G – Sida 27 – Skrivbanken

Mina skolår!

Jag gick i Munktorp skola och jag började där 1993 då jag var 5½ år.
Jag var nog blyg ibörjan men jag fick kompisar. Lärarna har alltid tyckt
att jag har varit glad och positiv tjej.

Jag var kompis med Jennie Martinsson för hon gick i min klass. Det var bara
vi två tjejer som var lika gamla i min klass. Det var tråkigt, för i den
andra klassen var dom fyra tjejer. En av dem vara Sofia Andersson som jag
också var kompis med. Vi bor ganska nära varandra så vi lekte ofta.

När man började skolan så hade man inte några långa lektioner utan man
gjorde lite allt möjligt. Vi fick lära oss läsa, skriva, räkna lite och vi
fick lära oss alfabetet. Man fick heller inga läxor dom första åren. Det
fick man sen när man blev lite äldre.

Rasterna var roligast dom 3-4 första åren. Jag brukade bygga fina kojor med
några nere i skogen. Sen gungade jag, åkte linbana och hängde knäväck uppe
vid fotbollsplanen. Vi lekte också datten och hoppade hopprep.

I matsalen satt man vid speciella bord och borden hade olika namn på saker
och ting. Ibland hade vi tävlingar för att samla ihop poäng till sitt
bord.

Något som jag minns är att när rasten är slut så ringer det i en klocka.
Man drar i ett snöre så ringer klockan. Det har jag fått göra några gånger.
Det var svårt att dra i snöret för det var trögt och man fick ta i ganska
hårt.

Sen när man började i 3-4 så började man få lite läxer och man hade längre
lektioner. På rasterna då så spelade man king fast jag hoppade ofta
hopprep.
Man kanske hade 1 eller 2 små prov.

När man gick i 5-6 så blev det mer läxor och hårdare lektioner. Man hade
också mera prov. När man gick näst sista året så fick man vara med dom
barnen som nyss hade börjat skolan. Man fick läsa för dom och vi pysslade
och var ute ibland och bakade. Vi gjorde mer saker. Det var roligt att vara
med dom minsta. Vi var med dom bara för dom som gick sista året hade tyska
eller franska.

När jag gick sista året så läste jag franska och det var roligt. Sista året
hade vi ännu mer läxor och prov. Det var ganska jobbigt det sista året men
det gick fort som tur var. Vi var också och hälsade på, på Valskog skolan.

Nu har jag gått ur Munktorp skola och efter sommarlovet ska jag börja i
Valskog. Det skulle bli kul men pirrigt. Längre dagar. Schemat var först
svårt att förstå men man lärde sig snabbt.

Det första året på Valskog skolan gick fort men det var ännu mer läxor och
speciellt mer prov. Lektionerna blir längre och mera på en dag.

Andra året är samma som det första fast lite jobbigare.
Sist men inte minst så har vi det sista året kvar. Det jobbigaste av dom
alla. Men också den bästa för det går fortast. Nu kanske man får en vecka
med mycke läxor och prov. Sen kanske man har en vecka med lite läxor och
prov.
Sen har vi ju dom här ”jätte”roliga nationella proven ”jippi”. Plus att vi
ska göra några undersökningar också.

Vi har också valt till gymnasiet. Jag hoppas att jag får mitt första val.
Barn och fritid.

Jag tycker att detta året har varit bäst. För nu känner man många på
skolan.

MIN SYN PÅ SKOLAN

Hej. Skolministern. Det är bra att du vill ändra på skolan för att
ändringar är bra. Man kan inte jobba på ett ställe som aldrig ändrar sig.
Därför har jag några förslag som du kan ändra på.

1. Att det ska finnas en regel på hur många vuxna det ska va som går
omkring på skolan och sånt. För här i Högfors skolan så går det bara
omkring lärare på skolan om dom ska till en lektion eller köpa något i
cafeterian. Fast det händer att lärare sätter sig på en bänk och läser
tidningen. Men det är fler som gjör det nu så det funkar hos oss. Men på
andra skolor tror jag att det ibland inte finns några lärare som går
omkring och därför UPPStår mobbning och slagsmål.

