara mer och mer problem hela tiden. Allt började när jag
började i nian.
Jag började umgås med fler kompisar, slutade sköta mina läxor, började
festa och röka. Allt hände på samma gång.
På helgerna festar jag, alla mina kompisar dricker alkohol. Så jag testade
en gång och det slutade med att jag spyde. Så det har jag lärt mig nu.
Aldrig mer.
Röka började jag redan i 6:an. Jag vet att det är väldigt tidigt, men det
är sant.
Det är en vecka jag alltid ska komma ihåg.
Det är denna när vi har 2 nationella prov, ett som man läser och svarar på
frågor och det andra som jag sitter på nu och skriver.
Men nu har jag bestämt mig. Jag ska börja öva och sköta mina läxor. Så jag
kommer in på ”Barn och fritid”.

SLUT

Malena kommer springande över skolgårdens, grus plan.
– Raina, vänta skrek hon medan hon sprang.
Jag kollade på min vän med nyfiken|het. Undra vad hon vill.
Jag har inte träffat henne så mycket och inte mina andra vänner heller, på
några veckor.
Jag hade diskuterat med mina föräldrar, om att byta skola.
Jag var fast vid den punkten, att jag ville absolut inte byta skola
Mina föräldrar var fast vid att jag skulle byta skola.
Och jag skulle göra det i dag. Malena stod framför mig hon gav mig en
kram.
– Raina, jag hörde att du skulle byta skola, varför? frågade Malena och
kramade mig igen.
Jag fick inga ord, jag kollade på min vän, hon var också min kusin. Jag
hatade mina föräldrar som låter mig gå igenom detta.
Vi bor nu i Harlem, och mina föräldrar hade tänkt flytta till the Bronx.
Dom säger det är för farligt i Harlem.
Men Hallå!, Bronx är ju mycket värre, till och med poliserna vågar inte gå
in där.
– Jag vet inte? sa jag, och började gå. Malena hängde på bredvid mig
frågade ut mig hella förmiddagen, tills vi kom till vårt klassrum, eller,
mitt gamla klassrum. om 24 timmar. Jag satte mig längst back i klassrummet,
hos mina andra vänner.
Vi snackade tills läraren kom in. Men efter några minuters tystnad så
började vi snacka igen.
Min pojkvän Angelo höll om mig, och pussade mig på kinden då och då.
Dagen gick förbi så snabbt och jag kom hem från skolan.
Vi bodde i en fyra, en väldigt liten fyra. Klockan var 17.00 och det
känndes som om jag hade en klump i magen. Jag tänkte, På Angelo, Malena och
alla mina andra vänner, tänk om dom inte vill träffa mig mer.
Det var en obehaglig känsla, och gillade den inte.
Det var någon som ringde på dörren. Jag gick fram och öppnade, det var
Angelo.
– Tjena, Älskling sa han och kysste mig.
– Tjena sa jag och kramade honom.
– hänger du med ut? frågade han.
– Visst sa jag vi gick ner för den branta trappan.
När vi gick ner satte vi oss, på två stenar framför lägenheten.
– R, jag måste prata med dig sa han och kollade på mig.
– Javisst vad är det sa jag och tog hans hand.
Han drog tillbacka den, jag kollade på honom med en misstänksam blick. Vad
är det med honom?, tänkte jag för mig själv.
– Raina jag gillar dig jätte mycket men. sa han och stannade i meningen.
– Men, vadå? frågade jag honom.
– Jo, det är din kompis Malena, hon och jag är ihop så..
Jag måste dumpa dig sa han.
Jag kollade på honom med stora ögon.
– Dra åt helvet med dig, båda sa jag och gick på mitt rum.
Jag slängde mig på min klumpiga säng som hoppade till när jag föll i den.
Helt plötsligt ringer min mobil, jag svarar.
– Raina svarade jag.
– Det är Malena sa hon, men jag ville inte har någonting med henne och
göra, så ja la på luren. Jag gillade verkligen Angelo. Jag var trött efter
hella händelsen, och somnade om.
Jag mumlade något innan jag somnade. Jag tror något med att jag hatade mitt
liv, och det gjorde jag också.
Jag vacknade med att mamma, bankade på dörren och skrek att jag var sen.
Jag kollade på dörren jag hade en nyckel så jag, jag kanske kunde låsa in
mig resten av livet. Men min mamma bankade enu hårdare på dörren, och skrek
mycket högre nu, en tidigare, så jag tvingade mig upp.
Jag gick ut på det kalla golvet i hallen in i badrumet. Och duschade en
lång stund. Jag gick ut och satte på mig morgonrocken.
Och sprang in i mitt varma rum. I dag satte jag på mig en vitt kort kjol
och en röd tubtopp. Och kammade mitt mörka hår, sakta och med ömhet.
Och kollade på min spegelbild. Jag gick ut i hallen och satte på mina
snickers och började gå mot busshållsplatsen.
Jag kollade på min klocka, jag var redan 1 timme försenad.
När jag kom fram till busshålsplatsen var den tom. Jag gick fram och
kollade på buss tabellerna.
Det kommer en buss om en timme, jag suckade och satte mig ner på den ner
klottrade bänken. Jag kunde ha gått till skolan, för den ligger ju inte
jätte långt borta, men jag hade ingen ork och ingen lust heller.
Efter en stund kom nog den sny|ggaste kille jag någonsin sätt.
Han var lång, hade mörkt hår och mörka ögon.
Han satte sig bredvid mig.
– Ciao!, sa han.
– Tjena, svarade jag med ett leende.
– Var ska du åka någonstans.
Jag svarade och bärettade att jag skulle åka till the Bronx, till skolan,
jag skulle börja. Men tillslut så blev vi ett par vi stod och kysste
varandra innan bussen kom. Jag skulle börja i hans klass, och han hetter
Pablo. När vi pratade så fick han sådana jätte sötta smil groppar i
kinderna.
Jag smälte också på hans ögon som glittrade en intensiv ton.
Medan vi stod och kysste varandra och pratade, kom Angelo och Malena, men
som tur va så gick vi på och fortssates kyssa i bussen, jag hoppas att
Angelo såg det. Och det hade han gjort för han hade en väldigt sur min och
vände sig om mot Malena.
När vi kom fram till skolan, bärettade Pablo allt som jag behövde veta.
Inget intressant igentligen.
Sedan gick vi över skolgården och in i skolan.
När vi kom fram till ”vår” klass, kysste han mig och gav mig ett leende.
Han knackade och vi gick in, Han först och sen jag.
Alla ögon var riktade på och jag gav dom ett fint leende vissa log
tillbacka speciellt killarna. Jag satte mig brevid Pablo.
– Ja ungar där borta är Raina Cortinez hon ska börja i vår klass, så var
snäll mot henne, Och det uppdraget har ju Pablo redan fixat sa läraren och
log mot mig. En skratt våg skjölde igenom klassrumet.
Efter lektionen, kom alla fram och snackade med mig.
Pablo höll om mig och kysste mig ständigt vi snackade och skrattade och jag
fick ett par underbara vänner. för en gång i mitt liv är allt perfekt,
tänkte jag medan jag kollade runt omkring mig överallt mötte jag glada
ansikten.
Jag log belåten för mig själv.

