mycket ojämn högermarginal, svårt att avgöra vad som är försök till
styckeindelning. Markerar endast i tydliga fall

Att byta skola/Att byta klass

Den här berättelsen handlar om en tjej som heter Marja.
Hon flyttar till en ny stad med sin mamma. Den här staden är inte vilken
stad som helst. Det är Göteborg.
Hon måste också byta skola och få en helt ny spännande klass.
Det var en helt vanlig dag i en liten by utanför Hedemora. Marja, som var
13 år, satt med sin mamma i köket. De sa ingenting till varandra. De visste
båda två att det här var den sista dagen de skulle sitta i köket och vara i
denna fina, trevliga och här|liga by. Marja sa farväl till sin mamma och
började gå till skolan med ett raskt tempo.
När hon kom fram hade det redan ringt in.
När hon kom in i klass|rummet var det rent tyst. Hon bad genast om ursäkt
och började lång|samt gå till sin plats. Bredvid henne satt det en väldigt
blygg och snäll tjej. Hennes namn var Emma.
Emma och Marja var bästa vänner. De hade känt varandra sen de började
ettan.
Skoldagen var nästan över. Fröken Lisa var smått irriterad på killarna där
bak i klassrummet. De hade lagt ett vått och äkligt tuggummi i frökens bok.
Men efter en stund lugnade hon ner sig. Det var tio minuter tills de
slutade Marja kände gråten i halsen. Det var nu hon skulle ta farväl av
alla i klassen.
Fröken började gråta. Sen sa hon. -Det har varit härligt att ha dig här i
vår klass. Vi kommer verkligen sakna dej. Hon grät mer nu. Marja började
också gråta, nu grät alla. De gav henne en stor kram och sa hejdå.
Emma följde med Marja hem. Marjas mamma hade redan packat. Allt var klart.
Nu skulle de åka.
Emma och Marja stod och kramade om varandra. Emma sa till Marja att hon
skulle komma och hälsa på och att hon var den bästa kompisen hon hade haft.

ny sida
Det har nu gått två veckor sen flytten. Nu bor Marja och hennes mamma i
Gbg. De hittar inte så bra, men det går nog ändå.
Idag är det första dan i den nya skolan för Marja. Alla som går där är
nya.
De börjar i 7:an i musik|klass. Marja har alltid gillat musik. Hon sjunger
mycket, Och älskar att Spela piano med sin kraft inneifrån. Hon går mot
skolan.
ny sida
Allt är så stort hon känner sig osäker. Hon vill inte men hon måste. När
hon kommer in står det vissa gäng och pratar. Andra står ensamma och
övergivna. Hon ser en flicka med brunt, lockigt hår och röda kläder. Hon
går fram till henne.
-Alla glor, nästan alla, tänker hon. Nu får hon panik. – Vad ska jag säga?
Hon säger: Hej! Flickan går sin väg. Marja känner sig ensam igen. Men så
kommer det ett helt gäng och lär känna Marja.
De blir jätte bra kompisar. Det har gått ett halvår nu sen första
skoldagen.
Marja trivs jätte bra, bättre än i hennes gammla skola. För där hade de
inte musik. Här har de bättre gem|enskap med. Och alla verkar trivas bra.
Även hon med de röda kläderna. Men Marja kommer aldrig glömma den fina
tiden hon hade innan.

2
Att byta skola / Att byta klass

Tänk om?

