Jag började i åk 1 för 9 år sen, (1994).
Då tyckte jag det var spännande det var nåt speciellt som hände, för redan
första dan i ettan så fick jag gå ner till rektorns. Jag fick bytta klass i
6årsgruppen från d till e för jag fick inte vara i samma klass som Filip
Karlsson! För vi var för stökiga vi hittade på mycket bus, vi tog isönder
saker och vi stängde av strömmen och vi tog saker!
Vi var redigt olydiga. Jag harr goda minnen från Backskolan som jag gick på
då!
i 5:an fick vi höra att c och d klasserna var dom stökigaste som lärarna på
back hade vatt med om.
När jag började 6:an började jag skolka!
I början kom jag bara försent till alla lekstioner men sen var jag kanske 5
till 10 min på lekstionerna och under tiden var jag och hittade på
jävelskap tills mina kompisar fick rast så hittade vi på ännu mer.
Jag tog tillochmed nycklar till alla klassrum jag brukade smyga in i
klassrummen som det inte var nån i och ändra om och lägga häft|stift på
lärarnas stolar och det var kul!
Jag brukade ta telefonerna i klassrummen och ringa till olicka klasser och
även till rektorn, och så sa man t.ex att Dennis i klass 5c har fått
dampanfall ni måste komma upp och hämta han!
Sen sprang vi till då 5c klassrum och såg när rektorn kom upp och gick in
men sen efter en stund kom rektorn ut och började jaga oss! Sen fick jag
anpassad studiegång och fick sitta nere i ett rum hos rektorn!
Men det hjälpte inte för då hoppade jag bara ut genom fönstret!
Jag brukade gå till Klockarskogskolan och prata med kompisar!
När jag började 7:an så skötte jag mej i en eller två veckor sen började
det lika dant som det var på back.
Jag kom till skolan sent och jag sket i lekstionerna!
Jag fick börja på Prästängen då gick det bra men sen i 8 började jag skolka
igen jag fick börja jobba istället för att gå i skolan!
Det gick med bra ett tag men jag ville inte jobba för jag ville gå i skolan
och jag lovade att sköta mej!
Men det gick likadant med det sen började jag jobba 3 dagar i veckan och
gick i skolan 2 dagar! det gick med bra ett tag!
Sen fick jag inte gå kvar på Prästängen så började jag på Ågatan istället
det gick me rätt bra i början nu måste jag ha en assistent me mej som
kommer och hämtar mej på morgonen och är med mej i skolan så jag kommer upp
på lekstion!
Jag läser matte svenska och engelska! men jag är väldigt trött på skolan!
Men jag har ju inte mycket kvar nu och det ska jag väll klara Och hadde jag
vetat att det skulle bli så här så hadde jag nog sköt mej!
Elevens kön: Pojke
Mina Skolår
Jag har nu gått snart 9år i grundskolan. Det har varit 9 spännande,
jobbiga, lärorika och roliga år.
Jag kommer mista många roliga och trevliga klasskamrater och nu nästan
börja ett nytt liv i gymnasiet. När man ser tillbaka på klaserna och
skolorna man gått i ser man hur roligt det igentligen har varit.
Min första dag i skolan minns jag rätt så bra. Mamma och jag stog i hallen
påväg att gå. Väskan var packad och klar, sedan gick vi. Sedan satt jag
där, på stolen vid bänken i klassrummet. Jag kännde mig mycket liten
jämfört med 3:orna men ändå ganska stor inom mig. Jag befan mig nu på en
helt ny plats i en helt annan miljö. Nu var jag plötsligt minst, året innan
hade det varit jag som var störst på dagiset. Dagarna gick och jag blev mer
van med skolan och allt des innehåll.
Snart fick jag kompisar som senare skulle följa med mig upp i klasserna.
första året gick bra, men jobbigt tyckte jag. Jag ville bara sluta skolan
och vara hemma tills jag blev vuxen och började jobba. Men ändå förstod jag
varför jag var här och att det nog var bra i slutändan.
När jag började 3:an så blev allt mycket lättare, jag var duktig i skolan
och jag hade värkligen gjort skolan roligare. Nu var jag störst i skolan
och förväntningarna på nästa år blev allt större.
Så kom dagen då mellanstadiet väntade. Ny skola ny miljö och ännu mera
pluggande. Jag var nu minns igen fast denna gång hade jag mina kompisar med
mig. Det som skrämde mig mäst inför detta år var läxorna. Min kompis
sysster sa till mig att man fick läxor varje dag och mycket mindre raster.