G+

Mina skolår

Jag skulle precis börja 1:an och var jätte nervös, visst jag hade träffat
mina nya skolkamrater innan men jag var ändå nervös!
Dagen före min första skoldag åkte jag och min mamma in till stan för att
köp mina nya skolgrejer, vi gick och köpte pennor och skrivböcker och nu
skulle vi gå och köpa min alldeles nya och egna skolväska, jag visste
precis hur den skulle se ut och nu var det bara till att hitta den också!
Vi gick in i flera olika butiker, men jag hittade den inte, till sist när
vi skulle köra till en annan affär utanför stan, ”såg jag den”, hängande i
Hm’s skyltfönster och sprang dit fylld med glädje och köpte den, Min
alldeles egna skolväska. På kvällen sen när vi var hemma tänkte jag: Nu är
det bara några timmar kvar till min första skoldag och blev jätte nervös så
sedan när jag gick och lad mig somnade jag direkt!
Halv sju på morgonen kom min mamma in och väckte mig och sa:
-: Anna, det är dags att stiga upp nu, du får inte komma försent till din
första skoldag!
Jag steg upp och klädde på mig och gick och åt frukost.
När klockan var kvart i åtta började jag och mamma gå iväg till skolan och
jag blev bara mer och mer nervös, men sedan när vi kom fram till skolan
hade jag lugnat ner mig lite och tyckte att det säkert skulle bli roligt
med mina nya klasskamrater.
Efter att vi hade presenterat oss lekte vi lekar och har jätte roligt och
jag längtade tillbaka till skolan efter att vi gått hem.
Sen gick åren väldigt snabbt, men sen när man skulle börja trean, blev det
nervöst igen för då skulle man upp till den stora skolan och träffa de
stora barnen, men det visade sig inte vara så farligt som det verkade.
Både 3:an och 4:an gick snabbt, det gjorde även 5:an men i slutet av femman
fick vi göra några sk nationella prov för att visa vad vi lärtos under åren
på skolan men de var rätt lätta att göra. Efter sommarlovet när man skulle
börja här på Lo-skolan var det inte så nervöst tack vare att jag kände en
hel del på denna skolan för min syster gick här då! Och för i slutet av
femman hade vi fått reda på vilken klass vi skulle gå i och vilka
klasska|mrater vi skulle gå med, och bara det gjorde det mindre nervöst så
det var inget att oroa sig över!
Sexan gick väldigt snabbt och det var väldigt lätt att lära sig, men sen
blev det bara svårare och svårare, men det gick bra det med. När vi skulle
ta Rödahun|ds sprutan i 6:an var de flesta väld|igt nervösa för
stelkrampssprutan i 4:an gjorde fruktansvärt ont, och då trudde man ju att
att denna skulle göra lika ont men det gjorde det inte, den känndes
faktiskt inte alls.
Sen när man kom upp i sjuan och man fick svårare böcker och mer krav på sig
och man tyckte att skolan var rena pesten, men då kunde man ju inte ana hur
det skulle bli senare i åttan och skulle plugga för att få bra betyg men
till slut när man kom in i det och började förstå hur man lärde sig bäst
och då gick nästan allting lätt förutom när det kom nya ämnen och sådant
som man aldrig hade haft innan men, ja man måste ju lära sig annars kommer
man ju ingenstans här i livet eller hur!
Ja Ja, men nu när man har kommit fram till nians slut så är det nog mer
nervöst än vad det någonsin har varit för nu måste man ju tänka på vad man
har för läxor, villka arbeten man måste göra, villka betyg man vill ha och
satsa på dem och på villka (villken linje man ska söka till och man måste
klara dessa nationella proven men hänger man bara med på lektionerna så
klarar man det!
Alltså nu när man sitter och skriver om sina skolår så har det varit rätt
lätt och roligt faktiskt!, ja menar liksom alla utflykter man har varit på
och allt man har upplevt tillsammans med klassen de har ju praktiskt taget
varit en stor del i mit liv och nu när jag slutar nian kommer de ju inte
fortsätta vara det, det är faktiskt synd för jag kommer sakna dem
fruktansvärt mycket.
SLUT