2. SKOLmaten måste vara bättre. PLUS 1-2 kronor pär måltid är tillräckligt
och det ska vara mer än en Rät att välja på. På vår skola späder dom utt
kötfärs till TaCO med ris och att man baka får ta 2-3 bittar pizza. Man
blir inte mätt på 2-3 bittar. Föra året (vårterminen) så hittade jag en 1×2
cm stor åder bit i vår kötgryta. det var fruktansvärt i våra köttbular
hitar man ibland 1×1 mm stora bråskbitar i ungefär var 5 köttbulle. Riset
som vi får kan ibland vara över saltat. till hamburgare får vi bara salad,
bröd, kött (naturligtvis), PULVermos och dresing. Vi får inte änns katcup.

3. Våra betyg, i idrot är jag ingen sjärna. Jag komer aldrig få mer än G
där. min kropp är inte byggd för idrot och där för kan jag aldrig få MVG i
allt (inte för att jag har det, men ändå) för att jag är född med en
osmidig kropp? Det är också dumt att det betyget väger lika tunkt som Matte
eller So. Om någon hade MVG i alla praktiska ämnen och G i rästen så kanse
man kan koma in på Natur. Men den person en klarar troligen inte av natur.
Medan en person med MVG i Matte och VG i SV, ENG och SO inte komer in, så
borde man förstå att det är något fel! Eller om en som bara Har G i
praktiska ämnen och MVG och VG i alla andra kan koma in på ett idrots
gymnasium. Men inte personen som har MVG i idrot och VG i dom andra
praktiska sakerna och G i dom opraktiska. Det är ganska dumt system.

4. NU till mössor inomhus i klassrum. Jag tycker att det inte gjör något om
man har mössa på Lektionerna, att ha mössa eller keps på sig påverkar inte
studierna. Men får man ha skor på sig så får man ha keps eller mössa. Jag
använder inte mössa eller keps men om vi är ett demokratiskt land moste vi
rösta fram om det ska vara tillåtet eller förbjudet.

5. Att införa en Dator Lektion pgrund av att istortsätt alla jobb nu är
beroende av datorer eller internet. Så för att få ett jobb nu moste man
nästan ha dator kunskaper.

6. Skolor ska kunna hyra ut lokaler till olika träffar som ett Lan-Party
(kopplar ihop flera datorer med varandra och spelar oftast imot varandra,
oftast counter-strike) Det skulle gjöra skolan till en träff punkt och det
skulle ju vara bra att inte bara kombinera skolan med att jobba och få
läxor.

Jag hoppas att deta är bra idéer och att det gjörs något imot det. Så kanse
vi får en riktig bra skola tillslut.

Med Vänliga hälsningar Elevens namn, klass och skola

Mina skolår

Jag började redan som sexåring i sexårsgruppen på Knekthallstorpsskolan.

Det året var bara frid och fröjd vi hade inga riktiga lektioner så vi lekte
hela tiden.

Våra lärare var som alla lärare några var okej och några var hel usla. De
lärare som var bra var naturligtvis dom som slutade först.

När jag började ettan var det bara den värsta läraren kvar, Petra, hon var
en riktig satmara alla avskydde henne.

Men tiden gick och jag var tvungen att hänga på. Det ända som gjorde 2an o
Eleven skriver ”o” med ett understreck 3an uthärdliga var att min
favorit lärare Pia kom tillbaka.

I trean fick vi börja slöjda vilket var det roligaste som fanns. Läraren i
träslöjd hette Bruce och var den ända som kunde sitt yrke. Syslöjds lärarna
kom och gick hela tiden så varför bry sig om deras namn.

I fyran fick jag en ny klassföreståndare som hette Lina. Hon hade jag i 4an
o Eleven skriver ”o” med ett understreck 5an, Det var hennes första år
som lärare så hon var inte så bra. Jenny var den lärare vi hade i engelska
och hon var av helt annan kaliber.

Men i sexan fick jag byta klass igen, dom hade gjort ett hopplock från
olika klasser och skolor bl a från Nixon skolan (en skola för barn med
koncentrations svårigheter). Inte var det väll då konstigt att vi klassades
som den isärklass stökigaste klassen i skolan och fick ha vikarie för
vikarien.

Vi hade iallafall den bästa läraren på skola hans enda problem var att han
inte kunde säga ifrån annars var han jättebra.

I sjuan bytte jag till Långhed och där lärde jag mig mer på en dag än vad
jag hade lärt mig på en termin i Knekten.