Tänk om? Tänk om det inte hade hänt? Hur skulle mitt liv se ut då? Jag,
Amir Abdullah, 15 år. Vad skulle hänt om jag hade valt en annan skola?
Skulle jag ändå träffat henne? Hade jag ändå hamnat i bråk med en av
skolans värstingar.
Jag är en 15årig, lugn kille, som för c.a. en månad sedan levde ett helt
vanligt liv. Jag gick till skolan, gjorde mina läxor, tränade lite allt
möjligt för att få en stark kroppsbyggnad, vilket jag har fått, festade
lagom mycket och hade inga större problem med någon. Plötsligt så tröttnade
jag på att vara en vanlig kille. Jag hade tröttnat på att vara mig själv.
Jag hade tröttnat på mina bruna ögon, mitt svarta hår och jag hade tröttnat
på min personlighet. Det som hade startat det här var när jag började i min
nya klass i sjuan. Alla var mer eller mindre lika vanliga som jag. Det
första som man tänkte på var att, här kommer man att passa in.
I sexan gjorde jag mitt. Jag brydde mig inte om någon och ingen brydde
sig om mig. Det var nog början på det här. Jag ville synas mer och jag är
inte typen som rakar halva håret och färgar det grönt för att få
uppmärksamhet. Jag bara sket i det och fortsatte med mitt ”vanliga” liv.
Jag fortsatte att få bra betyg och trodde att jag var nöjd med mig själv.
När jag började i sjunde klass så struntade jag i att skaffa nya kompisar.
Jag hade ju mina gamla kompisar. Så jag var fortfarande helt ”vanlig” tills
den dagen då jag tänkte på de orden. Det citatet:
-Why should you live, when you cant feel alive? sa skurken i ”The world is
not enough”.
De orden väckte nåt inom mig som jag kände igen. Det var samma känsla som
jag kände i sexan. Det här hände för exakt en månad sen och jag började att
ändra på saker och ting för att känna mig mer levande. Jag började med mitt
yttre. Om jag såg annorlunda ut, så skulle det vara lättare att vara
annorlunda. Jag började med att skaffa blåa färglinser. Sen så färgade jag
håret brunt och nopprade mina ögonbryn. Det enda som jag inte hade ändrat
var min längd på 172cm. Jag började styrketräna varje dag och jag var inte
mig själv längre.
Nu började Hon att lägga märke till mig. Hon var en brunett på 165cm,
gröna ögon och en perfekt kropp. Hon hade en perfekt personlighet. Glad för
det mesta, och rolig.
På balen kom Hon fram till mig och frågade mig om jag ville dansa med
henne. De hade satt på låten ”truly, madly, deeply” av Savage Garden och
Hon såg fantastisk ut i sin röda klännig. Självklart så var mitt svar ja,
och vi började dansa. Det var en natt som man inte glömmer i första taget.
Där blev han avundsjuk. Han var ledaren i ”gänget” (vilket orginellt
namn). Han hette Lars och han ville ha henne och jag hade förstört allt.
Redan nästa dag ville han få slut på mig och innan jag visste ordet av
det så bråkade vi. Grabbarna runtomkring oss skrek och hejade. Tjejerna
sprang för att hämta lärare och Lars och jag hade börjat. Han fick in ett
slag under mitt vänstra öga och jag ramlade. Han satte sig på mig och
precis när han tänkte slå det första slaget så tog jag tag i en träbit som
låg alldeles bredvid mig och slungade den med all min kraft mot hans huvud.
Han föll ihop och rörde sig inte längre.

Så jag ställer mig den frågan en gång till. Tänk om? Tänk om det inte hade
hänt? Tänk om jag eller Hon hade gått i en annan skola? Tänk om jag inte
hade ändrat mig själv? Tänk om allt det här kunde förhindrats om jag bara
hade gått i en annan skola? Tänk om? Dessa frågor kommer jag att ställa mig
själv i resten av mitt liv.
Det spelar ingen roll om jag tar mig igenom 1000 rättegångar, 1000
polisförhör eller om de tar fram 1000 bevismaterial.
Dessa frågor kommer ändå att stanna kvar i mitt sinne.

MINA SKOLÅR
Jag ska berätta om min skolgång. Jag heter Oleg och är 15 år , innan jag
skulle börja skolan i första klass så gick jag i en förskola i Linkö|ping.
Det var där jag skulle bo, men det blev inte så flyttade till Botkyrka ett
ställe i Stockholm. Jag, min mamma och min syster bodde i ett ställe som
ligger i Botkyrka som heter Eriksberg.

Jag skulle börja i ettan och få nya kompis|ar, det kändes inte så bra pg.a
jag var så liten och skämdes mycket. Första dagen gick min mamma med mig
till skolan för att jag inte skulle känna mig sorgsen för jag ville inte gå
till skolan, men jag var tvungen.

