Elevens kön: Pojke

Mina Skol år

första skoldagen var man nervös och så man kom dit med sina föräldrar ens
sen man komer in går och ser sitt klassrum för första gången.
Sen när man varit där några dagar man fick några kompisar det var riktigt
kul man spelade med kulor och såna saker som man lekte med då.
rasterna var roliga men jag gillade lektionerna också för vi hadde en så
bra Lärare jag Lärde mig mycket av henne. hon hjälpte oss när man behövde
hjälp. jag hadde en del kompisar som var ganska snälla och så vi gjorde
mycket i skolan. före vi började melanstadiet så skulle min klass splittras
för det var för många klasser och våran var den minsta.
Så våran klass delades upp till fem grupper. en grup till var klass.
Jag och några till hamnade i sama klass. det var en ganska bra klass.
Jag fick några kompisar. Klassen var bra det var ganska kul det gick ganska
bra för en i klassen.
när jag började 5: an då började en kille i min klass han var inte specielt
schyst faktist. Han blev populär men schyst. På en idrotslektion så gick
killen och några andra upp på en kiosk som fotbols kan inte tyda hela
ordet hadde.
där gick dom upp på taket och Började spota på mig.
den dagen sa jag det till min mamma. och jag berätta allt om vad som hadde
hänt mig och sånt.
Sen på började dom en proses och det var riktigt jobbigt att gå i den
klassen. Sen bytte jag klass till slut så började jag i den klassen som jag
hadde en bra kompis till mig jag fick det mycket bättre. Lärarna där var
bra det gick bättre än när jag gick i den andra klassen. Jag hade glömt en
sak det var att jag gick i en specialklas en stund under dagen där jag fick
ganska bra hjälp jag till och fick några kompisar i min ålder.
en av dom var kompis till en kompis i klassen. Lärarna där var bra en av
dom lärde oss att rita och sånt mycket. Vi hade en del ämnen och teman där
jag fick ta och kanske skriva om hur nyår var eller hur ett lov har varit.

fördelen var att vi gjorde mycket och nak delen där var att jag inte lärde
mig en del saker som man skulle kunna Det året i årskursen. Jag gick på det
där stället nästan hela melanstadiet.

Högstadiet: i hög stadiet får man mer ansvar lärarna är ganska schysta.
Lärarna låter oss göra så mycket och ibland så är det så pressit man har så
mycket och göra.
ibland så är lektionerna så har vi kanske två prov i veckan och kanske så
måste man kanske man har så mycke att göra. Lektionerna var riktigt jobbiga
för att det kan vara så mycket att göra.
det sköna med rasterna är att man kanske snakar med kompisar och så.

Del. 1
Att byta skola
Jag minns fortfarande ångesten och nyfikenheten över att byta skola. Skulle
man bli accepterad och komma in i gänget? Eller skulle man bli utstöt och
bli en nolla?
Det var dom tankarna man hade under hela sommarlovet men man hade ju sina
kompisar från gamla skolan så klart men man var ändå nervös. Jag var
speciellt eftersom det blev allt svårare och svårare att ta kontakt och bli
kompisar ju äldre man blir. Jag var tvungen att byta skola när man skulle
börja i sjuan. Men jag hade erfarenheter sen tidigare från trean till fyran
men det var inte lika svårt för då var man så liten och hade lätt för att
skaffa kompisar.
Jag gjorde allt vad jag kunde för att inte tänka på att man skulle byta
skola och försökte hålla mig sysselsatt så jag åkte upp till en släkting i
skaraborg och åkte och badade nästan varje dag och jag hjälpte mina
föräldrar med hushålls arbete men när lovet drog sig mot sitt slut så var
jag ändå jätte nervös och hade inget att göra än att sitta och vara nervös.
Också kom den dagen då Skolan började. På morgonen steg man motvilligt på
skolbussen men samtidigt som kroppen sa:
– Jag vill inte
Så sa den också:
– kom igen det blir roligt.
Så jag steg på bussen och hälsade på min gamla vanliga chaufför.
När jag steg av vid skolan ifrån bussen skyndade jag mig att leta upp mina
gamla klasskamrater som kom i en annan buss och sen när jag hade hittat dom
gick vi till det klassrum som vi hade fått reda på att vi skulle gå till.
Mina vänner Filip och Alex som jag hade känt sen i förskolan var nog lika
nervösa som jag bara att det inte syntes på dom lika mycket som det gjorde
på mig. När vi äntligen var alla samlade i klassrumet såg man alla dom
elever som man hade sett på det där klassmötet som vi hade haft i sexan men
jag kände igen långt ifrån alla men en del hade man lyckats att lägga på
minne. När man bara satt där i klassrumet och lyssnade på lärarinnan som
gjorde upprop kände jag hur nervositeten började bli värre och värre men
plötsligt hörde jag lärarinnans gälla röst som sa:
– Anders, Anders Enarsson
eleven har här uppgett ett annat namn i uppsatsen som sitt eget
det var mitt namn men min hjärna fattade inget så jag bara satt där som en
dum fåne och skämdes men efter några sekunder var det som om hjärnan
började fungera och då fick jag ur mig till slut:
– här. Alla tittade bara på mig och jag skämdes väldigt mycket.

