Elevens kön: Pojke

Hej, jag är en kille från Linköping på 15år och jag skulle vilja framföra
några förslag och synpunkter på hur man skulle kunna förändra den svenska
skolan till det bättre.

Det har skett stora förändringar innom skolan de senaste 70 åren.
Men det finns fortfarande mycket att göra innan man kan kalla den
fulländad.

De flesta skolor har för stora klasser vilket gör att ungdomarna får
svårare att koncentrera sig på grund av att det är för stökigt och pratigt
i klassrummen.
I våran skola är vi runt 20 elever i varje klass och det är rätt så lagom.

Men allt för många skolor har klasser på över 30 personen som resulterar i
en dålig arbets miljö både för läraren och eleverna. För att lösa detta
problem krävs det fler lärare, men som vi alla vet kostar lärare pengar och
pengar växer inte på träd.
Ni i regeringen, framför allt Bo Ringholm måste lära er att prioritera
bättre.
Det är omöjligt att fösa ihop stora grupper där alla har olika behov och
inlärningsförmåga. Alla elever måste få kunna utvecklas individuellt och i
sin egen takt, vilket inte vissa kan i stora grupper.

För att få bukt med detta problem måste man höja lärarnas löner så att
flera vill bli lärare.
I och med fler lärare så blir det mindre klasser alltså fler lärare per
elev.

Ett annat stort problem är inlärnings materialet alltså skolböckerna.
Man ska inte behöva använda böcker som är 20 år gammla, nerklottrade och
inaktuella.
Jag tycker varje elev borde ha en egen bok i varje ämne där man kan skriva
anteckningar och frågeställningar i. Detta går inte idag. Om man gör så så
får man ju betala, ibland upp till hundra kronor.
För boken ska ju räcka i tio år till för att det inte finns pengar till
nya.
Varför måste regeringen köpa 120 Jas-plan som man inte har någon användning
för? De 80 miljarderna som planen kostar skulle man kunna lägga på skolan
istället.

Svenska skolan har hur som helst en av världens bästa matbespisningar
vilket vi borde vara stolta över.
Det är inte alla som får välja mellan två olika rätter varje dag, som vi
får!
Är eleverna mätta och glada så blir också lektionerna bra.

Skolan blir bättre och bättre hela tiden.
Ta ett exempel som mobbing.
Mobbing har funnits så länge som skolan har funnits fast det har uppdagats
mer på sista tiden.
Vad har då skolan gjort åt detta problem? Inget, inte förrän nu på senare
dar har man insett det omfattande problemet!
Nu har skolorna tillsatt grupper av elever och lärare, som spanar efter
”mobboffer”. De hjälper dem till rätta och får slut på mobbingen. Det är en
mycket bra idé som jag tycker kan vidarutvecklas För mobbing ska inte få
existera.
Elever ska inte få förstöra livet för andra genom att förtrycka dem.

Flextid har börjat dyka upp på friskolor runt om i landet. En bra idé
tycker vissa en dålig tycker andra.
Själv tycker jag det är bra, är man morgon|trött så kan man spara lektionen
till senare på dagen och då kunna prestera bättre. Istället för att sitta
halvsova i bänken på morgonen.
Detta är en sak som jag tycker att man ska införa i den moderna statliga
skolan. En annan sak är att eleverna ska kunna ta mer ansvar över sitt eget
arbete.
Behöver man räkna mer matte ska man kunna gå på en sådan lektion.
Alltså lektioner som man får arbeta med det man har behov av på.

Skolan är inte dålig, men den är långt ifrån bra.
Den kan göras bättre, bara gubbarna och tanterna i regeringen lägger manken
till.

Krönika

Jag kom ihåg den dagen jag började skolan som om det vore igår.

Det var en helt ny känsla, en god känsla. Att äntligen få träffa nytt folk
och slippa alla de störande vännerna på dagiset som bara ville leka med
barbie|dockor.
Men det var inte bara kompisarna. Nej Alla dom ny kunskaperna jag och mina
”vänner” fick ta till oss av alla lärare. Jag kunde slippa att vara ett
korkat objekt som bara säger gaga. Det var då jag som sagt fick lära mig
att skriva.
Kanske inte lika bra som idag men det är ju ett minne för livet att få lära
sig något så stort och viktigt.

Efter några veckor i ettan fick jag äntligen mina första vänner.
Det var mycket viktigt för mig att inte förbli ensam och utstött. Dom här
kompisarna är lika stora för mig nu som då eftersom vi har hållit kontakten
så bra och dom hjälper mig i alla lägen både vått som torrt.