Min skolgång

Nu är jag 7 år och skall börja i 1:an på Sjöbo-skolan, när jag kommer in i
klass rummet så tjäns det tungt att endas. Nu har jag gått i skolan en halv
vecka och det tjäns för jävligt för att vi har precis börjat med musik och
matte, läraren är dum i huvudet men så kommer idrotten det ända som är ball
i skolan, men så en dag så sa min lärare Birgit att vi skulle börja dansa
på idrott i stället det tjändes verkligen riktigt tråkigt. Så fyllde jag
8:a år och började i 2:an och vi fort|satte med matte och musik och
speciellt med dans. Jag längtade att få börja i 3-5:an på Sparre|kvarn och
få slippa se och ha Birgit. Och så kommer av-slutningen så treffades vi i
klass-rummet för att ta farväl men så säger Birgit att hon ska ha oss på
Sparrekvarn kan man må sämre eller. Sommaren gick och man tog det lugnt och
vi började i en 3-5:a på Sparre|kvarn.

Det var jättbra där för man nya lärare och det var speciellt en bra lärare
där som jag var hos när vi hade matte, hon hette Agneta hjälpte en med allt
man förstod mycket.
Vi började i 4:an och 5:orna gick ut och började 6:an. Vi började med
geografi det var inte roligt men man fick ha det ändå idrott började bli
tråkigare och tråkigare eftersom vi fårtsatte med dans helatiden. Vi hade
träslyd och syslyd, jag valde såklart träslyd eftersom syslyd är så jäkla
tråkigt.

När vi gick ut 5:an så fick vi dansa på av-slutningen.
Och så började vi äntlige på en annan skola på Gö-skolan det var mycket
bättre eftersom jag slapp Birgit men det var för jävligt att inte ha Agneta
igen.

I sexan kom det nya lärare som tur var. Jag spelade fotboll i LFF
(Landskronas Fotbolls förening) Min fotbolls tränare Rolf jobbade på skolan
som idrotts lärare det var skit bra vi hade mer idrott och slapp dansa. När
jag började i 7:an så fick jag extra hjälp med matte och engelska i matte
hade jag en som hette Lene hon var bra men inte lika bra som Agneta. I 8:an
började vi med betyg det var bra, vår klassföreståndare slutade och vi fick
en ny lärare som hette Per Kantell han var skitbra. Jag fick rätt så bra
betyg g i allt utom i engelsk. Jag började i nian och man tjände att skolan
var så jävla tråkig. I januiari skall vi söka in på gymnasiet och jag
skulle söka på nätet det gick bra, jag skulle få bety och jag hade bra vg i
no och g i engelska.