Del. 2
Att byta skola
Efter en stund så kom lärarinnan till s och sa:
– Roger Kjellson
– här
Svarade en röst alldeles bakom mig och jag vände mig om och tittade, det
var en kille som jag hade gått i scouterna tillsammans med men ändå kände
jag honom inte så väl. Efter lektionen så gick vi ut ur klassrumet för rast
och då upptäckte jag att Roger gick framför mig och efter en stunds
övertalande så gick jag fram till honom och sa:
– hej, Jag heter Anders vi har gått i scouterna tillsammans
– Ja, dig kommer jag ihåg sa Roger och det var som om en klump hade lyfts
bort ifrån mitt hjärta.
Under resten av dagen gick jag och Roger och pratade om gamla minnen och
han presenterade mig för en ut av hans kompisar som hette Jeremias som
också gick i samma klass som mig och han var en sån person som kunde få en
att skratta när och var som helst och var en allmänt trevlig person som
hade samma intressen som jag med andra ord dataspel och Roger som jag lärde
känna allt mer var en sån som aldrig var dum mot en eller bråkade med en
med andra ord han var en Sann kompis.
Allt eftersom dagarna gick blev jag allt mindre och mindre nervös och efter
som jag hade Filip och Alex som också var jättebra kompisar och Roger och
Jeremias så blev det inte längre en pinna att vara i skolan och jag slutade
att vara nervös och istället mådde jag bra.

Jag minns fortfarande ångesten och nyfikenheten.