Vad jag skrev förut att jag var mycket nyfiken på att träffa nya lärare
blev jag mycket besviken på.
Lärarna som var kvinnor, alltså fröknar var mycket elaka mot mig under hela
min lågstadietid.
Dom gav mig dåligt självförtroende eftersom det alltid var jag som fick
skulden för något som jag inte ens hade gjort.
Skolan hade sina nackdelar.

Men när jag började mellanstadiet så kunde det inte bli bättre. Jag fick
ännu fler vänner och till och med en bästa kompis.
Det var enormt härligt.
Hela klassen var som en stor familj inklusive den nya fröken som vi hade
fått som sågs som våran mamma.
Vi fick göra nationella proven i femman och det gick ganska bra för min
del. Högsta betyg och mitt självförtroende vandrade uppåt. Det var väldigt
skönt att känna att jag inte var någon bråkstake, att jag minsann också
kunde få bra på prov.
Det fanns ingen eller inget som kunde rubba oss.
Om någon hade hamnat i bråk eller fått problem stog vi alltid bakom. Vi
tröstade om någon var ledsen och vi hjälpte varandra med svåra mattetal,
svenska uppgifter m.m. Vi gjorde utflykter som inte ens min senila mormor
kunde glömma.
Men det jag mest kommer ihåg var dem olika turneringarna och framför allt
roliga turneringarna vi hade på och utanför skolan.
Som de där bandyturneringarna vi hade där jag och min klass regerade.
Vi krossade allt motstånd och vann, lätt. Vi var oslagbara i allt.

Sedan så blev det flytt till högstadiet och alla i klassen splittrades åt
olika håll till olika klasser. Alla var ledsna. Själv fick jag lite svårt
att komma in i den nya klassen och dem flesta var emot mig. Och ibland blev
det lite för mycket och jag blev väldigt sårad och förbannad. Men det blev
bättre och bättre för varje år som gick.
Nu i nian är jag kompis med de flesta och det finns inte länge någon som
vill mucka med mig.

I och med flytten från mellanstadiet till högstadiet har det för mig blivit
allt fler läxor och man kan inte längre slappa på dagarna vilket jag tycker
är väldigt synd och dåligt. Man blir så enormt utsliten. Men jag tror ändå
att jag kan lämna grundskolan med ett gott minne i min hand. Som ett
resultat av både ljusa och mörka stunder. Det känns tungt att flytta och
det skulle inte förvåna mig om jag börjar längta tillbaka till grundskolan
när jag börjar på gymnasiet.

Novell
De var första dagen på sommarlovet. När Sara var nere vid stranden
tillsamans med sin bästa kompis Bella. Medan dem låg där på stranden och
sola så pratade dem om skolan och hur det skulle vara till hösten när dem
börjar igen. Både Sara och Bella ser fram emot att börja skolan dem blir ju
äldst i skolan dem ska ju börja i sexan så dem börjar att planera inför
skolstarten vilka kläder dem ska ha och att dem vara med varandra varje dag
och att dem alldrig ska lämna varandra. Några timmar senare när dem har
vart på stranden hela dan så helt plötsligt täcks den blåa himlen med stora
svarta molm så Sara och Bella packar ihop sina grejer och sen springer dem
allt dem kan hem för att unvika regnet men på halva vägen så skiljs dem åt
eftersom dem bor åt varsitt håll. Precis när Sara kommer inanför dörren så
hör hon när regnet slår mot taket. Men när hon väl hade kommit in så ropar
Saras mamma på henne så hon går till henne och Saras mamma Lisa säger
osäkert om här verkligen är en radbrytning
Jag har en viktig sak att berätta för dig.
– Jaha va ä de då säger Sara.
– Vi ska flytta säger Lisa.
– Flytta.
Ja vi ska flytta till göteborg men men varför ska vi göra de? Jag har ju
alla mina kompisar här. Ja vet att du har de men jag har hittat en liten
lägenhet för dig och mig som skulle passa oss perfekt. Men när ska vi
flytta då så fort som möjligt. Men jag vill inte flytta säger Sara gråtande
o sedan springer hon in i sitt rum och låser dörren och lägger sig under
täcket och gråter. Men Lisa går efter o låser upp dörren så hon kan trösta
Sara. Men efter en liten stund så säger Sara jag vill inte flytta varför
de? därför jag har lovat Bella att vi alldrig ska lämna varandra. Men vi
kan väll skriva brev till varandra och de finns ju alltid en telefon så ni
kan prata med varandra och hon kan ju komma och hälsa på. Ja de är ju
klart. Nästa dag gick Sara direkt till Lisa och berättade exakt de som
Lisas mamma sa till Sara. Bella blev jätte ledsen och sa vi som skulle vara
tillsammans varje dag i skolan.