Åren hade bara flugit iväg på Långhed. Men nu i nian har jag varit tvungen
att lägga på ett kol för att få dom bettyg jag har velat ha. Men om jag
hade gått kvar i Knekten hade jag antagligen fått topp betyg där men fått
IG här.

Lite stavfel. Kronologiska nedslag, utvecklar inte sina tankar om
lärarna. Försök till att knyta ihop säcken. Oklar sista mening. Betyg: G

Mina Skolår
Jag kommer väldigt väl ihåg när jag skulle börja i första klass. Jag och
Sara som då var dom allra bästa kompisar, hade varit jätte spända kvällen
innan. Hon ringde på mig som vanligt vid kl 800. Vi skulle gå tillsammans,
hon, jag och våra familjer. När vi väl var framme såg vi att hela den nedre
skolgården var full med barn. Dom som skulle gå i våran klass kände man ju
redan. Vi hade gått hela sexårsgruppen tillsammans. Eleverna som var lite
äldre & som skulle börja 2:an eller 3:an kanske man kände lite. Dom kunde
ha bott på samma gård som en själv o.s.v. Uppropet gick bra. Läraren som vi
fick hette Agneta Bengård.
Nästa dag kom arbetet igång. Och alla jobbade bra. Jag tror att alfabetet
var bland det första vi började med. Jag som då hade min kusin i åttan
kände mig ganska cool när vi varje dag åt i bamba och min kusin och hennes
kompisar alltid kramade mig. Och jag som såklart skulle spela lite fräck,
var kaxig och sparkade alla killar på smalbenen. Min kusins kompisar tyckte
att jag var en riktig satunge.
Detta fortsatte när vi började i 2:an med samma lärare Agneta Bengård. Men
då började jag även ”hänga” uppe vid den stora byggnaden. Säkert tre gånger
per dag, fick lärare kasta ut mig och försöka för klara att om några år
Cecilia ska du också få börja här uppe med dom stora eleverna.
Jag skyllde på att jag hade min kusin där och jag skulle bara säga en grej
till henne.
Kusinen grep såklart alltid in till mitt försvar och jagade bort Birgitta.
Sara som alltid varit en väldigt rolig typ umgicks jag också med. Vi
praktiskt taget bodde ihop. Vi bodde egentligen dörr i dörr. Jag kommer
ihåg en gång i 2:an eller 3:an när vi också gick på fritids efter skolan.
Då fanns där en Bambatant, Jag kommer inte ihåg vad hon hette, Men hon hade
iaf serverat blåbärssoppa till mellanmål i tre dagar i rad. Sara och jag
som var dom enda i våran ålder som vågade säga till om detta sa: Måste vi
få blåbärssoppa varje dag! Denna bambatant hade också den roliga skånska
dialekt så vi härmade gärna hennes sätt att säga blåbärssoppa. Hon blev
rosande. Och hon sa att passar inte blåbärssoppa så kunde vi lämna
matsalen. Sara som fortfarande efter 9 år kan komma på såhär dumma idéer
säger: Nej nu. Hon (med mig efter sig) hämtar en gaffel. Hon säger till mig
att Cecilia nu sticker vi gaffeln lite löst i rumpan på henne. Och dum som
jag var så gick jag med på detta.
Vi ställde oss bakom henne och pang, så hade vi puffat henne i rumpan.
Vi tog till flykten. Ut från bamba ner till fritids och in i dockvrån. Vad
som hände efter den bravad var inte så roligt. Samtal med rektor och
föräldrar säkert tre gånger. Ni såhär i efterhand skrattar hela klassen åt
denna historia.
En annan ganska hemsk grej jag kommer ihåg från skolan är när ja, Sara
(såklart) och Aleksis ska demonstrera. Patrik Johansson som då gick i vår
klass hade en assistent som hette Johan. Han var inte så väldigt snäll &
detta jag berättar nu är sant!
Han slog och puttade Patrik. Sen en gång när vi hade slutat en lektion
skulle upp på nästa såg vi att Johan hade knuffat ner den minsta i klassen.
Christer Hedengren på golvet. Där puttade & sparkade Johan på han. Inte
hårt men det var inte på skämt.
Han sa att om Christer inte lärde sig att bete sig som en man skulle han
aldrig klara sig.
Efter detta fick klassen också en gemensam assistent. Konny Johansson hette
han och var helt underbar.
Så drabbade skolan av nedskärningar. Och var då tvungen att avskeda folk
som inte jobbat så länge. En av dessa var Konny. Jag, Aleksis och Sara som
var några av dom som verkligen gillade Konny Tog två stora pappersplakat.
Och började vår demonstrations runda i korridoren. Målen var rektors
expeditionen. Och dit kom vi snabbare än väntat.
Vi gick längs korridoren & skrek ”ut med Johan & in med Konny”. När vi hade
kommit sålångt som till cafét kom Sven Persson dåvarande rektor och sa att
vi skulle komma med han. Vi fick sitta på expeditionen & prata med honom
till våra föräldrar hämtat oss.