SLUT

Att byta skola/Att byta klass
Nej, jag vill inte flytta!, skrek jag till mina föräldrar och smällde igen
dörren till mitt rum. Jag satte i en skiva i cd-spelaren och höjde till
max. Jag ville inte lyssna på dem.
Mina föräldrar hade precis berättat för mig att vi skulle flytta. Att jag
skulle få börja på en ny skola i en ny klass. Jag trivdes bra här, jag hade
allt jag kunde önska mig. Det kom som en chock för mig att få höra. Jag
ville inte byta skola, jag ville inte börja i en ny klass och jag ville
inte skaffa mig nya vänner. Jag upprepade orden inom mig flera gånger om.
Min pappa hade berättat att han fått jobb som arkitekt, han hade alltid
ritat hus men den här chansen ville han inte missa. Mamma ville också
flytta härifrån och min lillasyster var bara tre år så hon förstod inte
riktigt vad det handlade om. Jag fick försöka tänka i andra banor nu. Det
blir bra, det kommer att ordna sig.

Ny dag. Ny skola. Jag var nervös över att träffa min nya klass. För första
gången skulle jag stå längst fram i det nya klassrummet och bli iaktagen av
en massa nya ansikten. Det var dagg i gräset och jag darrade lite av kylan
innan jag gick in i den nya skolan. Nu darrade jag inte längre av kylan,
utan av nervositet. Jag tog några steg in i rummet där klass 9b satt. Det
stod välkommen
– Här är vår nya elev
– Hej, sade jag tyst. Jag tror inte att någon hörde vad jag sade men de
snälla ansiktena log mot mig.

Saknas möjligen en sida här En bit bort från huset låg en liten sjö. Vi
hade fortfarande inte fått ordning på alla möbler i huset fast vi flyttade
in ganska tidigt på sommarlovet. Det stod stora kartonger på golven och det
var lite rörigt överallt.
Jag gick ned till sjön för att kolla temperaturen i vattnet. Förra gången
jag kollade var det bara nitton ºC, Jag hoppades att det kanske hade stigit
ngt. Jag lade termometern i vattnet. Ja, 22ºC! utbrast jag.
Då plötsligt såg jag 2 killar komma cyklades. Jag kände igen en utav dem,
det var Jonas!
De stannade mitt framför mig.
– Hej, sade Jonas och log lika gulligt som i klassrummet förut idag.
De hade hängt varsin handduk runt halsen. Jag förstod att de skulle bada så
jag sa:
– Så ni ska bada?!, jag kollade precis temperaturen. Det var 22ºC.
– Vi vet, svarade den andra killen och pekade på en stor skylt 10 meter
bort. På den stod det ”Vattentemp. 22ºC”
Jag kände hur mina kinder blev varma, jag var säkert jätteröd i ansiktet.
Jag skrattade och sade:
– Oj då! Den skylten missa jag visst.
Jag valde att gå hemåt nu för att inte göra bort mig ännu mer.
Nästa dag i skolan var inte alls lika nervös som gårdagen. Jag längtade
efter att få se Jonas fina ögon. Jag slog mig ned på stolen bredvid hans.
Det låg en lapp på min bänk, jag vecklade upp den och det stod ”vill du
hänga med å bada med mig, Ante å Karin sen efter skolan?”
Jag svarade och skrev
”Ja visst men vilka är Ante och Karin?”
Han pekade på ett par som satt längst ned i klassrummet. Det satt en tjej
bredvid också. jag antog att det var Karin.
Efter skolan skyndade jag mig ut på skolgården. Då knackade någon mig på
ryggen. Det var Jonas. Han sa att vi skulle träffas nere vid stranden vid
4.
– Okej, sade jag och gick hemåt.
tiden gick fort och snart var jag påväg ned mot stranden. Där stod de, alla
tre. Jonas hoppade i vattnet först genom att göra en kanonkula från en
klippa. Det stänkte upp lite vatten på mig. Jag dök i och Jonas såg på mig,
hans ögon var lika blå som himmelen. Jag kände att detta var början på
något nytt. Någonting bra som jag hoppades skulle vara för evigt.