Två månader senare
Sara och Lisa har flyttat till göteborg där gällefall Lisa trivs. Nu är de
bara en dag kvar till skolan börjar säger Lisa till Sara. de är väll kul
Lisa suckar bara hon tänker bara på Bella och hur kul dem skulle ha
tillsamans imorgon. Men så är det ju inte. Sara ska ju gå till en helt ny
skola med helt främande människor som hon alldrig har sätt förr.
Nästa dag på det nya skolåret. Sara går till skolan där hon träffar massa
med skumma människor och alla bara står och kollar på henne som hon vore
dum i huvudet ellernåt. Men sen ringer de in och alla bara springer in på
lektionen där Saras nya fröken önskar dem ett nytt skolår och berättar för
eleverna att dem har fått en ny i klassen. Saras nya fröken Pia säger till
Sara att hon ska gå upp o pressentera sig så hon gör de. Hon säger att hon
precis flyttat hit och att hon bodde i Trollhättan innan. Sen ringer de ut
på rast och hon står ensam i ett hörn bakom skolan och tänker på Bella och
hur kul dem kunde ha tillsamans. De var ingen som pratade med Sara hon
kände sig helt ensam som att hon inte fanns. Hon vill bara hem, hem till
Trollhättan och vara med Bella. ny sida
När skolan var slut kom Lisa och hämtade Sara. I bilen hem frågade Lisa hur
de var i skolan Sara svarade tråkigt varför då? därför de var ingen som
pratade med mig de var inte ens nån som kollade på mig sa Sara. Lisa
frågade vad ska vi göra åt de då. Sara svarade åka hem till Trollhättan
igen. är de det du vill. ja svarade Sara Ja får fundera på det sa Lisa. På
kvällen sa Lisa till Sara vi flyttar hem. Sara blev jätteglad hon började
packa sin saker med en gång men en fråga hade hon. Varför vill du flytta?
Lisa svarade jag trivs inte heller med mitt jobb.
När dem kom hem till Trollhättan så gick Sara direkt till Bella. Bella blev
jätteglad och frågade vad gör du här? Jag har flyttat tillbaka svarade Sara
och så kramade dem om varandra och allt blev som vanligt igen.

Slut.

Uppsatsen är skriven i ordbehandlare

Börje börjar i ny skola.

Väckarklockan började ringa vid sju jag gick upp tittade ut genom mitt
fönster och såg att det regnade. Det här är den värsta dagen i mitt liv
tänkte jag.
Jag började dra på mig mina kläder som jag noga hade valt ut igår kväll.
Kanske skulle det gå bra, en stor klump satt mitt i maggropen. Jag var
nervös som aldrig förr.
Jag gick långsamt ut till frukostbordet, där satt mamma hon tittade på mig
och frågade hur jag mådde. Ja sa att jag mådde bra även fast jag inte
gjorde det. Frukosten smakade ingenting för jag var alldeles torr i munnen,
maten liksom klibbade sig fast i gommen.

Kanske skulle jag vara hemma bara idag, NEJ! Jag viftade snabbt bort den
tanken. Det spelar ingen roll för gå i skolan måste man ju tänkte jag medan
jag borstade tänderna.
Jag klev ut genom dörren rätt ut i spö regnet. Varför ska det regna första
dagen i den nya skolan som jag inte ens visste namnet på hittade gjorde jag
ju knappt heller eftersom vi hade flyttat in bara för två dagar sedan.
Nu såg jag ett par ungdomar, de verkade vara i min ålder så jag började
följa efter dem.
Inne i skolan var allt en enda röra precis som jag mindes från min gamla
skola, men här var det mera elever såg jag med det samma.
Jag visste var klassrummet låg och att det stod 9B på dörren, det verkade
vara tomt men klockan var inte riktigt åtta än. Snart började massa elever
komma närmare dörren med nyfikna blickar på mig, en av dem frågade vad jag
hette och jag svarade att jag hette Börje.
Läraren var en Fröken som Hette Gunilla, hon såg snäll ut fast ganska
gammal. Jag fick sitta bredvid en tjej som var jätte snygg hon hade långt
ljust hår och blåa vackra ögon.