Jag och Sara har faktiskt haft en underbar skoltid tillsammans och vi har
alltid haft lika kul. Vi har nog drivit med dom flesta lärare.
Berit som vid hade 1-3 Britta Jonasson – våran bästa lärare som vi hade 4-
6.
Och säkert mycket med er också Monika och Jonatan.

Att sluta skolan nu efter att underbara år på Slätterhed kommer så klart
inte att vara lätt. Vårat liv har ju varit på skolan i 9 år. Jag menar man
har lärt känna alla lärare elever både jätte små och dom som bara är nått
år yngre.

Samtidigt kanske man längtar till ett nytt ställe, där man ska lära känna
ännu flera. Och också få likadan kontakt med dom. Slätterhedskolan kommer
ju alltid att ligga varmt om hjärtat. Utan alla här hade man aldrig kommit
nånstans.

Ja kommer nu ihåg att i 1 an retade dom oss för etta kladdare. Nu är vi
äldst och retar dom mindre. Men nästa år är vi helt plötsligt minst igen. I
gymnasiet.

Cecilia! Du börjar din uppsats bra, men den blev slarvigare mot slutet
och dina tankar ramlar mer lite hit och dit. Men din uppsats har en positiv
ton och det är intressant att läsa om din syn på dig själv. Kanske skulle
du reflekterat lite mer och fokuserat på några saker du berättar. Det hade
lyft uppsatsen! Betyg G+

Mina skolår
Jag kommer ihåg första dagen i skolan som om det var igår. Jag hade jobbat
hårt för att få ihop pengar till skolmaterial och fina kläder.
När jag kom till skolan med min pappa i handen tittade alla lite konstigt
på oss eftersom vi var färgade men vi blev mottagna med varmt hjärta.
När alla föreldrar hade gått var det en spänd stämning, det var tyst i
flera minuter.
Tillslut började jag sjunga en namn lek som jag hade lärt mig på dagis.
Läraren som hette christina fick genast en ny favorit elev nämligen mig.
Efter några veckor hade jag fått stämpeln klassens Joker. Redan då slarvade
jag med läxorna. När jag kom hem en dag från skolan var mamma redan hemma.
När jag kom in la jag jackan på golvet och sprang mot trappan men jag hann
bara fram till trappan när min mamma ropade på mig.
Vi satt en lång stund och pratade med min mamma om skolan och om att jag
måste göra läxorna.

Jag skötte skolan bra både Trean och tvåan.

Nu gick jag i Fyran och började i en ny klass, det var en 4-6:a. Jag hade
svårt att passa in i början på grund av min barnsliga humor men den
anpassade sig snabbt, min bästa kompis i klassen hette hampus och vi gjorde
allt tillsammans, han och jag pratade bort det första halv året i fyran med
min gode vän hampus, vi pratade så mycket att vi blev varnade så om vi
fortsatte prata fick jag byta klass.
I februari började våran klass prata om en klass resa, vi pratade om alla
möjlig resemål men tillslut bestämde vi oss att vi skulle åka till
Stockholm, vi skulle åka 19 maj.
25 april kommer jag ihåg att min pappa sa till mig att vi skulle på en
koncert, Spice girls, den 19 maj. Eftersom att vi skulle på klass resa då
Plus att jag hatade Spice girls och pop musik var valet enkelt, jag skulle
åka till Stockholm.