Jag hade det så bra i min skola. Jag hade dom bästa kompisarna man kan
tänka sig. Dom ställde alltid upp för mig, när det gällde skolan och min
familj. Varje rast, varje minut så var skolan en lek för mig. Vi spelade
alltid Nigger eller Poliemon, på rasterna. Exakt när skolklockan ringde ut
så sprang alla (killar) och satte på sig skorna. Efter det så sprang alla
vi till Lilla skolgården som den hette. Lilla skolgården var en plats med
en stor röd klätterställning, flera Nigger rutor. Nigger var ett spel där
man antingen skulle vinna eller försvinna. Spelet har 4 st rutor där en var
kung, kungen var den bästa och sen drottningen. Sen kom knekt och slav.
Slav var det sämsta och han började alltid som det och det var därför alla
sprang, alla ville börja som kung. Om man tog ut kungen så åkte han ut och
fick ställa sig i ledet och vänta på sin tur. Alla som inte spelade Nigger
eller fotboll, var det Poliemon man spelade. Jag spelade båda men mest
Poliemon. Det var en mycket god tid där man inte behövde anstränga sig i
skolan och man bara lekte. På lektionerna var det däremot allvarligt. Jag
och min bästa kompis Jasper, vi satt alltid längst bak i klassrummet.
Killarn längst bak och tjejerna framme vid katedern. Det blev ju mycket små
snak men vi störde inte lektionerna. Efter skolan gick jag hem till min
kompis Niclas. Jag var dagisbarn där och vi bara lekte och lekte. Jag hade
alltid med mig mina gubbar, (action force) som dom hette. Det var små plats
figurer som vi lekte med.

När jag började i sexan så blev det stora och jobbig förändringar. Mest
hemma men också i skolan. En av mina största förändringar var när jag fick
min hemma nyckel. Jag kände mig fri och jag kunde gå hem när jag ville.

Efter några veckor in i terminen så kände jag mig mycket äldre och tog mer
ansvar. När det bara var några veckor kvar på den sista terminen så kom
bara mer och mer sorg fram. Det blev dystert och tråkigt i klassen.
Sammanhållningen blev sämre. Jag började märka på alla att det snart var
slut, till och med på vår lärare som vi haft i 4 år. Hon blev också ledsen
och dyster dom sista dagarna. Hon har alltid sagt att hon älskad oss och
att vi var henne favorit klass och kommer alltid att var det sa hon
alltid.

Det värsta minnet från mellanstadiet var när jag inte klarade
multiplikations|tabbel provet. Jag klarade det på fjärde försöket. Det var
en jätte stor lycka för mig.
Nu började vi närma oss slutet av sexan. Alla kände varandra så bra och
alla var nästan bästa kompisar. Föräldrarna bestämde att vi skulle åka på
klassresa till barnens ö. Vi hade jätte kul dom tre dagarna. Det var dom
roligaste dagarna i dom sex åren i Vinga skolan.

Från början kände jag bara sorgen i tårna men dagarna gick och till slut
satt det i huvudet. Sorgen var i hela min kropp. Det var väldigt tråkigt
för det drabbade hemmet och skolan. Vi elever som redan började sakna
varandra, fast det var en vecka kvar till sommarlovet. Vi bestämde oss för
att ha det roligaste discot för våran klass.

Skriver av från elevens kladd härifrån Det började klockan 7 på
kvällen. Discot var hoss en kille i min klass som både ett kvarter ifrån
mig. Jag var där innan och hjälpte till med högtalare och godis. Kvällen
började ta slut och vi hade haft dans tävlingar och jag hade blivit kär i
en tjej som hette Terese. Sista dansen, gick jag fram till henne och
frågade om jag fick dansa med henne. Det var den bästa låten som man kunde
dansa tryckare till, Maria Carey. Hennes röst var så under bar och den var
så bra, perfekt som sista dansen. Jag var så kär i henne och dom två
minuterna kändes som evighet i mitt hjärta. Det bara bulltade mer och mer.
När låten precis hade tagit slut så kyste jag henne och vi stod typ ? en
minut och bara kramade varandra. Doften från hennes hår och parfym gick in
i mitt hjärta och skapade sorg. När den första rigningen på dörren kom så
tåramade Osäker på vad det står, ”tåramade” alla varandra och jag tog
Tereses händer och tryckte henne mot mig och vi kramades så hårt och jag
har alldrig varit så kär i hela mitt liv. Sorgen regnad ner över allas
själar och tiden var inne.
Dagen efter var det skol avslutning. Det var inte kul alla bara stod stilla
och väntade till tiden var över. Vi sjöng som vanligt på skolgården och sen
gick vi till vårat klassrum. Vår lärrarina Alice höll ett tal som gjorde
att några elever och föräldrar började släppa tårar från ögonen. Vi och
föräldrarna gav henne den största blomman men kan tänka sig för alla dom
goda åren hon har varit vår lärare.

Min första dag i Kång Gymnasiet. Jag har alldrig varit så nervös i hela
mitt liv. Första steget in i skolan kändes som om man kommit till helvetet.
Jag kände ingen och jag blev rädd för alla stora niorna. Som tur var såg en
lärare mig och tog mig till min klass. Första blicken av min klass var att
jag var kortast. Det har jag lidit med och jag trode jag skulle få göra det
i tre hela år. Men bara efter några minuter började jag prata och lära
känna mina nya kompisar. Morgan och Anders visade störst intresse att prata
och vi blev kompisar efter en stund.
Jag började känna alla och vi blev jätte bra kompisar efter några
lektioner.