Det värsta var att jag fick ställa mig upp och säga mitt namn och var jag
kom ifrån in för hela klassen. När jag satt mig ner igen tittade tjejen som
satt bredvid på mig och sa att hon hette Magdalena och tyckte att jag var
söt. Jag blev alldeles illröd i ansiktet förstod jag när hon fnittrade lite
åt mig.
På rasten kom många fram och hälsade och frågade t.ex. om jag spelade
fotboll eller om jag gjorde något annat intressant.
Nästa lektion hade vi engelska och då hade vi uppdelade klasser för olika
nivåer och kunskaper. Jag hamnade i en medelgrupp och den första jag såg
när jag kom in var Magdalena hon satt där själv vid en bänk. Jag funderade
om jag vågade gå fram och sätta mig, men då kom en kille in i klass rummet
han var stor och såg stark ut han gick fram och satte sig bredvid Magdalena
utan att blinka. Sedan pussade han henne mitt framför ögonen på mig, det
var som musten gick ur mig när jag såg henne sitta där och kyssa en kille
som jag visste att jag inte hade någon chans emot.
Lektionen gick trögt efter det men tur nog behövde jag inte säga så mycket,
jag längtade fram till idrotts lektionen sista timmen där jag kunde visa
Magdalena att jag var bra på idrott.

Det gick ganska snabbt resten av dagen då vi hade bild där jag hoppades att
inte skämma ut mig för att jag ritade så dåligt men Magdalena kom och
tittade över min axel och sa att det var söt. Jag började undra om det var
det enda hon kunda säga?

Sedan hade vi träslöjd fast då var det bara killar.

På jumpa lektionen så var det också uppdelade klasser jag kom med de bästa
däribland Magdalena och hennes stora kille. Det var Basket, jag älskar
basket!

När bollen flög upp i luften så hoppade jag efter den men Magdalenas kille
var mycket längre och tog bollen han hette förresten Jonas.
Han började dribbla och verkade allmänt självisk, jag sprang snabbt efter
och tog bollen vände och passade Magdalena som var med i mitt lag hon
passade tillbaks jag dribblade förbi två killar och hoppade upp och
dunkade.
Då kände jag att det här nog skulle gå bra i alla fall klumpen i magen var
helt borta nu och jag längtade tills i morgon.