19 maj kl. 7:30 Stog alla på perongen, tåget skulle gå 7:45. Nisse räknade
ju alla elever, Det var en som saknades och det var Sasa Rad.
Alla började gå på tåget långsamt och tittade nervöst efter Sasa, när vi
hade gett upp hoppet om att han skulle komma så kom han springandes i
shorts och en påse i handen, alla blev lättade.
Stockholms resan var det roligaste på hela året.

På slutet av terminen kände jag ångest i hela kroppen eftersom femmorna och
sexorna skulle sluta, det blev jag ledsen för eftersom de hade bidragit
till att jag hade haft det roligaste skol året hittils.

På hösten började jag i femman jag kommer inte ihåg så mycket från just den
klassen, förutom att det började en massa töntiga fyror och att jag hade
mest respekt i hela klassen.

I sexan började jag i en ny skola det var då jag tröttnade helt.

I sjuan försökte jag jobba på lektionerna men jag hade helt enkelt ingen
lust.

Nu i nian har jag förstått att bra betyg är viktigt för mina höst betyg var
inte så bra, Nu jobbar jag för att få upp mina betyg och för att komma in
på den linjen som jag har valt till gymnasiet.

G+

Det va en regnig dag 1993. Jag skulle Börja 6års gruppen.
Det pirrade i magen och man va nervös Men ändå visste jag att jag skulle ha
en kompis där som jag gick på samma dagis me. När jag kom dit så va det
ganska mycket gamla och nya barn där och nästan alla va lika nervösa som
jag kändes det som ivafall!
Men så förändrades allt en gammal dagis kompis kom in och jag va inte alls
lika nervös längre. Jag gick och ritade me min kompis. Och många andra barn
följde också me.
När jag fick nya kompisar blev allt mycket lättare.
Enligt min uppfattning så va man nervös att inte få några kompisar men e
man sig själv löser det sig vad som än händer.
Man tänkte inte så mycket på att man hade gamla kompisar där också. I ettan
blev allt mycket lättare när man hade kompisar och dom flesta hamnade i
samma klass som mig och dom som hamnade i den andra klassen fick nya
kompisar.
Våran nya lärare va snäll vi skulle På utflyckt sa hon men hon berättade
bara att man skulle ha me sig Matsäck och pengar om man ville.
På torsdagen när vi åkte va det spännande vart skulle vi?? Eleven
skriver båda frågetecknen upp och ned .
Så kom vi fram vi va i Stockholm vi började anna nåt.
Så tog vi bussen vi skulle till skansen. Vi var tvungna att gå i led och
lärarinnan tyckte vi va jätteduktiga. När vi kom hem va alla helt slut men
glada jag och min kompis gick ut och spelade fotboll.
tvåan va inte lika kul som jag trodde att den skulle va.
Jag skulle flytta till lotte fors. När sista lastet va hämtat så satt Jag
på flyttbilen och undrade om jag skulle få nåra nya kompisar i skolan när
plötsligt en kille kom fram till mig och frågade om jag skulle va me på
fotboll.
Jag blev glad och sa självklart Ja.
När vi hade Spelat klart gjorde han så jag fick en massa nya kompisar det
va kul men jag saknade fortfarande mina gamla kompisar i östra fengersfors
så jag hälsade På dom ganska ofta och dom kom till mig också.
I min nya klass fanns det en Riktig pajas vid namnet Stelan han var
adopterad.
Ibland kunde han va riktigt taskig me ndet slutade efter ett tag. Han ville
inte bli utbytt berättade han sen samtidigt berättade han att han va
adopterad.
Jag började i en ny klass och min kompis Stehpan fick gå om trean för han
Behövde glasögon och hade svårt att läsa men enligt mig så va lärarinnan
litte hård mot han för han va bäst i klassen på allt förutom att han läste
lite dåligt men han behövde ju glasögon.
I femman så började han i min klass igen jag gjorde så han fick nya
kompisar men han hade förändrats han ville bara vara för sig själv.
I åttan hade jag roligt vi va i Mora me klassen.
Det va den bästa klass jag gått i och alla va kompisar me alla. Men så blev
våran lärare Anna med barn och lena skulle Plugga nästa år me nån annan
skola.
Så jag fick börja i en ny klass in mot nian sista året. Det va inget jag
såg fram emot så jag började skolka det va ju ingen bra lösning tänkte jag
sen och jag måste ju in på gymnasiet.
Så att det ska bli skönt att sluta den här idiot skolan!!!!! Även om det
blir iv nästa år.