Jag kände att jag var tvungen att mycket mer ansvar nu än förut. här bet
gäller skolan Osäker på vad det står ”här bet gäller skolan” . Man är
mycket mer självständig nu än förut.

Åren gick och nu sitter jag här på nationella provet i 9:an.

Saras stora dag
Sara Eleven använder ett annat namn än sitt egna, men givet har även det
namnet anonymiserats står utanför en stor byggnad, hon är jätte nervös,
men ändå är hon full av förväntan över hur de nya klasskamraterna ska
vara.
Det här är Saras första dag på högstadiet som hon gått och väntat på hela
sommaren.
Eleven markerar nytt stycke både genom ny rad och indrag, men är ej
konsekvent Den tiden på mellanstadiet hatar jag inte, men jag skulle
aldrig vilja vara där igen. Under den tiden så var jag inte speciellt
lycklig men jag var inte speciellt ledsen i heller. Men det var ändå
jobbigt att gå till skolan varje dag under nästan hela mellanstadiet, men
jag gjorde det ändå. Jag lätt dem inte vinna över mig; jag var starkare än
dem, tänker hon.
Men nu är jag glad över att den tiden bara är ett minne blått och jag
hoppas att aldrig mer kommer att behöva gå igenom samma sak igen.
Nu hör Sara klockan ringa, hon måste gå in, hon går sakta mot den stora
dörren.
Innan Sara kommer fram till dörren så ser hon någon som kommer fram sidan
om henne; det är en tjej i hennes egen ålder som ser ut att vara jätte
stöddig. Sara ser på tjejen, när tjejen märker detta så fräser hon vad glor
du på, Sara säger ingenting hon bra vänder bort sin blick från tjejen och
går in i byggnaden. När hon gör det så tänker hon: jag hoppas inte jag
hamnar i samma klass som henne för hon better sig precis som dem i hennes
gammla klass, och hon vill verkligen inte behöva gå igenom samma sak en
gång till.
När Sara har kommit in genom dörren så ser hon massa lärare som håller upp
olika papper med olika klassnamn. Det är en man som håller upp ett papper
där det står 7A med stor text, det är i den klassen som Sara ska börja i.
Det där är alltså en av mina nya lärare, tänker hon. Runt honom så står det
en massa elever, Sara känner inte igen någon av dessa (tjejen från dörren
står inte där), det beror nog mest på att Sara hade valt att gå på
högstadiet i en annan stadsdel än när hon hon gick på mellanstadiet.
Sara går fram mot klassen.
När hon nästan hade kommit ända fram till klassen så ser läraren på henne
och frågar om hon var Sara, hon gav en nick som svar.
Han sa då: välkommen, vi har väntat på dig, alla andra är redan här. Sedan
vände han sig om och sa med hög röst till hela klassen att följa följa
efter honom, och det gjorde de.
Sara kom sist in i klassrummet, hon tittad runt för att se om det fanns
någonstans för henne och sitta, och det fanns det, så hon satte sig där.
Det var bredvid en tjej. Tjejen såg ganska blyg ut precis som Sara var. Men
hon hälsade ändå och presenterade sig själv, hon hette Sandra, nästan som
mitt namn, tänkte Sara. Sandra log bara åt Sara.
I detta ögonblick förstod Sara att hon hade fått en vän som hon skulle
trivas bra med.
Och även om de andra i klassen skulle bette sig likadant som dem i hennes
gammla klass så skulle det ändå bli bättre nu, hon skulle må mycket bättre
tänkte Sara, för nu hade hon fått sin allra första bästa vän.

I vissa fall är det streck dragna mellan den raden som är innan ny rad
och den nya raden och det är svårt att veta om det är läraren eller eleven
som har korrigerat styckeindelningen i efterhand

Eleven har genremedvetande. Uppsatsen skildrar ett skolbyte i
novellform. Språk och formalia är OK, men några tempusbyten och
satsradningar stör läsningen. Jag saknar däremot ett resonemang kring
själva förändringen som skolbyte medför. G