Vi fick en magister detta år, mycket sträng och butter. Men han var ändå
mycket snäll och lyssnade på det man hade att säja. Detta skolår blev
mycket kompliserat. Våran magister blev mycket sjuk och vi fick vikarier
hit och dit. Detta ledde till att jag och min bästa kompisars mammor beslöt
sig för att vi borde byta skola. Och så blev det. Årskurs 5 osäker på om
det ska vara 5 började jag i en annan skola. Åren gick och vi blev allt
äldre. Själv blev jag allt mera studiemotiverad.
I högstadiets början så blev det en stor shock för mig. Läxor, arbeten och
prov, allt blev betyderligt svårare. Tankarna kring gymnasiet och betygen
blev allt större. Men jag pluggade på i normal takt och allt såg ut att gå
bra. Resten av högstadiet gick bra och nu sitter jag här i 9: an; betygen
är klara iallafall nästan, gymnasievalet klart. Tankarna och förväntninarna
kring gymnasiet är stora och nu är det bara att plugga vidare och vänta.
Att byta skola
Det var sommarlovet mellan 6 och 7. Jag hade gått alla mina 6 skolår på
Klarbärskolan. På Klarbärskolan gick alla mina kompisar. Alla kännde alla
och man behövde inte vara rädd för någon. Men på Klarbärskolan gick man
bara till 6:an, och jag skulle börja ju börja 7:an. När man börjar 7 an får
man byta skola till en skola som heter Norrströmskolan. På Norrströmskolan
gick man när alla skulle köra till jobbet. Mina föreldrar kunnde inte
häller köra mig till skolan. Min mamma började Kl. 6 och pappa ägde en
bilaffär som inte öppnade för än vid 11. Tiden gick bara fortare hur mer
man tänkte på det. Det var nu bara 1 dag kvar till jag skulle börja skolan.
På kvällen kunnde jag inte sommna. Jag läste Kalle Anka tidning efter Kalle
Anka tidning. När jag vaknade nästa morgon lös solen in igenom mitt
fönster. Jag ner till köket och började äta frukost. När jag ätit klart,
klädde jag på mig mina kläder och gick till busshållsplatsen där jag skulle
möta Jonas och Pelle. De stog redan där och när jag kommit dit kom bussen.
Alla tre var lika nervösa. På halva vägen hoppade en stor kille på bussen,
han gick i 9: an. Han stog och pratade med chafören länge och tillsist
frågade han mig om han fick låna 8kr. Det fick han. När han betalat satte
han sig med oss Han frågade om vi var nervösa och vi svarade:
– Ja.
Då berätade han att alla historier om fontäner och toaletter var bara ljug.
Ingen hade nån gång blivit ikastad i fontänen.
Alla 3 blev lugna, och när vi hoppade av bussen var vi inte ens rädda. När
vi hade slutat och var på väg hem sa var vi helt lungna. Inget hade hänt
och inget skulle hända. Jag hade varit så rädd så länge för ingenting.
1. Mina skolår
Jag var sex år och skulle börja skolan om några timmar. Min kropp var full
av längtan, men jag tänkte inte så mycket på det, för jag sov då.
Egentligen så skulle jag nu börja ett år tidigare än alla andra, men det
var så oviktigt att jag knappt visste om det.
Min pappa följde mig till ett upprop i skolan den morgonen och jag är säker
på att det var blå himmel och sol den dagen. Jag och mina nya kamrater fick
en varsin bänk och vår lärare ropade upp oss. Det var min absolut första
dag i skolan. Andra dagen fick vi bekanta oss lite mer med kompisarna och
vi fick mat från McDonalds, antagligen för att visa hur snäll skolledningen
var. Sedan började skolan vara lite mer allvar och vi hade våra första
riktiga lektioner.
Första skolåret jobbade vi mest med svenskan och lite med matematiken.
Alfabetet gicks igenom bokstav för bokstav och dessutom så gick vi förstås
igenom siffra för siffra i matten.
Svenska hade jag aldrig svårt med, jag hade läst Tom Sawyer vid fyra eller
fem års ålder, så läsa kunde jag redan. Räkna kunde jag självklart också
och jag minns att jag alltid tävlade med alla andra i att ligga först i
våra lätta matteböcker.