Eleven har ritat en kille som åker skateboard
G

Mina skolår.
När jag skulle börga första klass, kändes det pirrigt och spännande.
Man skulle även få chansen att träffa massor av nya barn och människor. När
man väl satt där vid sin bänk, som man hade sin nyskrivna namnskylt på.
Tyckte man att man var jätte stor som börgat skolan. Jag minns att varge
vecka så skulle vi lära oss en ny bokstav. Jag hade även väldigt många
kompisar i klassen. Det var två tjejer och resten killar. Jag minns att
båda tjejerna ville leka med mig, men inte med varandra. Varför vet jag
inte. Då var jag tvungen att vara med den ena under en rast och den andra
under den andra. Och en gång hittade jag den andra kompisen gråtandes bakom
en buske, bara för att jag var med den andra. Men vad ska man göra om dom
två är ovänner konstant.
Sedan i tvåan gick jag kvar i samma klass, och jag tyckte fortfarande att
det var väldigt roligt i skolan. Vi hade även två stycken gymnastiksalar.
Den ena var större en den andra, och den som var störst hade vi bara
gymnastik och lekar i. Den andra hade vi Drama och Teater i vilket jag
älskade.
När jag sedan skulle börga trean var jag tvungen att flytta och även byta
skola. Vilket jag hatade. Visserligen skulle jag träffa en massa nya
kompisar igen, men ändå var det inte fullt så kul. Innan jag börgade fick
jag gå till skolan en dag för att göra olika tester i olika ämnen. Sen
hörde jag att hon hade gjort det för att hon tyckte att hon redan hade
förmånga tjejer i klassen. Sedan när vi väl hade börgat så skulle vi ha
engelska, men den klassen hade redan haft engelska i ett år, vilket jag
inte hade haft. Så där snackade dom med varandra utan att jag fattade ett
dugg. Så skulle vi beskriva olika personer, men jag visste juh inte hur man
gjorde det så för min del var allt bara kaos.
Hela det året hatade jag. Jag kännde mig utanför, jag hatade min lärare och
skolan.
När jag sedan börgade fyran så fick vi en ny lärare plus att vi fick fem
nya killar i klassen. Vilket gjorde det läsåret mycket roligare. Jag fick
nya kompisar, då även en massa killar.
Våran lärare hade ett smeknamn som var lejonet. Det hade han eftersom han
röt som ett Lejon när han blev arg eller skämtade, vilket ingen fattade.
Men igentligen så var han riktigt larvig, som när vi skulle ha matte så tog
han en plastpåse på huvudet och sa
– Jag är kapten Mattematik och räknar ni inte får ni gå på plankan, alltså
ut ur klassrummet.
Resten av åren där var nästan likadana. Jag gick i skolan träffade polarna
och inte så mycket mer, förutom att jag simmade några gånger i veckan.
Sedan när jag skulle börja sjuan, så var jag tvungen att söka till en
skola, eftersom jag inte ville gå med min klass i tallgårdsskolan, och så
skulle jag i så fall inte hinna i tid till mina träningspass som jag hade.
Sedan under sommarlåvet kom det ett besked om att jag inte hade kommit in.
Jag blev både lessen och förbannad, så min mamma ringde och tjatade så till
slut kom jag in i alla fall, så när jag börgade sjuan på den nya skolan så,
Träffade jag en massa nya kompisar och en av dom var en tjej som jag hade
gått i samma klass: i trean, fast hon hade slutat sen. Det första året gick
blixtsnabbt. åttan gick jävligt segt. men man överlevde. Och nu går jag då
i nian och oroar mig för proven. Jag hade även väldigt stora problem med
vad jag skulle välga till Gymnasiet men nu har jag hittat det perfekta
gymnasiet i Göteborg. Jag kan juh hoppas att jag kommer in i alla fall.