Min syn på skolan

Hej!
Jag är en elev i årskurs 9 i Stockholm och jag tror att jag kan ge några
synpunkter som kan ge dig och dina medarbetare inspiration och kanske nya
perspektiv. Skolan är någonting som man går till varje dag och som är
obligatorisk och därför måste den fungera på ett bra sätt.
Jag har tänkt att behandla de största grundpelarna ur min synpunkt och de
är Lärarna, Maten, Skolbarnens hälsa och Skolpolitiken.
. Eleven använder punkter framför varje avhandling efter ”grundpelarna”
Jag tänkte börja med den allra viktigaste faktorn till en bra skola och det
är Lärarna. Lärarna har ett ansvar att lära ut och inspirera eleverna. Jag
tycker att lärarna jag har är väldigt bra, de kan lära ut på ett sätt som
varierar från lektion till lektion. Lärarna går igenom saker på tavlan,
låter oss jobba fritt etc. Alla har sitt sätt och de flesta är kunniga och
har flera års erfarenhet, men jag tror att det största problemet är
pengarna. Det är ganska dåligt betalt och lärare med höga ambitioner kanske
inte alltid kan köpa de nyaste läroböckerna och göra det de tycker är bäst
för eleverna. På det här området måste jag säga att friskolorna är bättre,
själv har jag sex års erfarenhet och på den skolan hade vi alltid de nyaste
böckerna och lärarna kunde ta sig större friheter. Om man inte gör något åt
det här tror jag tyvärr att de kommunala skolorna kommer få färre lärare
och friskolorna mer. Lärarkvalité har jag aldrig haft några problem med och
jag tycker att alla lärare stöttar varje enskild person och motiverar dem
till ett bra arbete.
Alla lärare har varit väldigt bra men något som vissa inte är så bra på är
att sätta betyg. Vissa kan sätta för höga betyg även fast inte eleven
kommit upp till de kraven och vissa kan sätt för låga. Men lärarna blir
bättre ju mer erfarenhet de får och därför är det viktigt att ha en lärare
som har erfarenhet och vågar sätta det förtjänta betyget.
. För att man ska orka gå i skolan måste man ha mat och då är det viktigt
att det är bra kvalité på maten så batterierna blir ”fulladdade”. Det här
kan inte skolan alltid erbjuda och det är åter igen en fråga om pengar. En
skolmåltid kostar bara ett fåtal kronor, medan fångarna i ett fängelse får
högre standard på sin mat. Behandlingen av maten är också bristfällig,
potatisarna har alltid bruna fläckar och vi har hittat insekter i vår
sallad. Maten är inte bara till för att vi ska orka utan också för att man
ska växa och utvecklas. Jag säger åter igen att friskolorna ligger före, på
den friskolan jag gick testade vi olika matleverantörer och fick två
maträtter att välja bland. Förstås beror detta på att den kommunala skolan
har för lite pengar och inte tillräckligt med resurser. Om man ska se något
positivt kan vi jämföra Sverige med Norge. I Norge får man mjölk till sin
skollunch och får själva ta med sig en macka, fast det är ju lite
annorlunda matkultur i Norge. Dessutom om man inte gillar maten går man
oftast och tar en pommes frites eller något i den stilen och det gör att vi
blir fetare här i landet.
. En sak man hör dagligen i tv är hur skolbarnens hälsa bara försämras. Jag
ser nästan alltid någon rektor eller lärare som beklagar sig över att just
deras skola har haft mobbingoffer på Aktuellt eller Rapport. Mobbing som
jag personligen anser som det värsta som finns i våra skolor är något
jättesvårt och det är svårt att lösa problemen. Tyvärr finns det nog ingen
lösning på det här, mer än att stänga av de som mobbar, men det är bara att
lägga problemen åt sidan. Mobbingen leder ofta till att man mår dåligt och
blir deprimerad, men det finns andra hälsoproblem som Stressen och att vi
rör oss för lite. När man har mycket prov och läxor gör det att vi blir
stressade. Jag får ibland svårt att sova när vi har har stora prov och jag
tror många får en trötthet som relateras till stressen. Detta kan man lösa
om man bara lägger upp ett bättre provschema, med lagom mycket varje vecka.
Nu har jag oftast massa prov innan lovet och inget därefter och detta kan
man absolut få fram en bra lösning på. Problemet med att vi rör oss för
lite är ett lika stort problem och det gör att vi blir överviktiga och har
större chans att dö i hjärt och kärl sjukdomar. Jag tror att man måste
sätta in resurser för att bygga allmänna bollplaner, hockeyrinkar mm för
att få barnen från datorn och tv:n. Detta har jag själv fått erfara varje
vinter, eftersom det inte finns någon riktig bollplan där jag bor. Det
gäller åtminstone för skolorna att få in en extra timme idrott i veckan,
eftersom skolidrotten är en sak som alla måste vara med på. Min skola är
ett bra föredöme, de lägger in en extra timme idrott i veckan genom elevens
val (strecket) och det tycker jag är positivt. På min systers skola har man
gått ännu längre och infört att eleverna masserar axlarna på varandra tio
minuter varje dag. Det är bara ett litet avbrott, men det är bra mot
stress.
. De som har makten och kan förändra skolan är politikerna, men jag kan
tycka att de tar för lite kraft åt skolan. Politiken de för tycker jag är
lite opålitlig. Här i Stockholm bygger de en stor tunnel för enorma summor
som de istället kunde satsas på skolan. Jag ifrågasätter också vissa
politikers erfarenheter och ibland fattar de beslut som kan få ödesdigra
konsekvenser. De har tex infört att hälften lottas in på de kommunala
gymnasierna, vilket är en katastrof för de skolor som håller en hög
standard. För tänk en elev som har dubbelt så bra elever i sin klass,
eleven skulle ju aldrig hinna med i deras tempo. Följderna skulle bli att
eleven blev väldigt stressad och inte får ett så bra betyg som han kunde ha
fått i en annan miljö där han/hon kunde blivit mer stimulerad. Politikerna
drar in pengarna som de skulle gett skolorna och detta gör att de kommunala
skolorna kommer att kollapsa, medan friskolorna hela tiden expanderar och
erbjuder bra skolor. Betygskalan tycker jag också är lite dålig, Den har
för få nivåer och bör ändras så att alla får ett riktigt välförtjänt
betyg.