När vi väll var där så lämnade min mamma mig i skolan för att hon skulle
till sitt jobb.

Innan vi skulle in på första lektionen så kom det några killar och frågade
om det var jag som skulle börja i deras klass. Dom hade fått reda på att
det var en kille som skulle börja i deras klass, och jag sa att det var
jag. Dom berättade sina namn och sa att dom hette Fredrik, Igor och Mattias
jag blev snabbt vän med dom. ny sida

Dom visade mig runt i skolans område, där man fick vara och inte fick
vara.

Dagarna gick och jag fick allt fler vänner.

Jag gick med samma klasskamrater tills sex|an. Där vi då splitrades för att
börja i sjuan och på en ny skola.

Jag började i sjuan och fick allt fler vänner. Nu gick jag i sjuan och
skolan blev allt svårare. Men det var inga svarigheter för en sån kille som
jag.

Det gick bra för mig under åttan och snart var det dags att börja nian.
Tiden gick och nu går jag i nian. I nian gällde det att visa vad man
verkligen går för.

Under första terminen i nian sköte jag mig bra och fick en utav klassen
bästa betyg. Under andra terminen skulle man välja ett gymnasium för att gå
i när man gått ut nian. Jag valde ett gymnasium som heter Blacke|gymansiet
i inriktning i transport för att jag gillar att hålla på med bilar osv.

Så nu har jag haft nio underbara år i mitt liv och tänker fortsätta med min
ut|bildning. Så nu är det bara och se vad som kommer att hända i
fortsättningen // slut!!!!

här är det ritat en glad gubbe

Min syn på skolan

Hej,

Jag skulle vilja börja med att den svenska skolan är bra! Det finns inga
större fel. Vi har bra lärara, hyfsade böcker och vi får mat. Men om man
nöjer sig blir saker inte bättre. Därför skriver jag mer än gärna några
synpunkter till dig:

– MER FLEXTID:
den här frågan har man pratat om länge. Ska man ha det eller inte?

Jag tycker att varje skola ska kunna införa flextid. Man kan börja med att
t.ex. börja lite olika tider på morgnarna så att de som är pigga på
morgonen kommer vid 8 och slute ungefär vid 3.
De lite tröttare elever kan börja vid 9 och sluta ca. 4.
Om man har detta system är det bra om man har bestämda tider som eleverna
kan börja vid och inte någon ”drop in” system.
Sedan är det nästan möjligt att ha det varje dag pga lärarbrist. Systemet
skulle radbyte skulle ställa höga krav på lärare som t.ex. 2 timmars
pass, långa arbetsdagar osv.
I sin tur blir kanske undervisningen lugnare så att lärarna inte bränna ut
sig lika ofta.

MINDRE KLASSER:

Dagens klasser har ungefär 20-25 elever (i alla fall på min skola). Detta
innebär att en lärare har 25 st ”frågetecken” att ta hand och undervisa de.
Det låter väldigt jobbigt och krävande. Om man istället hade klasser på 10-
15 elever skulle det vara mycket större arbetsro i skolan.
Nackdelen är att det skulle behövas ungefär dubbelt så många lärare. Lärare
är redan idag en ”bristavara” så detta förslag är inte genomförbart den
närmaste tiden.

ARGUMENTERA MER:

Eleverna måste kunna säga vad de tycker och säga det tydligt. Därför borde
man argumentera om olika historiska händelser t.ex. 1:a och 2:a
världskriget och dagens händelser t.ex. konflikten i Irak. Det skulle göra
att man samtidigt blev mer allmänutbildad. Man kan variera genom att ”leka”
olika partier. Då får man en inblick av hur dagens politik fungerar.
Genom att argumentera lär man sig också att kommunicera med andra människor
på ett effektivt sätt som man har nytta av i framtiden. Det måste du som en
framstående politiker hålla med om. här har eleven ritat en glad gubbe,
en sån här smiley: 🙂 fast roterad 90 grader medsols.