Första året i skolan känns som om det var ett evigt lugn, då man verkligen
tyckte att det var kul att lära sig något nytt. Viktiga händelser i skolan
kommer jag inte ihåg, de minnena är som bortblåsta. Däremot i årskurs två
eller tre så tryckte en av mina kompisar upp en av mina andra kompisar mot
en vägg och han fick sluta i vår klass och börja i särklass. Det var
konstigt att han fick sluta i klassen för att ha spöat en annan tyckte jag,
men han var kanske allmänt stökig. Något mer kan jag inte minnas från
lågstadiet.
I fyran slogs tre klasser samman till två och vi hade en lärare på över 25
pratiga och småstökiga elever. Vår första lärare slutade efter ett halvår
ungefär, jag vet inte om han blev galen eller vad. Vi fick vikarier och
skolan blev jobbig för att vi nu hade så mycket att ta igen.
Tillslut fick vi en riktig lärare som var ung, nyutbildad och sträng men
ändå jättesnäll. Vi fick en läxa varje dag och jag försökte göra dem
någorlunda bra.
Det bästa med fyran, femman och sexan var att alla i klassen var kompisar
med varandra. Man kunde göra nästan vad som helst utan att vara rädd för
att man skulle bli totalt utskrattad eller mobbad. Det är fortfarande så
att jag inte kommer något riktigt speciellt som hände i mellanstadiet.
Några elever började i vår klass och några slutade. En annan kom tillbaka
efter att ha bott på Nya Zeeland i fyra år.
En dag så skulle jag välja vilken skola jag ville gå högstadiet i. Jag
följde mina äldre systrar och valde Örbergvikskolan.
Plötsligt kom jag att tänka på att jag hade gått hela sex år i skolan och
jag blev verkligen glad. Jag hade börjat sjuan och allt var stökigt, precis
som det skulle vara. Jag levde livet, men koncentrerade mig ändå på skolan
eftersom jag förstod att nu var det ännu mer allvar. Hela klassen hamnade
efter i SO-ämnena och jag hade åter igen fått en massa olika vikarier tills
vi fick en bra lärare. Efter det flöt skolan bara på, jag gjorde så gott
jag kunde på prov och i klassrummet.
Nu går jag då sista året i grund|skolan och jag har valt gymnasium, så jag
får sitta här och göra mitt bästa och se vad som händer.
Mina skolår
Nio år. Så längesedan är det snart jag började årskurs ett. Att det har
gått nio år sedan jag började ettan känns nästan overkligt. Ibland känns
det som om det var igår jag började. Jag minns så väl när mamma följde mig
till min första skoldag på Barkestorpsskolan. I denna krönika ska jag ta
upp händelser som har utspelats under mina, snart nio år i grundskolan.
Det var i augusti 1994 som mamma följde mig till min första skoldag. Jag
minns att solen stod högt på himlen och att molnen var få. När vi kom in i
det rätta klassrummet ropade fröken upp mitt namn och mamma lämnade mig.
Fröken hade gjort pappershattar åt oss. Vi fick göra pappersflygplan som vi
sedan tävlade med. Jag kommer ihåg att vi fick glasspinnar att äta på när
vi samlades och att alla skulle berätta om sig själva. När detta var gjort
hade jag genomgått min första skoldag på lågstadiet.
Tiden på lågstadiet flöt på. Man träffade nya kompisar och började få
läxor. Efter tre år var det dags att spänna bågen ytterligare. Jag började
mellanstadiet
Mellanstadiet minns jag som en ganska spännande tidsepok. Vi gjorde ofta
utflykter. En utflykt som ligger mig nära på minnet är en ”pulka-uflykt”
som vi gjorde i årskurs fyra. Vi hade gått till en backe för att åka pulka.
Lärarna anordnade en tävling, där den som kunde komma längst med pulkan
vann. Vem vann då?
Det var faktiskt jag! Priset jag mottog var i form av godis. I femman kom
de första nationella proven. Från dessa har jag inga större minnen.
Det har jag däremot från årskurs sex, då man blev störst på skolan. Det
blev också dags att läsa språk ute på Bergavik, tillsammans med sjuor,
åttor och nior. Från att vara störst på Barkestorp blev man plötsligt minst
varje gång man läste språk på Bergavik.
fortsättning
Tiden gick snabbt och det blev snabbt ens egen tur att börja på högstadiet.