VG-
Reflektion saknas

Mina skolår

Det var först på mellanstadiet som alvaret började. Det var där man först
fick börja ta eget ansvar i form av eget arbete, på ea timmarna som det
kallades fick man göra det man mest behövde t.ex. om man låg efter i matte
fick man chansen att ta igen det då. Jag kände mig även lite vuxen, nu
skulle man föregå med gott exempel för de mindre som såg upp till en. Man
skulle också uppföra sig mer vuxet på lektionerna, nu dög det inte att
fjanta runt och bara göra det som passade och som var roligt.
Jag kommer särskilt ihåg sexan, nu var man störst på skolan och man kunde
göra saker på rasterna som var förbjudet utan att någon skvallrade. Jag och
några kompisar brukade gå upp till en närbelägen mack och köpa godis några
gånger i veckan, men vad jag kan minnas så blev vi aldrig på komna av någon
lärare även fast det var förbjudet att lämna skolgårdens område. Det var
både spännande och kull att bryta lite mot skolans regler, det var
naturligtvis inget gott exempel för de mindre med det tänkte inte vi på.
Ett stort intryck sedan årskurs sex var när vi gjorde ett intagnings prov
till en speciell klass på högstadieskolan där vi skulle börja. Denna klass
var en så kallad it-klass, den var speciell p.g.a. att all i klassen skulle
få en egen dator att sitta och jobba vid under skoltid. Denna klass var
alla intresserade av att gå i, så alla gjorde provet, sedan var det bara
att vänta och se om man kom in eller inte. En dag kom brevet med besked om
intagningen, jag kom inte in, jag klarade provet men jag kom inte med när
de lottade om platserna.
Jag gick ut mellanstadiet och började i en av de vanliga klasserna på
högstadiet. Jag trodde att steget från mellan till högstadiet skulle vara
stort och att det skulle vara besvärligt att komma igång men steget var
mindre en väntat och sjuan rullade på. Det gick ganska så bra på proven och
vi hade roligt i klassen.
En dag kom det på tal om att några skulle hoppa av från it-klassen och att
två ur de andra klasserna skulle ha chansen att komma in i stället. De som
var intresserade skulle skriva en lapp med intresse anmälan och ge till sin
klassföreståndare. Det skulle bli en ny dragning om de två platserna och än
en gång satt man och hoppades att man skulle komma in. En dag kom en lärare
till mig och sa att jag hade blivit dragen och att jag var en av de två som
skulle börja i it-klassen. Jag vart naturligtvis jätte glad och tackade ja
med en gång, de sa åt mig att jag skulle börja nästa vecka och att jag
skulle få en ”egen” dator. Starten i den nya klassen vart väll inte den
bästa precis, jag började med att komma sent till första lektionen och fick
en liten utskällning, men det gjorde nog inte så mycket.
I den nya klassen gick det många som jag inte kände sedan förut men vi
bekantade oss ganska så snart. Det blev en hel del spelande på våra datorer
och det var något som många lärare retade upp sig på, spel manin gick så
långt att vissa elever inte gick ner och åt utan stannade i klassrummet och
spelade i stället.
I början av åttan blev det förbjudet att ha spel på datorerna, det var
tråkigt men kanske nödvändigt en då. I åttan började det bli mycket
förstörelse i skolan, våran klassrums dör var hårt ansatt av folk som ville
komma in i vårat klassrum och utnyttja datorerna, därför skapades en regel
att ingen fick vara där på rasterna.
Skolarbetet gick ganska bra och jag led inte av några svåra prov eller
jobbiga läxor men det finns ett ämne som var svårt och jobbigt det var B-
språk. B-språk är nog mitt sämsta ämne, det är svårt och jobbigt att lära
sig ett nytt språk med ny grammatik och andra ordföljder som skiljer sig
från både engelska och svenska.
En del var jobbig med åttan det var betygen som man blir tvungen att kämpa
till, som man alltid behöver tänka på. Om man inte koncentrerar sig på
lektionerna säger läraren tänk på betygen!
Nian, nu börjar det riktiga alvaret läxorna och takten ökar och man måste
prestera bättre om man skall kunna nå de högre betygen. Betygen vill man
höja för att man skall kunna komma in på det gymnasium som man önskar gå.
Gymnasievalet var mycket svårt för mig, jag har länge funderat på vilken
inriktning jag skall gå men aldrig kommit fram till något vättigt. Hos
sykonsulenten och fick jag upplysningar om skolorna och deras utbildningar,
till slut viste jag vad skulle välja och mina betyg är ganska bra så vi får
se hur det går.

Uppsatsen är skriven i ordbehandlare

Att byta skola
När jag gick i mellanstadiet på Lärkskolan, så trivdes jag jättebra. Jag
ville absolut inte börja på Väster för vi hade så kul med alla kompisar
jämt, jag hade mina bästa kompisar Tommy, Ralle, Jakob och Eric vi var med
varandra hela tiden, gjorde bus och andra saker. På rasterna spelade vi
antingen fotboll eller om det var vinter så åkte vi pulka i backen, vi var
alltid värst, tyckte jag i alla fall.
Det började dra sig mot avslutning i kyrkan och för att sen njuta av ett
långt sommarlov och efter det plågas på Väster i tre långa år till.
Jag hade en känsla av att det skulle bli tråkigt och jobbigt att byta till
Väster.
Nu hade vi haft den tråkiga avslutningen i kyrkan och allt med Lärkskolan
var över, vad skönt!. det var sommarlov. Den sommaren var jag mest hemma
och gjorde ingenting men jag var lite med mina kompisar också, vi badade
några gånger, det var ganska kul och vi var på ungdomsgården ett par
fredagar och lördagar.

Sen var det dags, det var första dagen i Västerskolan och jag var nervös.
Jag kom in i mitt klassrum det var helt tyst alla satt redan där, läraren
kom och då skulle allt det tråkiga börja, men det blev inte så tråkigt som
jag hade trott.
I början var man lite rädd för att göra bort sig och sånt men det gick över
och allt blev bara roligare och roligare. Vi började busa precis som förut
och vi hade minst lika kul som på Lärkskolan.

När jag började i åttan så blev det ännu roligare då kändes det som om man
kunde bestämma lite mer. Det var några som verkade vara lite coola i sjuan
och dom blev jag polare med, vi fortsatte att ha kul hela tiden man var
aldrig seriös med något och det verkar inte som det behövdes heller för
betygen blev inte så dåliga.
Jag tycker fortfarande att åttan varit det roligaste skolåret för då var
det inte så mycket att tänka på, inte så mycket läxor prov och sånt.
Då kunde man strunta i massor av saker men ändå hänga med i skolan.
Under sjuan och åttan har det hänt mycket men vad jag inte visste då var
att det jobbigaste var kvar till nian.
I nian är det mycket att göra och tänka på hela tiden till exempel alla
nationella och dom vanliga proven men det är kul ändå i skolan för där är
man med alla kompisarna på rasterna i alla fall och då känns det bra
lärarna är hyfsade också så man trivs ganska bra, så det var ganska skönt
att byta skola trots allt.