Mina Skolår

Dagarna innan man skulle börja skolan längtade man dit. Man skulle träfa de
lärarna man skulle ha några år. Sina klasskamrater hur skulle de vara
tänkte man.
Dagen då jag skulle till skolan var jag nervös och orolig men det skulle
nog bli bra för jag hade min mamma med mig. Jag kom dit och såg alla barnen
med sina föräldrar. Efter en stund gick vi in i en hall som vi hänge av
oss. Sedan vidare in i en dörr som ledde in i ett klassrum. Alla satt oss
ner och lyssnade vad lärarna skulle säga. De presenterade sig och hälsa
alla välkomna. Vi förstod att de var våra nya lärare. Dagarna gick och jag
hade nu börjat skolan som jag hade längtat efter så mycket. På morgnarna
gick jag upp väldigt tidigt. Mina föräldrar skulle till sitt arbete och jag
till fritids. Mitt fritids var den gammla tågstationen som heter krylbo.
Där åt jag frukost och lekte med kompisar. Där fanns två grupper på var sin
våning. Jag var på första våningen. Sedan gick jag till skolan. Jag minns
att jag skulle lära mig alfabetet som vi skulle visa att vi kunde. Vi var 5-
6 st som gick in i ett litet rum och satte oss i soffan. När vi skulle säga
upp alfabetet skulle de alla visa att de var bätre änn de andra genom att
säga det så snappt som möjligt. Jag mins inte vem som vann men alla sa det
snappt. Vi lärde oss de vanligaste fåglarna. Vi fick lyssna på band där vi
hörde ljuden från vissa fåglar. Man tyckte skolan var rolig och man
längtade dit varje dag. På rasterna lekte vi massa olika lekar. Vi
klätrade, gungade ja vi hade kul. Och när det var vinter mins jag att när
jag gick till skolan var det storm. Jag blev blöt om benen fast jag hade
ett par termosbyxor på mig. Men sen på eftermiddan åkte vi pulka som vi
fick låna av skolan. Vi var 3 st klasser a, b och c jag gick i a. Nästa år
skulle vi byta skola till Bergskolan men den skulle byggas om så vi fick gå
i en liten skola som de hade byggt för tillfäligt brevid Bergskolan o den
hette grönapaviljongen. Vi hade med gåt ihopa så vi var 2klasser nu. A och
B. Jag var fortfarande i A. Vi gick ett år där och det var som det föra vi
byggde snöfort på vintern och hade snöbollskrig.
Sedan var skolan färdibyggd. Vi flyttade in i den nya skolan som skulle
bestå av 2delar en djursida och en fantasi. Vårat klassrum var på fantasi
sidan så vi skulle komma på ett namn på vårat klassrum. Det skulle vara ett
fantasi namn. Efter många förslag och röstningar kom vi fram till att i
skulle heta Pluto. Jag hade 2 bästa kompisar vi var alltid tillsamans vi
lekte massa olika saker. Sen blev jag trafikpolis jag stod vid trotoarer
och efter varge termin fick jag pengar och en bok för jag hade stått där i
alla väder. Jag var trafikpolis i 2 eller 3 år. På fredagarna hade vi
roliga timen som många hade disco eller bjöd på kaka och saft eller
frågesport. Vi hade med fruktstund där alla satt och pratade och åt sin
frukt. I 3-5 var typ lika dant förutom att det blev svårare och vi fick nya
ämnen. Få fick SO som vi lärde oss om länder som vi inte hade en aning om.
På onsdagarna hade vi något som vi fick välja vad vi ville. Jag brukade då
ta bild för det tyckte jag var roligast. Vi hade med teknik där jag och en
kompis gjorde var sitt flygplan som sedan visade sig inte alls flög bra. En
rolig sak var med när vi byggde vulkan som sedan skulle få ett utbrott. Det
blev häftigt sen för vi målade den fin och byggde en liten stad som skulle
drabbas av utbrottet. Sedan när vi skulle upp till 6an skulle vi byta
skola. Vi skulle upp till Storviksskolan. Vi skulle vara minst på skolan vi
skulle säkert bli nerslagna av de stora killarna på skolan. Men när vi kom
upp där var det inte så. Vi skulle ha våra egna skåp med lås på. Vi var
störst men vi blev minst. Det jobbigare på den nya skolan fast den var
gammal fast ny för oss. Vi fick nya lärare en till varge ämne innan hade vi
sama lärare hela tiden. Vi tyckte det var jobbigt att vi skulle byta
klassrum varge gång det var ny lektion. Men man vänjer sig och man börgade
tycka att skolan var jobbig och ville slippa den. Vi fick mycket läxor som
vi tyckte var jobbiga jämfört med de vi hade inan. Tiden gick snappt och 7
gick bara förbi men 8 fick vi slita mer för vi skulle ha betyg. Vi skulle
med ha hemkunskap för den sista terminen. Det var kul, jag gillade att laga
mat. Sen till våren börgade vi närma vårt slut för denna terminen. Vi
skulle åka till kyrkan och få våra betyg där efter att vi har sjungit och
lysnat på prästen som vi inte hörde så väll för alla pratade om vad de
trodde eller hoppades skulle få i betyg. När vi alla hade fått sina betyg
gick alla hem vissa besvikna och vissa glada och nöjda. Och alla hade
längtat efter sommarlovet som de fick nu.
Nu efter lovet börgade allt som vanligt fast detta skulle bli svårare eller
lättare. Jag viste inte vad jag skulle tro för vissa sa att 8an var svårare
än 9an. Men jag tycker att det har varit lika svårt. Nu när jag gått mer
änn halva terminen vad det dags att välja betyg det var ett svårt vall för
det skulle drabba hela sitt liv. Och jag viste inte vad jag skulle bli men
jag valde något som nog skulle passa mig. Så jag ska se hur det går.
Detta var det mesta jag mins från min bardom i skolan men det är inte slut
änn. Detta är bara grundskolan så det kommer att bli tufft men vi är ju
olika och alla är ju bra på sina saker. Vissa är smarta och vissa är lite
mindre. De finns de som uppfyller sina drömar och lever lyckligt vissa
inte. Jag hoppas jag är en av dem lyckliga och har det bra jag tror alla
komer det hoppas jag.
Detta var min historia
/ Niklas

Mina skolår

Jag var sex år och vi började då skolan. Alla barnen som var där var blyga.
Men efter några dagar så lärde sig vi känna varandra. Så efter en vecka så
var blygheten som bortblåst. Precis alla sprang runt och retades med
varandra. På rasterna när vi gick ut och lekte så såg man alla stora killar
som skulle ta hand om oss små barn. Men det var tvärt om. Dem hjälpte inte
dem små. Dem höll på att retas med oss.
Vi blev äldre och sedan började vi i andra klass. Det blev svårare i skolan
då. Men det kändes roligt att komma upp ett steg iallafall. Vi kom på att
skolan var tråkig då. Så vi slutade jobba lite gran då och började springa
runt och reta varandra. Lärarn blev då heltogig, för när man börjar i tvåan
så ska läran ställa fler krav på en. När vi var ute på rasten så gick vi
runt och retades med alla som gick i ettan, precis som de äldre gjort när
vi gick i ettan.