Första skoldagen i sjuan var nog den mest nervösa skoldagen av alla
hittills. Det var dags att fortsätta skolgången i en ny klass. Första dagen
tittade alla konstigt på varandra. Det var nu allvaret började. Livet
skulle komma att präglas allt mer av skolan, läxorna och proven. På
mellanstadiet hade man relativt lite prov om man jämför med högstadiet.
Dagarna gick, och snart tyckte man inte att alla var så konstiga som man
först tyckte. De kunde faktiskt vara riktigt trevliga. Det dröjde inte
länge förrän man började komma överens med varandra, för att sedan bli
riktigt bra kompisar. Tiden flöt på, likaså proven och tillslut var det
dags att få betyg för första gången. Nervositeten var nästintill
obeskrivlig när man hade fått det vita kuvertet i handen. När det väl var
öppnat såg man dock att betygen var ganska bra, till och med bättre än
väntat.
Tillslut var det dags att börja nian. Man blev störst på skolan igen. Ett
starkt minne från tiden i årskurs nio är nog skolresan till stockholm med
hela klassen. Även de nationella proven kommer jag nog att minnas.
Snart har även årskurs nio svept förbi, och hela grundskolan har därmed
passerat. Från grundskolan kommer jag att bära med mig många minnen. Vissa
minnen är positiva, vissa är mindre positiva. Det är snart dags att börja
gymnasiet, som med stor sannolikhet kommer att ge mig minnen för livet.
Slut
Mina första skolår
Min första skoldag var Jag nervös. Jag skulle börja förberedelseklassen. Då
gick Jag i Västmanaskolan. Jag fick åka taxi dit med Josefin och Eric.
I förberedelseklassen fick Jag lära mig svenska.
Det kändes ganska roligt och spännande att börja skolan. Jag kände alla
klasskamerater från förskolan.
På rasterna spelade Jag fotboll med Hafi.
Sen när började ettan fick Jag gå i en ny skola. Det var Alsebäcksskolan.
När Jag kom in i klassrumet var Jag Jätte nervös och röd i ansiktet.
Jag kände ingen där.
Men efter ett tag blev Jag vän med Bengt.
Bengt är Storebror till Jonas Alner.
Jag fick sitt vid ett bord bara med killar.
När Jag började trean så började en ny kille i våran klass. Han hette
Sebastian.
I början kände han sig lite utanför.
Jag blev kompis med honom. När Jag gick i trean kände Jag att Jag kunde
språket bättre och det blev bara roligare och roligare att gå i skolan.
I slutet av skolan fick vi reda på att man skulle bygga en ny skola.
Den skulle byggas i ängsbacken.
Jag började fyran och då fick vi gå på en helt ny skola.
Det var roligt på rasterna, man hade mycket att göra. Ibland lekte man i
skogen och på skolgården.
När Jag började sexan så fick man välja B-språk.
Jag hade alltid velat kunna Franska, så Jag valde franska. I början av
sexan åkte vi på en klassresa till Värmland.
Vi bilade upp dit och det tog 5-6 timmar. Alla var trötta.
Jag bode i ett hus med Jonas, Erik, Tomas och Robert. Vi trivdes bra där
uppe och det fanns massor av aktiviteter.
Jag spelade mini-golf och det var skoj.
7:an kändes roligt att börja i. Man fick många kompisar, fast man var blyg
i början. Skolan känndes Jättestor med massor av labyrinter.
Lågstadiet
Det var när jag var hemma en morgon som skulle bli min första skoldag. Jag
var jätte spänd och ivrig, så kommer man där gående in i klassrummet, man
känner hur hjärtat bara börjar gå snabbare och snabbare, det var Jätte
spännande att se en massa nya och främande personer men några hade jag
träffat innan. Vi började med en lek så att alla skulle lära sig namnen för
de var ju de här kompisarna jag skulle gå med i sex år. Jag tyckte att
Lektionerna var ganska lätta då för jag kunde läsa och räkna ganska bra.
Dagarna var inte så långa och man fick inte mycket läxor det tyckte jag var
bra. Också började sommar lovet. Nu började jag i två:an det var nästan
lika spännande som att börja i ett:an förutom att jag kännde dom i klassen.