VG-

Denna uppsats är skriven i ordbehandlare

Mina skolår

Jag minns när jag skulle börja sjuan, jag hade sökt till en IT-klass på
Västerskolan i Älmsta.
Vi hade i sexan skrivit ett intagningsprov på skolan, vi var ungefär 7
personer ifrån Rimbo som gjorde det.
Det skulle sedan dröja någon månad innan vi fick resultat, om vi lyckats
och hade blivit antagna eller om vi inte hade lyckats, själv kände jag att
jag hade lyckats rätt bra på provet och hoppades innerst inne att jag
skulle bli antagen till IT-klassen.
En dag solig och varm, det var på lunchrasten och vi hade varit och ätit,
Tony och jag satt i klassrummet och pratade om lite allt möjligt när det
plötsligt ringde i hans telefon, det var hans pappa som ringde och
berättade att han hade fått brevet ifrån Västerskolan och att han hade
blivit antagen.
Tony blev utom sig av glädje och skrek ”YES, JAG KOM IN!”
Jag klappade Tony på axeln och grattade honom och hoppades samtidigt att
jag också fått brevet.
Tony gick upp till lärarrummet och berättade den glada nyheten, jag följde
såklart med honom.
När vi hade berättat det så tyckte Stina, en av våra klassföreståndare att
jag skulle ringa hem och fråga min mamma om jag hade fått brevet ifrån
Västerskolan.
Jag gick till telefonen dom hade inne på lärarrummet och slog mitt
hemnummer, det gick några signaler, fem, möjligen sex signaler innan mamma
svarade.
Jag frågade henne om jag fått brevet, hon svarade då att det hade jag.
Jag hade innan sagt till henne att jag själv ville öppna det, se det med
mina egna ögon, läsa den goda nyheten som jag innerst inne hoppades skulle
vara sann, att jag blivit antagen till IT-klassen.
Som jag trodde innan så hade hon redan öppnat brevet, mammor är alltid så,
dom kan aldrig låta nånting vara när man säger till dom.
Jag frågade då om jag hade blivit antagen till IT-klassen, jag fick då höra
att jag blivit antagen.
Jag berättade det för Tony och lärarna som satt inne i lärarrummet och
drack sitt kaffe.
Efter det gick Tony och jag ut på skolgården, där såg vi en av våra
kompisar Mattias, vi berättade den roliga nyheten, men som vanligt så
trodde han inte på oss och sa att vi bara skämtade med honom.
Först när Stina och Monica, våra klassföreståndare berättade det för hela
klassen så trodde han på oss, han frågade varför vi inte hade sagt det
innan, Tony och jag utbrast i kör: ”Vi gjorde ju det, men du trodde ju inte
på oss!”.
Vi fick även nästa dag veta att en annan kompis till oss i klassen, Jacob
också hade blivit antagen, även Madeleine blev det.
Vi var nu fyra stycken ifrån klassen som hade blivit antagna.
Skolan fortsatte som vanligt efter det, enda skillnaden var att vi som blev
antagna till IT-klassen var lite gladare än tidigare.
Det dröjde inte länge innan skolan var slut för terminen och vårat
sommarlov äntligen började, nu kunde man vila upp sig inför sjuan, det var
där allt jobb skulle börja, det var även där man skulle känna doften av
framgång och känna segerns sötma.
Slutligen kom dagen då vi skulle börja, Jag vaknade 06:00 på morgonen, jag
skulle duscha och göra mig i ordningen inför dagen.
Ungefär 06:45 gick jag hem till Tony, när jag kommit fram såg jag att Tony
redan stod vi busshållplatsen och väntade, jag ställde mig bredvid honom.
Vid 07:10 kom bussen, vi gick på, sen började vår resa bort mot
Västerskolan och vår kommande högstadieskolgång.
Och nu sitter jag här, jag går nu i nionde klass och skriver detta, det är
en fredag och vi sitter och skriver uppsats till nationella provet i
svenska, det är delprov C, jag känner själv att jag har lyckats rätt bra
med min skolgång, jag är nöjd med betygen, vissa ämnen skulle jag kunnat
vara lite bättre i, men annars är jag helt nöjd med den skolgång jag haft
och den som Västerskolan har gett mig.
Ibland har jag känt mig trött på skolan, hellre velat stannat hemma och
sova istället för att resa mig upp ur sängen och åka till skolan, men jag
har aldrig gett mig och bara kämpat vidare.
Skulle inte skolan funnits så skulle vår värld inte vara lika bra som den
är idag, den skulle inte vara lika snabb med utvecklingen eftersom ingen
skulle veta något eller kunna lära sig något nytt.
Så tänk aldrig att skolan bara är jobbig, skolan är jobbig med samtidigt
ger den så mycket bra inför ditt liv som vuxen människa.