På Den här skolan så var det två olika byggnader för de olika klasserna. I
den ena så var det lekis, ettan och tvåan som man gick där.

Vi kom upp till trean och vi bytte byggnad då där vi gick tillsamans med
fyror, femmor och sexor. Men dem var tillräkligt mogna för att veta att man
inte skulle retas med mindre och sånt där. När vi gick i trean så ställde
läraren ennu fler krav på en så det blev ännu jobbigare då. Men det var
sam|tidigt roligare för man fick ta hjälp av datorer då som man inte ens
hade sett skymten av i lekis, ettan och tvåan. Man fick skriva på datorn i
stället för att skriva för hand, men det var jobbigt att lära sig var alla
tangenter sitter så det var svårt i början. Men man lärde sig med tiden.

Vi började med engelska glosor i trean som var helt nytt. Vi har annars
bara läst engelska. Det var lätta glosor då men man kunde inte engelska så
bra så det var svårt iallafall.

Vi började i fyran och då blev det mycket svårare. Vi fick inte längre än
fröken utan vi fick nu en magister som var strängare. Vi fick inte längre
fyra-fem glosor i engelska utan nu fick vi 15-20 st och vi fick bestämma
lite mer hur vi skulle lägga upp planeringen för att jobba tre sidor i
något ämne på två veckor som man förut har blivit tillsagd att göra. Så det
blev mycket krångel i början.

När vi jobbade med någonting så fick vi använda datorerna till att gå ut på
internet med som var något nytt. Man hittade det man ville hitta och mycket
mer.

Förut när vi gick i trean och inte klarade glosförhöret så hände ingenting
men när vi kom upp i fyran och inte klarade glosförhöret så så fick man
göra om det tills man klarade av det. Så då kände man att man var tvungen
att börja plugga mer. Man började hata skolan då för man ville bara sluta
skolan och göra något roligt istället men det gick inte.

Vi kom upp i feman och då tänkte man bara att man är närmre slutet av
skolan. Det är alldeles för jobbig. Läraren ställer enu fler krav på en då
och det är det som är jobbigt. Det enda som är kul med skolan är att man
lär sig saker och att man träffar kompisar som man kanske inte träffar
efter skolan. I feman får man jobba mer med religon än vad man får i fyran.
Jag tyckte att religon var roligt då när man fick veta vad dem gjorde förr.
Men efter ett tag så blir det för tjatigt så då vill man inte veta mer om
det då börjar man prata med kompisar och såna saker. Vi hade aldrig prov i
något sånt i låg och mellanstadiet. Det enda vi hade prov i var svenska ord
som man skulle stava rätt och engelska glosor som man skulle översätta.
Mycket mer prov hade vi inte.

Vi började i sexan men det kändes typ som feman för vi gjorde samma saker
så det blev väldigt långtråkigt då. Jo en sak blev svårare proven, alltså
engelska glosorna som vi hade varje vecka. De blev svårare och svårare hela
tiden men det var sånt som man hade fattat redan från början.

Det kändes grymt att vara störst på skolan men man var tillräkligt mogen
för att fatta att man inte skulle ut|nyttja det. Man gick runt och tänkte
hur det skulle bli efter sexan då hela klassen skulle splittras upp till en
massa klasser med många nya elever så man hade typ hjärnsläp på
lektionerna. Vi fick välja ett språk vi ville läsa i sexan. Men först fick
man testa alla tre språken tre gånger först. De tre språken är tyska,
franska och spanska. Man kunde välja engelska/svenska också men det var
inte många som valde det.

Man kom upp i sjuan i helt nya klasser med många nya elever. och det är
jobbigt i början. Sjuan är typ precis likadan som åttan och nian förutom
att det blir svårare och man får betyg i åttan och nian som är bra att
tills man ska söka ett program.