Betyg: G-

ATT BYTA SKOLA/KLASS
Att byta eller klass kan vara svårt men också simpelt. Det beror nog mest
på starten som får i den nya klassen eller skolan. Vad jag menar med ”bra
start” är om man till exempel får många kompisar från början, att komma
överäns med lärarna och anpassa sig till den skolan snabbt. Annars tror jag
att risken är för stor att man känner sig utanför eller blir mobbad. Och
det är naturligtvis inte bra. Jag har själv bytt skola en gång p.g.a att
det endast fanns låg och mellanstadiet på min förra skola. Min nuvarande är
bara högstadiet. Mitt byte gick väldigt bra eftersom några av mina gamla
klasskamrater började i min nya klass. Men jag fick många nya kompisar i
den nya skolan som jag aldrig skulle träffat annars. Vi har mycket
gemensamt, men sedan finns det åsikter som vi inte håller med om alls. Men
dom flesta personer som jag är med efter skoltid, är de vänner som jag
lärde känna i min förra klass, och kompisar från andra skolor. Själv kan
jag nog inte säga vilken av mina två klasser som har varit bäst. Orsaken
till det är att de två klasserna skiljer sig aningen från varandra. Den
gamla var tystare och lugnare, dessutom var alla i klassen närmare
varandra. Men ”nya” klassen är lite mer högljudd och livligare. Den nyare
klassen är lite roligare att gå i, men kompisarna i den gamla klassen var
bättre. Hursomhelst tycker jag att skolbytet var mycket positivt. Jag
tyckte aldrig om min första skola från början. Några orsaker till att jag
inte gillade min förra skola är att det inte fanns något att göra där och
jag gillade inte miljön. Det var väldigt smutsigt i klassrummen, fullt med
skräp på skolgården och min lärare var orättvis. Det var bara några få
anledningar. Däremot var eleverna där mycket trevliga och roliga att umgås
med. Det största orsaken till att jag inte gillade min förra skola måste
vara min lärare. Förra skolan kändes som ett fängelse också eftersom vi
inte fick gå utanför en viss gräns. Men det hände att vi gjorde det i alla
fall ibland. Lektionerna i förra skolan var dessutom kolosalt tråkiga. Men
jag trivs väldigt bra i min nya skola. Lärarna är snälla och miljön är
bättre för jag kan inte säga att den är perfekt precis. Lektionerna känns
mycket roligare i den nyare skolan. Men det är nog på grund av att det är
intressantare saker som vi får lära oss. Det som också är bättre i den
nyare skolan är att vi har en stor datasal med bra datorer och ett bra och
stort bibliotek, där det finns många böcker. Det fanns det inte på förra
skolan. Men jag vet i alla fall inte vilken klass som jag trivdes/trivs
bäst i…

Betyg: G

Mina skolår
Jag började i sexårsverksamheten. Där var allt mest på lek. Det är nog
därför som jag inte har så många minnen därifrån. Men jag två stycken som
jag verkligen minns.
Den mindre roliga hände då jag skulle gå och hämta en sak i lekhörnan. På
golvet satt fyra tjejer. När jag försökte gå förbi så snubblade jag på
något sett på en av dem och ramlade framåt. Jag hann inte ta imot mig så
jag landade på min högra arm. Jag hade oturen att ramla på ett stengolv.
Min arm gick av på två ställen. Det kändes som om armen var vriden flera
varv. Sedan blev det gips i flera veckor.
Den roligare hände när vår lärare hade varit ute i klädrummet. Hon stod och
pratade i fem minuter sedan började hon hoppa runt och skrika. Jag och mina
klasskompisar tyckte det var jätte kul. Till slut slängde hon av sig
tröjan. Vi blev ännu mer förtjusta för att hon inte hade någon tröja under
utan hon stod där i sin vita bh. Sedan såg vi att tröjan rörde på sig och
helt plötsligt sprang det ut en mus ur den.
Från 1:an och 2:an har jag inte några speciella minnen. I 3:an fick vi en
ny lärare. Hon var så lång att hon hade fått extra höga bänkar.
I 4:an fick vi stå i boden. Boden var ett litet hus bredvid fotbollsplanen.
Därifrån kunde man låna baskettbollar, fotbollar, styltor, bandyklubbor och
en massa annat. De som stod i boden skrev upp vilka det var som lånade och
vad de lånade. Om de inte lämnade in sakerna fick de en prick. Vid tre
prickar fick de inte låna på en vecka.
I 5:an fick vi en ny idrottslärare kanske den sämsta jorden skådat. Alltid
när hon var arg sade hon morr i slutet av varje mening. Ni kan tänka er
själva hur det låter.
Varje gång vi skulle spela brännboll var hon sur för att jag och min bästa
kompis aldrig ville vara med. Vi hatade brännboll men en sak som vi hatade
mer var domarna. De var alltid imot oss även när vi följde reglerna var de
imot oss. Men ändå var idrotten den bästa lektionen vi hade.
När jag började 7:an tyckte jag att vi hade lite läxor som jag jämförde med
6:an. Vår gamla lärare sade alltid att hon förberedde oss för högstadiet.
Vilket hon gjorde bra.