MVG-

När man tänker tillbaka på alla skolår man gått börjar man känna sig lite
gammal.
När jag började ettan gjorde jag det i en helt ny skola. Skolan var mycket
fin både innuti och utanpå, men skolgården såg inte så lockande ut för det
var mäst stora spår från olika maskiner. Alla klasser samlades ute på den
spåriga skolgården. I de flästa klasserna var det ungefär tjugo elever, vi
var trettiotvå.
Det fanns tre inngångar på framsidan av skolan, vi som skulle börja ettan
gick till den som var längst bort. Där blev vi uppropade och inndelade i
två klasser. Och så var man inne i en cirkel utan slut.
Man gick upp tidigt varje morgon, klädde på sig, åt frukost och så fick man
skynda sig till bussen så att man inte skulle missa den. Det gick fem
dagar, och så var det helg. Man sov lite längre på morgonen, ofta så länge
så att maten var klar när man gick upp. Men lika snabbt som helgen kom
försvann den. Man gick vidare utan att cirkeln tog slut. Så kom snön som
den alltid gjort: mitten av December, julen närmade sig och man satt i
klassrummet med sax och papper och julpysslade.
Jullovet kom och hjulet man befann sig i stannade till, men fortsatte lika
fort den dagen lovet var slut.
Tiden gick vidare. Det oändligt långa sommarlovet kom. Nu kunde man sova
och bada när man ville. Men det bästa med den sommaren var fotbolls VM i
USA. Ravelli, Brolin, Andersson och Dahlin, de hjälpte Sverige fram till
ett VM brons och de väckte mitt stora fotbolls inträsse.
Man laddade upp batterierna så att man skulle orka med ett skolår till. Man
blev äldre, och var tvungen att gå upp ännu tidigare så att man han med att
ducha och fixa håret. För nu var det viktigt att se bra ut så att man
imponerade på tjejerna. Men tiden stannade inte upp för det, tvärtom,
sommaren blev kortare för varje år.
I femman fick man plötsligt höra att man skulle ha Nationelt prov, jag hade
aldrig haft ett prov tidigare i mitt liv. Så satt man på en oändligt lång
lektion med provet framför sig, då undrade man om det kunde bli värre. Men
det var bara början.
Efter sex år med samma klass kompisar i samma skola skulle allt ändras. Man
fick nya klass kompisar och buss färden till skolan blev längre. Kemi och
biologi var nya ämnen och matten blev svårare. Allt man gjorde skulle vara
bra för man fick betyg på det. Skoldagarna blev längre och träningarna
fler, det var svårt att få tiden att räcka till. Men det var bara att bita
ihop och kämpa vidare. Men man kom snabbt in i den nya cirkeln. Sjuan
klarade man av ganska enkelt och man var glad att man fått nya klass
kompisar och nya utmaningar.
I åttan fick man de första betygen, jag tyckte att mina var bra. Och livet
gick vidare.
Nu har man valt vilket av alla gymnasier man skall gå, man vet inte om man
skall vara glad för att det är en ny utman|ing eller om man skall gråta för
att det verkar så jobbigt. Och så sitter man som man gjorde i femman, på en
oändligt lång lektion med ett Nationelt prov framför sig. Men nu vet man
att det kommer att bli värre.

Ett bra grepp visar du om ämnet. Det är raskt och trevligt skrivet.
Bilden med cirkeln är välfunnen. Det är inte perfekt strukturerat, men det
är trevlig läsning. Däremot saknas en inledning och en tydlig infallsvinkel
redan i början (t ex cirkeln). Avslutningen är välformulerad.
VG-