Dagarna började att bli lite längre och man fick lite mer läxor. på
rasterna brukade vi hålla på med hockey bilder som nästan alla hade. Tiden
så fort, så nu började de att bli sommar igen och alla längtade efter
sommar lovet. Tiden bara gick och gick på lovet så Till slut var det skola
igen, tredje klass. Då kännde man sig stor för de var året innan
”Mellanstadiet” som man ville börja i. Dagarna var långa nu tyckte man för
man slutade 14:00 vissa dagar. Brorsan gick ju i sexan och han tyckte man
var stor då och han slutade jätte sent, klockan 16:00 ve o fasa för att gå
så länge, tyckte jag och alla dom svåra Läxorna, han kom hem med dom ville
man ju inte ha, nä fy, tänkte jag förstöra hela fritiden med läxor och då
började man tänka till om mellanstadiet så ville man ju inte ha, så då
började det inte bli lika kulatt gå i skolan med detta skolåret började
också lida mot sitt slut och de Jobbiga mellan stadiet skulle börja efter
sommar lovet
Mellan stadiet
Efter lovet när vi började fyran fick Vi en ny lärare och fyran var inte
lika tråkig som jag tänkt mig det var nästan lite roligare för man fick
lära sig saker man inte kunde. Det började en ny elev i klassen också men
några av oss kände honom redan och denna årskursen nästan flög iväg med
vinden. Så började femman med ett brak och snart var vi störst på skolan
som vi velat bli nästan hela tiden. det var nu som mellanstadiet nästan var
slut, bara en årskurs kvar snart också började vi ”sexan” nu var vi störst
på skolan dagarna var långa och vi fick mycket läxor. Alla var spända inför
sjuan.
Högstadiet
När sjuan började började jag i en ny klass det var ganska Jobbigt att
hitta för nu skulle man vara i olika salar och lektionerna i. Det var lika
Jobbigt som sexan nästan. Åttan började och vi alla var spännda för i år
skulle vi få våra betyg. Ingen tyckte att dom hade fått bra schema och
tiden gick väldigt fort och vips var åttan slut. Nu började vi i sista
årskursen på högstadiet ”Nian”. Nian startade lite dåligt för jag har varit
sjuk, men Jag börjar bli bättre nu. Nu sitter Jag här och skrive Nationellt
prov i svenska och man undrar ju vad som skall hända när man börjar i
gymnasiet.
Att byta skola/klass
Jag har bytt klass & skola 3 ggr.
Alla gångerna beror på farsans skiftande arbets|platser.
När jag var 12 år bytte jag skola från Bredmars, en bit utanför Kalmar till
Fältbäck i Malmö. Det var en jobbig flytt och min första.
Jag hade gått i Bredmars från första klass och hade ingen tanke på att
flytta. Jag hade en bästa polare som jag var med jämt. Jonas hette han.
Vi bodde båda vid havet så vi hade egna små gummibåtar som vi rände runt
med i hamnar och badvikar.
Det gjorde ju såklart att folk, speciellt fiskare blev lite griniga till
slut. Men det var aldrig någon som sa något till min pappa, för han var en
mycket omtyckt och respekterad marinbiolog. I skolan gick det väl helt ok.
Vi var väl ett gäng busungar, men vad kan man säga: Vi gick i 5:an.
Ska ju snart börja högstadiet. Då vill man ju gärna ha med sig sina
kompisar. Syrran gick redan där, i nian, så detta var väl även en tung
flytt för henne kan jag tänka. Hon hade väl mycket funderingar om gymnasiet
såklart.
Hon hade ju inga dåliga betyg heller, så hon kunde ju välja ”fritt” var hon
skulle studera vidare.
Jonas bror gick också i nian. Men han var väl inget att ”hänga i granen”.
Det spelade egentligen ingen roll heller för när han gått ut grundskolan
skulle han ändå hjälpa sin farsa med sina fiskerier, liksom Jonas när han
blivit tillräckligt gammal. Deras familj hade ju inga som helst funderingar
på att flytta, eftersom de tjänade sitt levebröd där. Vi höll precis på med
vår 2dagars prao i skolan.
Jag var hos en fiskare, ganska roligt faktiskt.
Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att bli fiskare och stanna här resten
av livet.
Vi hade haft ganska mycket i skolan under en tid så det var skönt att
slippa ett par dagar.
När jag kom hem från skolan efter den andra och sista prao dagen var jag
munter och glad, för jag skulle överraska morsan med ett lass fisk jag fått
med mig hem
Men när jag kom hem satt hela familjen i vardagsrummet och väntade på mig.
Pappa sade att han hade något att berätta och att det kommer drabba oss
alla.