Slut

MINA SKOLÅR
När man i dagens samhälle pratar om skolan, pratar man om hemska lärare,
mycket läxor och dom tuffa killar som hackar på en om man råkar stöta på
dem. Men jag har aldrig upplevt det så. Redan när jag började skolan som 5-
åring så fick jag en bra relation med lärare och klass|kompisar. Även om
jag inte minns så mycket från tiden på förskolan så måste det varit där
mitt lärande tagit fart. Jag lärde mig läsa väldigt snabbt och lärde mig
därför också att skriva väldigt snabbt.
Jag minns särskilt när vi fick gå till 3-orna. 3-orna skrev så snyggt dom
kunde om en bild i en skrivbok. Sen skulle vi fylla i det dom skrivit med
en färgkrita. Även om vi lekte mycket på förskolan tror jag att mina lärare
såg till att jag fick en bra grund inför kommande skolår. När vi skulle
börja ettan var det spännande, nu skulle skolan börja på allvar. Jag fick
där träffa den troligtvis bästa och mest omtänksamma läraren jag haft.
Stina hette hon och har betytt väldigt mycket för mig och min skolgång. Det
kan jag säga utan att vara det minsta tveksam.
Hennes sätt att lära ut finns det inte många som kan slå. Hon gjorde oss
till dom duktiga och lungna elever som vi är idag. Jag tror jag fick en
speciell relation med henne. Jag fick alltid beröm av henne på
utvecklings|samtalen och det hade jag också gjort mig förtjänt av. Även om
det kanske inte märks nu så har jag varit en mycket lugn och duktig elev.
Berömmen fortsatte i fyran. Jag hade då en lärare som hette Siri. Även om
hon inte var lika bra som Stina var också hon en bra lärare. Vi hade mycket
läxor men dom var mest som en rutinsak och störde oss aldrig. Siri hade
även hon ett bra sätt att lära ut på. Vi var en bra klass eftersom vi alla
kom ifrån Stinas klass. Enligt mig själv så hade vi alltid en bättre klass
och lärare än pararellklassen. Vi började nu också lära oss engelska.
Eftersom jag alltid haft lätt för svenska så var inte detta en större
svårighet. Vi växte och blev större och snart var jag en av dom där stora
och hemska sexorna. Sexan bestod till stor del av en längtan efter att få
börja sjuan och flytta till Örna.
Under gymnastiklektionerna kunde jag visa min ”vinnarskalle” särskilt när
vi spelade innebandy. Arvid och jag var bäst i klassen och hamnade därför
jämt på olika lag. Vi vägrade att förlora så därför kunde vi bli helt
tokiga. Dom andra var bara som koner på planen och ibland hände det att vi
åkte ut för att ha ”slagits” om bollen.

Efter en traditionell brännbollsmatch mot lärarna och förlust var det nu
dags för högstadiet i Örna.
Min lungna tid var nu passerad.
Kanske berodde detta på alla lärarbyten och total kaos i klassen. Trots
detta hade vi en god gemenskap i klassen, ingen var utanför och alla var
glada över att få påbörja något nytt.
Sjuan bestod till stor del av att få ordning i klassen. Om vi lärde oss
något, det vet jag inte. Vi hade två klassföreståndare, Nilla och Sol|veig,
men efter halva läsåret for Nilla och vi fick en ny lärare som hette Nicki.
Många som tyckte om Nilla som lärare var emot lärarbytet men det visade sig
med åren inte vara så dumt.
Åttan var nog det år som alla började ta skolan på allvar. Även om det
fortfarande var kaos med lärarbyten och ombyggnationer så började vi få en
bra sammansatt klass. Hur många svenskalärare vi hade vet jag inte och den
bästa kom inte förrän sista halvåret, Nilla hette hon och skulle bli vår
nya klassföreståndare i nian efter att också Solveig lämnat oss. Vi lärde
oss trots allt ganska mycket i åttan.
Nian började med att som sagt våran nya klassföreståndare presenterade sig.
Det blev nu lungt och vi fick det inte lungt och stabilt förrän nu.
Nian har mest bestått av funderingar över vad man ska gå i gymnasiet och
att hålla dom betyg man har. Sista terminen är nu bara en enda lång väntan
på att slippa grund|skolan och få börja om på nytt, på gymnasiet.
Jag kan så här på efterhand säga att jag nog inte haft en så dum skolgång i
alla fall, jag har haft tur.

MVG Mycket bra! snyggt skriven text med ett elegant upplägg. Du har god
balans mellan ett allmänt och personligt berättande

Mina Skolår

När jag skulle börja ettan tänkte jag att jag ville bli pansionär, för jag
ville inte börja i skolan. Män när jag börja i skolan i ettan var i Angred
så tyckte jag att det var rätt så roligt för jag hade så skysta lärare. När
man har det så blir det roligare i skolan. Det var roligt i skolan innan
jag skulle flytta till Hisingen. Då började jag i en skola som hette
Lerbacka skolan och den var helt värdelös, jag bråkade så mycket med
lärarna så jag gjorde inte så mycket. Jag gick där till 4-6:an, och de var
inte så roligt. Men de var roligt endå för jag träffa så många nya kompisar
och de e bra att ha många kompisar. Sen börja jag i Talleredskolan och då
blev det anurlunda jag börja sköta mig lite mera och de känndäs skönt men
den skolan var inte bra så min mamma sa att jag skulle bytta skola så jag
bytte till en skola som heter lugnet och de går lite bätre nu men, snart
börjar jag på bergagymnasiet så jag hoppas på att de blir bättre.