. Mitt förslag till 2000-talets skola
Ändra skolpolitiken och satsa mer pengar på skolan. Man måste tänka mer
långsiktigt, det är ju vi som skall ta över Sverige om några år och varför
inte satsa på en bra framtid för Sverige? Man måste se till att inte tappa
mer mark till förmån för friskolorna som bara växer, annars tror jag att
den kommunala skolan inte kommer vara det bästa alternativet för den
framtida eleven. Att förbättra skolan och skolmiljön är också viktigt för
de framtida lärarna, eftersom lärarna inte på några villkor kan erbjudas
den miljön som vanliga företag kan. Kanske man också måste försöka höja
lönerna för att locka fler lärare, eftersom det råder lärarbrist. Ett
förslag till att locka lärare är att höja deras status och det gör man bäst
med de förslagen jag har skrivit. För att stoppa stressen i framtiden är
det viktigt att man lägger upp ett schema som har ett jämt tempo och att
tex man har en liten stund där man kan fika eller äta en frukt varje dag
förutom mangarasten. Vissa ämnen kan man ha ute ibland (om vädret
tillåter). Tex kan man ha matteproblem, miljöbeskrivningar i svenskan och
att man avbildar miljön på bilden. Det är aldrig fel att vara ute och få
frisk luft, det mår man bara bättre av.
För att få barnen att röra sig kan man bygga allmänna bollplaner och andra
planer eller områden där man kan utöva aktiviteter. Men det viktigaste när
det gäller aktiviteter är att införa extra idrott i skolan, eftersom den är
obligatorisk. Genom idrotten lär man sig också att planera sina läxor
bättre och det minskar stressen. Dessutom är idrotten en bra paus från
skola, då man kan koncentrera sig på annat och släppa tanken på
morgondagens prov.

Jag hoppas du har fått dig en funderare och nya perspektiv på skolan.

P.S. Besök gärna skolor, jag lovar att det kommer ge dig en ny dimension i
ditt tänkande och ger dig mer förståelse över våra behov D.S.

Hälsningar FF
(Förhoppningar om Förbättringar)

Eleven har gjort en mindmap som skiss och struktur över det eleven tar
upp i texten

Hej!
Jag heter Christian och går i nian och det är en del saker jag vill
framföra till skolmini|stern. Det första jag vill säga är att alla elever
borde ha egetarbete där eleverna själva får bestämma vad dom ska jobba med,
alla ämnen ska finnas som tillval.
Här på min skola hade vi något som hette elevensval och där bestämde man
vad man skulle göra. Man kunde bla välja idrott idrott är roliga än att
bara sitta och jobba hela dagen.
När jag ändå är inne på ämnet idrott så tycker jag att det ska vara mer
idrott på shemat.
Där ska eleverna också vara med och bestämma.
Nästa sak är skolmaten som måste förbättras för den varken ser eller är
god. Korven som exem|pel badar i fett så den äter man inte. Miljön måste
också fixas till i matsalen för det är hög ljudnivå. Det kan man fixa genom
att dela upp matsalen med en vägg. Eleverna kan vara med och välja mat. Man
borde även få mer mat.
På alla långa lektioner borde man få minst 5 min rast för det är jobbigt
att bara sitta och job|ba.
Eftersom datorn kommer att användas mer och mer så borde eleverna få mer
tid med datorer. Det finns massa datorer som vi aldrig får använda.
Det borde också vara mer fri läsning i skolan. Det bibliotek som finns på
skolan används aldrig.
Klasserna måste minskas så att det går att jobba för vi är Trettio i vår
klass Och det kan bli väldigt hög ljudvolym.
Jag tror det blir bättre resultat om det är mindre klasser.
Skolan borde också få mer pengar så eleverna slipper betala för varje
papper man vill kopiera.
Hoppas skolan blir bättre.
Hälsningar Christian.