Mina Skolår

Jag minns väl när jag började förskolan man minns verklige när jag klev på
lekis bussen där satte massa okända ungar som man skulle bli kompis med men
det gick fort några dagar.
Det jag minns bäst där ifrån är nog alla lekstunder tex cykelbanan och
klätterställningen.
Sen var det ju dax för första klass där ifrån minns jag inte så mycket mer
än att jag var rädd för de större barnen i skol-bussen och att man var
stollt över sig själv när man lärt sig läsa. Men det man minns bäst är nog
alla roliga raster tillsammans med kamraterna Då höll man oftast till i
änget och byggde kojor eller på fotboll eller bandy|plan och hade riktigt
kul de stunderna glömmer man nog alldrig.
Sexan var nog det bästa eller skönaste män kände att man var lite kung och
regerade på skolan. Men det som gjorde att vi hade det så bra bortsett frå
de dåliga stunderna var nog att vi hade så bra lärare hon tyckte verkligen
om oss jag glömmer alldrig när hon sa ”ni är verkligen den bästa klass jag
haft”.

Mina skolår del 2

Men som sagt det var ju inte alltid bra vi gjorde ju en del bus oxå tex när
vi fyllde toalett trapporna med vatten när toaletterna låg på utsidan av
skolan för då blev dom vatten skadade då fick vi ju en del skäll det
glömmer jag nog alldrig. Det fanns ju oxå bråk och slagsmål men oftast! var
det lungt och fridfullt. Till slut så var det ju slut det minns jag ju
mycket väl för vi band ögonen på Siv vår lärare och sen åkte vi traktor och
vagn till kajsby träsk och grillade korv och badade. Men det var ju ändå
tråkigt att man skulle skilljas från alla kompisar nu när man var så bra
kompis med alla. Och det fann ju en rädsla att man inte skulle få så många
kompisar på berga som på mellanstadiet. Men nu går man här i nionde klass
och skall snart börja gymnasiet och är mycket god vän med alla men skall
snart åter på nytt skilljas från sina kompisar. Nu när det är så kort tid
kvar så tänker man tillbaka på alla roliga stunder med klassen här på Berga
skolan och alla minnen man har och att man faktiskt snart är inne på sitt
tionde år. Men ändå känns det bra för vi har ju snart bara tre år kvar och
efter det är man vuxen och skall söka jobba käna pengar och skaffa familj
det tänker jag väldigt mycket på nu. Att man snart är vuxen helt enkelt!!!

Slut!!

Småtrevlig och utförlig beskrivning av dina skolår, konkretare för de
första skolåren och lite mer allmänt för högstadieåren. Det skulle vara bra
med en blandning i varje avsnitt (egna erfarenheter/ minnen + reflexioner
över dem) Ny mening och nytt stycke slösar du däremot inte precis med!

Min syn på skolan!
Vad ska man säga om skolan det går upp och ner från år till år. Det är
relativt stor skilnad mellan de olika kommunerna i Sverige beroend på hur
mycket pengar de har. På gotland har det bara blivit mindre pengar och det
tjatar hela tiden våra lärare om. Och jag börjar bli trött på det. Att igen
ser någon ljusglimt i ekonomin. Nu börjar vi med bristerna. Det finns
alldeles för lite lärare till så mycket elever, det blir både jobbigt för
läraren och eleverna. Läraren blir lätt utbränd och eleverna lär sig
mindre. Det är också för lite gympa i skolan, vi har två ggr 45 min i
veckan. Vi skulle behöva minst ett pass varje dag. Jag tycker också att
lärarna har för lite betalt för det stora jobb de gör. Klasserna är också
för stora med det hör väl ihop med lärar bristen. Nu till de inte allt för
stora bristerna i skolan, skolmaten radbyte ni skulle vara hemskt snälla
om ni gav lite mer pengar till skol maten så den håller lite bättre
klass. ny sida
Nu till det lite mer positiva med skolan, de lärare som finns är mycket bra
och håller mycket hög klass. Samma när det gäller fräch heten i skola. Men
det bästa av allt att lagen mot mobbing har blivigt bättre och strängare,
ni som fixade det är de bästa inom politiken.
Några förslag till att göra skolan bättre. Om man sänker riksdagens alla
349 ledamoters löner med 10 000 i månaden så blir 349000 kr och på ett år
blir det ganska mycket pengar och de pengarna kan användas till att ge
lärarna lite mer lön och mer läromedel till skolan. Gör även klasserna
mindre och fler lärare till varje elev så skulle det vara mycket bra. Men
det är trotts allt en bra skola vi går i. Det är inte alla som har det så
bra som vi har det.

Du har verkligen egna synpunkter och tar upp dem med en viss
utförlighet, men i slutet sammanfattar du bara ett område med förslag på
lösning. De andra glöms bort. OBS! Dela in i stycken mellan varje område!
G