Lära för livet
Någon lärare har en gång sagt ”Vi lär oss inte för skolan utan för livet”.
Stämmer verkligen det?
Jag tänker granska skolan, där jag studerat i nio år, för att få reda på
sanningen. Det som jag tänker granska är: praktiska ämnen, teoretiska
ämnen, prao-dagar, temadagar och raster.

De praktiska ämnena.
Hit räknar jag gymnastik, slöjd, hemkunskap och bild. Gymnastik kan man
verkligen inte lära sig ”för livet”, man måste träna någorlunda regelbundet
för att behålla sin kondition och sina eventuella muskler. Så där kan man
inte tillämpa detta citat. Slöjd är ett bisarrt ämne som inte borde vara
obligatorisk i en modern skola. Kanske lär man sig slöjda för livet men har
man någon egentlig nytta av det? Hemkunskap är ett viktigt ämne där man lär
sig laga mat och annat viktigt. Det är ett av de få ämnen som kommer att
tillämpas i praktiken i resten av ens liv, tyvärr är det ett av de
tråkigaste ämnena. Kan det månne bero på övernitiska lärare? Bild är ett
orättvist ämne: vissa är urbegåvade sedan födseln, andra kan inte rita ett
böjd streck.
De som är duktiga i bild var nog redan det innan och de som är sämre har
inte förbättrats nämvärt.

De teoretiska ämnena:
SO-ämnena, NO-ämnena, Språk o.d. räknar jag hit. Samhällskunskapen är bra
för allmänbildningen, inte mer.
Naturämnena har man nytta av om man ska skaffa ett jobb med sådan
inrikting. Men ofta krävs det bra kunskaper i dessa ämnen i ett jobb som
inte har någon som helst anknytning till de ämnena. Språk kan vara bra att
kunna, där kan jag inte säga emot. Alla teoretiska man lärt sig i
grundskolan kan man glömma bort så fort man får en fast anställning.

Prao-dagarna:
Mina prao-dagar var hemska. Jag lärde mig att frukta arbetet, för livet.

Temadagarna:
Temadagarna i min skola var slappa och populära. Under en dags tid behövde
man bara luta sig tillbaka och lyssna på en föreläsning eller kanske
pyssla. Även om ämnet var intressant lärde man sig lite.

Rasterna:
Rasterna var viktiga. Här lärde man sig saker man inte lärde sig på
lektionerna, fast ibland tog man med sig snacket in i klassrummen. Det var
inga viktiga saker man lärde sig men nog så intressanta och roliga, och man
lärde sig för livet.
Slutsats:
Man lär sig mycket strunt och lärarna måste inse det eller sluta med sitt
hyckleri. Syftet med grundskolan är att lära sig för gymnasiet, som i sin
tur endast är ett IQ-test som ska visa om folk kan lära sig och förstå.
Vilka ämnen det handlar om spelar ingen roll. Vi lär oss inte för livet,
utan för skolan…
Ragnar Ök – civilekonom, Simrishamn.
då eleven hittat på en pseudonym själv har den behållts

Mina skolår

En gång för länge sedan fanns det en drake. Lika fantastiskt kommer man
ihåg sina första skolår. Man var så liten och hade så mycket att lära.
Varje dag hade ett eget intryck.

Även fast det var så länge sedan, känns det som det var förra veckan. Jag
och en kompis satt och gjorde oss i ordning för första dagen på fritids. Vi
började på fritids två veckor före själva skolan så vi kunde förbereda oss.
När vi gick till fritids blossade fantasierna upp. Tänk om fröken var en
apa, eller en drake, ett troll och kanske allting på samma gång.
Fem minuter senare fick vi reda på att vår fröken bara var en snäll 45
åring och det förstörde alla roliga förhoppningar.

Den första tiden på fritids började bra. Nämligen med att vinna över en
stor och stark ”tvåa” i fotboll. Han tog till försvar med att vi spelade
två mot en, men vadå. Han var ett år äldre. Två veckor senare började vi
skolan. Det var väldigt pirrigt att sitta där vid upropet med alla nya
ansikten. Vissa tyckte man om och några andra gillade man inte.