Jag satte mig tyst och lungt ner bredvid morsan i soffan. DÅ släppte pappa
bomben.
– Jag har fått nytt arbete i Malmö och är rädd att vi måste flytta!! Det
var helt tyst i rummet.
– Nuu genast!! utbrast syrran som inte tänkte flytta en cm förrän hon gått
klart nian.
– Njae, om ungefär en månad börjar jag med mitt nya projekt, så det är
inte än.
Mina två småsyskon som precis börjat dagis, började lipa, för dem ville
inte skiljas från sina nyblivna lekkamrater. Jag sprang upp på mitt rum och
satte mig i fotöljen för att tänka.
Flytten kom som en chock. Jag ville inte, och var inte redo för att släppa
allt jag hade här, skolan, mina kompisar, Jonas.
Men flytt blev det.
Jag och Farsan och de små barnen flyttade först medans morsan bodde kvar
med syrran så hon skulle kunna gå klart nian i sin skola.
Vi bodde lite söder om Malmö så vi åkte med farsan in till skolan varje
dag.
Jag hamnade i en trevlig; inte så stor skola och fick genast kompisar.
Fast det tog ett tag innan jag riktigt kom in i gänget. Tempot i den här
skolan var betydligt högre än där jag kom från.
Första dagen fick jag gå fram och berätta om mig själv. Lite rädd var jag
allt. Det var ju trots allt en klass på 30 elever. Inte för att jag är den
rädda typen, det är jag inte. Men det gick bra. Jag berättade att jag var
från en fiskeby, en bit från Kalmar och att jag älskade havet och min pappa
var marinbiolog. Jag höll inte på med sport förutom fiske, om man nu räknar
det dit.
Flickorna som satt i ena hörnan av klassrummet fnittrade lite medans jag
pratade. Annars var det tyst.
När det sedan ringde ut för rast kom det fram två killar som hette Linus
och Johan. De bjöd hem mig efter skolan och sa att de bodde i närheten av
mig.
De gillade också att fiska och den ene, Johan spelade fotboll.
Sedan hände inte så mycket mer första dan, förutom att jag gick hem till
Linus efter skolan. Skolan gick bra och dagarna visslade förbi.
Nu sade fröken att vi skulle ha nationella prov??! Ingen förstod riktigt
vad det var, men hon förklarade att alla elever i 5:e och 9:e klass, runt
om i Sverige gör dem. De gick bra för mig och jag hade inte många fel.
Fröken var faktiskt riktigt imponerad av mina resultat och visade upp dem
inför hela klassen.
Vissa av klassens pluggisar tittade avundjukt medans andra hade
gratulerande blickar. Skolan gick bra och på fritiden var jag ofta med
Linus och Johan.
Till skillnad från min gamla skola var alla mycket mer studieinriktade.
Det berodde väl på att där jag först bodde levde många på fiske och sönerna
fick vara med där och hjälpa till, för att sedan ta över.
Här gjorde man andra saker när man var med kompisarna. Man sprang inte i
skogen så mycket eller rände runt i hamnen med motorbåt, fast det hände ju.
Istället var man hemma hos kompisarna och spelade data och liknande.
Inte så vilda lekar.
Det var också kul men jag saknade Jonas.
I skolan var allting mer organiserat.
Där hade man börjat starta lite grann med bild, Geografi och Historia.
Man hade fler ämnen på shemat och det var ju kul.
Man hade även infört extra Idrott vilket många hade, däribland jag.
Jag hade blivit mer idrotts|intresserad och har t.o.m börjat spela fotboll.
Min största idol var, är Zlatan eftersom han spelat i MFF. Tillslut var det
även dags för sommarlov.
Då flyttade morsan och syrran hit också.
Det var skönt för även om de hälsat på ibland saknade jag dem ganska
rejält. Nåja, iallafall morsan!
Livet flyter på iallafall. Inte i Malmö längre utan efter ännu två flyttar
har vi tillslut hamnat i Lysekil. En liten stad norr om Göteborg i
landskapet Bohuslän.
Det ligger också vid kusten. Jag trivs på min nya skola, Bunkedalskolan och
går nu i nian.
Syrran går på högskola nu och utbildar sig till civilekonom.
Småbarnen går i 3:an nu på Vallenskolan och stormtrivs dem också.
Farsan har iallafall lovat att det inte blir någon mer flytt förän vi gått
ut grundskolan. Jag håller fortfarande kontakten med Jonas, Linus, Johan.