G-

Att byta skola
Jag vaknade av att mamma kom in i rummet och sa:
– God morgon.
Solen tittade över horisonten, in i mitt. Det var en speciell dag, jag
skulle börja i en ny skola på andra sidan stan.

Jag klev upp med en känsla av oro inom mig, tog på mig kläderna och gick ut
mot köket för att äta frukost.
Min mamma och jag satt ensamma till bords den morgonen. Vi pratade om hur
roligt det skulle bli att börja i en ny skola, jag såg i hennes blick att
hon också var orolig. Orolig över den långa bussresan, det var faktiskt
över en mil dit och jag skulle byta buss i centrum. Mamma berättade att min
granne Catrin skulle åka med på bussen. Hon gick också på den skolan men i
en årskurs över mig.

Klockan började närma sig halv 8, jag tog på mig ytterkläderna och gick ner
mot busshållsplatsen. Solen hade vandrat upp på himlen och dess starka ljus
gav mig hopp om att detta skulle bli bra en dag. Jag mötte Catrin nere på
grusvägen och vi började gå ner mot storavägen där busshållsplatsen låg.
Bussen kom några minuter över halv 8 och gav ifrån sig ett fruktansvärt
ljud när den bromsade in vid sidan av oss.

Jag klev på och betalade med en fribiljett som jag hade kvar från
lågstadiet. Busschaffören gav mig ett kvitt och jag gick och satte mig
längst bak i bussen. Hela bussresan satt jag med huvudet lutande mot den
vibrerande fönsterrutan tills jag äntligen fick gå av, i centrum.

Folket sprang som galningar runt omkring mig. Vissa var sena till bussen,
andra skulle hinna köpa morgontidningen innan tåget avgick. Catrin och jag
tog oss till den andra bussen som innehöll ett väldigt liv av barn som
skrek och skojade. Catrin gick till sina kompisar och började prata. Det
såg ut som om hon hade längtat efter dem hela sommaren.
Jag stod kvar och höll med ett fast handtag i en tjock järnstång för att
inte tappa balansen.
Jag såg skolan växa sig större större genom fönstret och när bussen
stannade sprang alla barnen ut och bildade grupper som gick tillsammans in
på skolgården. Catrin gick med sina klasskamrater. Själv gick jag ensam,
osäker och rädd. Jag hade varit på skolan förut så jag visste var mitt
klassrum låg. Men då var skolan öde och tom nu sprang alla barnen omkring
och lekte alla möjliga lekar. Jag tittade med stora ögon på den
utsmyckningen som fanns på skolgården. Det var borgar och king-rutor
överallt. Jag vågade inte gå fram och fråga om jag fick vara med och leka.
Istället gick jag mot mitt klassrum med osäkra steg. Nu var jag rädd, rädd
för att vara ensam.
Jag drog upp den tunga dörren till skolan och klev in i korridoren. Det
första jag hör är två röster skrika:
– Jonte!
Jag vänder mig om och känner modet och glädjen ta över min kropp. Framför
mig står Jocke och Krille som jag gick tillsammans med på lågstadiet. Vi
hälsar på varann och jag ler, jag ler för första gången på denna dag.
Tidigare på morgonen har jag varit rädd och ängslig, nu känner jag hur
lycklig och glad jag är. Lärarinnan ropar in oss i klassrummet. Jag, Krille
och Jocke sätter oss bredvid varann. Nu vet jag att mitt val av skolbyte
var ett bra byte. Nu är jag inte ensam och jag gör det jag vill göra.
Sjunger.

Innehåll: Handlar om övergången. Ej före eller efter. Vad bytte du
ifrån? Form: Novell som delvis är självbiografisk. Ett vackert språk med
fler metaforer; som av solen och Catrin som finns som en trygghet. Betyg:
G+