Första tiden i skolan flöt på bra. Vi lärde oss att läsa och skriva. Man
kan undra hur det skulle gått när jag skriver det här om jag inte gått i
ettan och lärt mig grunderna. Antagligen illa. Man fick även många nya
vänner. Tyvärr så fick jag fel vänner, tyckte i alla fall de andra
killarna. Då började elakheterna. Allt man gjorde var fel enligt dem. Fast
de själva gjorde samma saker varje dag, varje timma, så var det fel när jag
och mina nya vänner gjorde det. Men det var nog inte så farligt, eftersom
jag och mina kompisar var lika många som de elaka och tyckte likadant om
dem. Men ändå. Det lämnar starka intryck

De absolut hemskaste minnena från lågstadiet var ändå från ettan. Då var vi
tvugna att träffa lärarinnan Ulla och ha dans. Stackars oss!
Alla killar tyckte det var hur töntigt som helst. Varför dansa som tjejer
när vi lika gärna kunde leka krig och slåss på skolgården. Det skulle man
lära sig mycket mer på tyckte vi och tycker nog fortfarande. Men resten av
skolan var helt okej. Korta dagar. Vi hade nästan bara de tre grundämnena
och det flöt på rätt bra, tills den där dagen i juni 1996 då allt var över,
eller?

Vi skulle gå ut trean och efter tio veckor sommar börja skolan och då gå i
fyran. Allvaret skulle börja. Ny fröken, nya ämnen och framför allt; en ny
skola. Av allt man fått höra i lågstadiet var det ”niorna” i den nya skolan
man fruktade mest av allt. Alla sa, att så fort man gick förbi en nia så
slog han ner en, så rädd var man. Men självklart så var det inte så.
Mellanstadiet var inte så jobbigt som man hade trott, förutom matten. Den
tyckte alla hade blivit så svår med alla multiplikationer och divisioner.
Men annars var det rätt likt lågstadiet.
En stor avgörande skillnad var att vår gamla snälla fröken, hade blivit
utbytt mot en ond och grym förtryckare. Varje lektion var det bråk mellan
lärare och elever. Jag måste faktiskt erkänna att det var riktigt
underhållande. Men det var alltid läraren som vann och vi som kom ut i
korridoren i hela fem minuter.

Det som ändrades under alla dessa år var knappt någonting alls. Bara
svårigheten på skolarbetet. I högstadiet fick man mer ansvar och särskilt
när betygen kom in i bilden. Då var det dags att börja plugga ordentligt.
Det är betygen man förbereder sig till undet låg och mellanstadiet och
nationella proven som alla gör sig redo för nu. Man måste visa sin
kapacitet. För mig finns det väldigt mycket oro av vad som kommer gå bra
och vad som kommer gå dåligt. Det återstår att se.

En gång för länge sedan fanns det en pojke som började skolan. Så började
det hela och så slutar det också. Så kommer även mina barn ha det och man
hoppas att de får en lika händelserik uppväxt som jag fått, eller en helt
ny sorts uppväxt. Om 40 år kanske skolan har ändrats. Man kanske sätter på
sig en mössa och på en minut har man lärt sig hela grundskolan. Men det
återstår att se.

Slut.