+ Långt & ambitiöst!
+ Felfri svenska
+ Fint och levande berättat – novellform
Mina skolår
Jag kommer ihåg när jag skulle börja 1:an på Fältdalsskolan. Skolan var
precis nyrenoverad så det var ganska fin. Men jag gilla inte den skolan.
Det var regler på allt. Man fick inte göra någonting nästan. Vi hade en
brändbollsturnering varje år på skolan som jag aldrig lyckades vinna. Vi
hade faktist en dator på skolan. Men lärarna visste inte hur den funka. Så
den bara stod där och samla dam. Vi hade också en utedag varanan vecka då
vi var i skogen och herja. Man kom inte hem en ända gång och var ren. Och
varenda gång det var skolavslutning för sommarlovet så var det lika tråkiga
sånger och dans fattar inte hur morsan och Farsan orka kolla på dom. Sen
var det dags att flytta till baggestadsskolan från 4-6. När jag börja där
så fyllde skolan 30år den skolan var mycket bättre. vi hade mera datorer
och bättre lärare. Fast lärarna visste inte hur man använde datorerna men
det visste Ja Ja bl. a. När jag börja 6:an så blev Jag och några till typ
lite halv värstingar som nu typ. vi hade mycket roligare på baggestad. Det
var ständigt en sport kamp mellan våran parallelklass i tex pings, fotboll,
Handboll och brändboll vi van ungifär 50% I Sexan så körde vi en brändbolls
match mot lärarna. Jag var med i laget. Vi vann mot dom. Sen var det flytt
till den beryktade Nydalsskolan och klassen 7C som senare blir 8C och 9C.
Det är den bästa klassen jag någonsin haft. I 7:an så var vi väldigt
stökiga precis som nu i 7:an så åkte vi till kisa och hade något läger det
var pra. Såv inte en blund på hela natten. Vi hade Martin som
träslöjds|lärare i 7:an men han sluta. tror det var för att vi var så
jobbiga men vet inte säkert. vi har haft gansk många dåliga lärare som tex
Laila och några till. Men den värsta av dom alla var ju Rosita. Jag tror
inte att någon gilla henne ingen i våran klass ialla fall Det blev inte
mycket gjort på hennes så kallade lextioner. Men nu har vi Mats Karlsson i
Engelska och han är skitbra. Snart så är det slut på högstadiet och vi får
se hur det går det blir nog bra om jag jobbar på.
Hej Skolministern!
Jag går i årskurs 9 på hagalunds|skolan i Kalmar och enligt min mening
skulle jag kunna förändra den svenska skolan till det bättre genom min
gedigna erfarenhet. För att kunna genomföra mina grundliga förslag behövs
det tillskutas mer pengar till skolan derför att annars går det inte att
finansiera dem.
Dessa förslag ger Sverige möjligheten till utveckling genom att villkoren i
skolan förbättras och barnen/ungdomarna lär sig mer och det är viktigt för
det är unga som är Sveriges framtid.
Nu till förslagen.
Varje klass får innehålla högst 20 elever detta bidrar i stort sett till en
lugnare miljö i skolan och lättare till att lära. Inför obligatorisk idrott
varje dag i skolan, detta bidrar till att de elever som inte idrottar på
fritiden får en bättre kondition och orkar mer i skolan, på så sätt bidrar
man till bättre resultat i skolan.
Inför en skoluniform som klassen bestämmer själva tillsammans med någon
förälder på detta viset bidrar man enligt min mening till en bättre miljö
genom att man dömer eleven för hur han/hon är isället för vilka kläder man
har. Betygsystemet som åter-finns idag med tre tecken (G, VG, MVG) bör
enligt min mening utökas till fem tecken så att det finns tecken (betyg)
mellan G och VG och mellan VG och MVG. Vad nu dessa tecken ska heta har jag
ännu inte hunnit fundera ut men jag kan återkomma.
Enligt min mening är orättvisan stor för att om en elev exempel|vis har G+
och en annan G så kan det skilja väldigt mycket i kunskaper mellan dessa
elever och det syns sedan inte när betyget delas ut eftersom det bara står
G på båda eleverna. Jag skulle vilja tacka dig för du har läst igenom och
tagit del av mina funderingar. Är det några oklarheter kan du ringa mig på
numret här nedan.
högaktiga hälsningar
Erik
Tel: 073-1111111