Jag har valt det fjärde ämnet, min syn på skolan, därför kommer texten att
gå ihop mycket med det tredje ämnet, lära för livet. Jag tänkte komma med
lite synpunkter på vad man ska lägga till och skära ner på i
undervisningen. När det här är klart kommer vi ha en uppdaterad och aktuell
undervisning, som även håller många år framåt.
När man kommer ut från något universitet runt om i landet,
nyutbildad men med höga studielån, behövs en sak. Pengar. Pengar får man
normalt sett genom att jobba, vara kriminell eller genom att spela på
hästar. Ett jobb är nog bästa valet bland de här alternativen. När man
söker jobb och sitter på anställningsintervjun på något telekom eller IT-
bolag, frågar de inte efter vad man åt på bronsåldern eller vad blodkärlen
som förser lungorna med syre heter. De undrar kanske istället hur mycket
man hänger med på börsen eller om man vet vad som händer runt om i världen
just nu. Man får inga UD jobb direkt och om du ska bli kirurg lär du dig
hela kroppen in i minsta detalj. De enda gångerna jag blir tillfrågad om
årtal eller matteproblem är, när vår misslyckade tränare frågar snabba
historia frågor samtidigt som vi gör sit-ups. Jag tror även att min
gammel|farfar rev av några snabba multiplikationstal de få gånger jag
träffade honom. Han dog tyvärr i höstas och vår tränare slutar om två
månader, så då blir det inga frågor. Man utbildar sig till det man ska bli
på universitetet, så därför tycker jag att man kan göra något vettigt av
högstadiet. Man kan börja med att bokstavligen kasta Katarina Svenssons
obetydliga ämne åt hel-e delar av ordet skrivet med symboler . Vi kan
också direkt plocka bort musik, de som är intresserade lyssnar på det hemma
och gillar man sång och instrument ägnar man sig åt det på fritiden. Nu har
vi sparat in tid till en halvtimmes läsning av SVD: s webtidning. Det
skulle göra alla elever allmänbildade till max och man skulle få en liten
aning om vad som faktiskt händer bortanför Robinson, famefactory och vårt
lands gränser. Man skulle kunna skära ner på naturämnena man ändå får nog
av på naturlinjen och ge dubbla tiden till samhällskunskapen, där vi kan
diskutera tidningsläsning, skriva nyhetsrapporter och ha ett prov varje
vecka. Alla blir tvugna att läsa samtidigt som vi lär oss något jag
upplever viktigare än till exempel hemkunskap. Vi kan kasta bort EA tiden
och av den gör vi följande. På den första timmen kan vi låta en psykolog,
eller något liknande, komma och lära de som inte vet, hur man tar kontakt
med folk på vanligt sätt. Med lite hjärntvätt kan psykologen få oss att
förstå att SMS och webchattar faktiskt inte är bästa sättet att ta kontakt
med en person. Den andra timmen ger vi till Leffe. Han ska få lite fart på
eleverna där ölmagarna kommer krypande redan i tidig ålder. Ha som krav att
alla som går ut nian ska kunna fånga en boll med båda händerna, för det är
inte många som kan.
En till sak jag måste hacka på är staten som inte har gjort
politikerjobben mer attraktiva än vad de är. Man måste ställa lite krav på
de som släpps in i riksdagen och regeringen. Om eleverna får en inblick i
detta i en tidig ålder skulle aldrig folk som Schyman, Sahlin med flera
fått vara med och styra vårt samhälle. Även om vi har otroligt stora
företag med skickliga ledare i det här landet håller det inte med de
idioter som sitter och bestämmer över oss. En kedja är aldrig starkare än
sin svagaste länk…. Det här kan vara en orsak till Sveriges fall sedan
sjuttiotalet, vem vet? Skulle vi ha högutbildade människor på
regeringspostarna, då kan man undra hur det skulle se ut idag. Det sista
området vi ska lägga mer vikt vid är miljökunskap. Dra ner på religionen
tillsammans med bild och slöjd, så kan vi få lite tid över till det här
ämnet som verkligen ligger i tiden. Det finns inte mycket olja kvar om tar
hänsyn till att det används mer och mer, och att behövs mer och mer. Få
folk intresserade av det här. Det behövs nya drivmedel och nya fordon. De
ska vara billigare, bränslesnålare, effektivare och miljövänligare. Det är
en nöt att knäcka. Med de här ändringarna tror jag att vi går ut skolan med
lite aktuellare kunskaper än vad vi nu gör. Så här ser min ”nya” skola ut
och jag tror det skulle fungera.

Det samhällde Du förespråkar gör mig lite skrämd, men Du skriver och
argumenterar bra, så jag får väl finna mig i det.

Min syn på skolan
7/2-03
Skolministern
Jag ska snart gå ut ur nian och jag har uppmärksammat några brister under
mina år i grundskolan.
Min första punkt är angående läroböckerna i t.ex. fysik och vissa SO-
ämnen. De är som serietidningar. Man slår upp boken för att göra läxan och
möts av en massa svammel som gömmer undan det viktiga. Faktiskt är det som
tar mest tid när man gör läxor att filtrera bort allt svammel. Det är inte
konstigt att vissa inte förstår.
Den andra bristen jag har märkt är angående om lärarna. Vissa utav dem
lär ur fel saker. Exempelvis kan jag berätta om musiken. I mellanstadiet
var musiklektionerna som de ska vara. Man lärde sig om musik och om man
ville lära sig att spela ett instrument valde man till det, men nu (i
högstadiet) så lär vi oss lite om musik men vi måste kunna spela ett
flertal instrument. Dessutom finns det inte alltid lärare till vissa
lektioner eller vikarier i upp emot en vecka.
Nästa sak jag har att kommentera är angående svenskalektionerna.
Enligt vad jag har förstått ska uppsatserna vara till för att eleverna ska
öva sin svenska och lära sig att skriva sammanhängande, fast det verkar
snarare som om vi alla ska vara författare. Man kan faktiskt kunna skriva
utan att kunna skriva romaner eller noveller. Jag tror faktiskt att det
skulle gå bättre för vissa elever om det fanns flera uppsatsämnen som inte
kräver att man är en författare.
Den sista punkten jag har är angående betygskalan. Skillnaden mellan
två elevers resultat kan vara ganska stor fastän de har samma betyg.
Eftersom betygen visar hur bra man är, bör det finnas åtminstone fem steg
(fast helst ska det vara fler).
En något missnöjd elev.