SKOLMATEN:

Om man tänker på att Sverige har världens högsta skatt så måste skolmaten
bli bättre! Dagens skolmat tycker jag är alldeles för dålig. Ursäkta
ordvalet men det kan ibland smaka ”skit”.
Jag förstår att ni har många saker att lägga pengar på men maten borde vara
en av de viktigare. Om man får äcklig mat vill man inte äta den och då blir
man naturligtvis jättehungrig.
Som du säkert förstår är det inte lätt att koncentrera sig i 4 timmar till
utan mat.

Ett bra sätt är att man gör en enkät i skolan och frågar eleverna vad de
tycker om för mat. Ibland kan man få mat som man aldrig hört talas om och
det smakar inte bra bara för att de har försökt göra det lite ”exotiskt”.
Det är bra att det finns cafeteria i skolan!

MER IDROTT:
Idag har vi (min skola) bara 2 st 50 minuters gympa lektioner varje vecka
och det är alldeles för lite. Vissa elever idrottar inte på sin fritid och
därför borde skolan hjälpa de genom att få de att röra på sig. Skolan borde
också utbilda i räddningstjänst som t.ex. första hjälpen mm. Det kan man
göra på idrottslektionerna.
Man skulle kunna lära ut självförsvar till de som vill. Det skulle få de
att må bättre och också arbeta bättre på lektionstid.

Sedan är det viktigt att veta vad man ska äta och dricka när man idrottar
annars mår man inte bra efteråt. Den delen tycker jag skolan har missat.

Avslutning:

Som jag sa förut tycker jag att skolan är ”okej” men man får inte nöja sig
med det. Man ska alltid försöka att bli bättre och förbättra saker runt
omkring sig.
I dagens skola saknas framförallt valmöjligheter, att kunna välja när man
ska börja, vad man ska läsa om extra mycket osv. Hoppas mina synpunkter
kommer hjälpa dig med att göra den svenska skolan lite bättre.

MVH Patrik Ristala

Min syn på skolan

Hej!
Jag heter Chang och är 16 år.
Jag går i den sista terminen i sundbyskolan. Jag tycke att skolan är roligt
men det som är tråkig gast är att vi har för littet Idrott lektioner.
9c den klassen som jag går i nu vi har nästan inga sov morgon föruttom
fredagar. Då har Jag kvarsittning.
Maten i skolorna är änuväre vi får fisk Nästan varje Tisdagar och korv med
mos får vi ibland.
Jag tycker också onödigt med predigad och objekt och så, var har Jag för
nytta av dem i framtiden. Det som är dåligt är Bild, förat den är
långtråkig. Det var allt som är nekativ med skolorna.

Förat skolorna ska blir bättre ska man får mer idrott lektioner tidena ska
vara längre.
vi måster få frukost på morgonen och längre raser.
Sommalov ska vara längre och stopa rasister att bråka med invadrare.
De som är mobba ska får bytta skolan. Han/Hon Som ser en mobba kille master
sägar till lärare.

Man måster ser till Han/Hon Som är mobba ska trivast in i skolan.

Det som är Posetiv i skolan.
Är att man skänne männikor man inte har sett Förut. och man får gratis mat.
De son bor lång från skolan får buskort som är gratis också.
Skolarna är också bra för invadrare Tex man lära sig mer kunskap man får
nya vänner och levar i en annat kulltur.
skolan är inter bara viktig för invandra det käller också svenskar.
Man måster har betyg föratt kunna gå in i ett program uttan skolan har man
inga betyg.
Der bruka min mamma säga till mig uttan betyg är det inga jobb man kan söka
sig till.

Det är allt Jag skriver till dig.
Mr skolminister.

Har det så bra

Hej då

ATT BYTA SKOLA / ATT BYTA KLASS.

År 1995 skulle mitt liv förändras, jag skulle flytta från Polen till
Sverige.

Jag hade redan hunnit gå i skolan i 2 månader innan vi skulle flytta.

Det kändes jobbigt, eftersom jag tyckte att jag hade hamnat i en bra
klass.

Men nu var det bestämt av vi skulle flytta.

Första dagen i den nya skolan kändes jobbigt. Jag kunde ingen svenska
alls.
Tyckte att jag hade hamnat i en dålig klass med otrevliga personer.

Den svenska skolan skilde sig ganska mycket ifrån den Polska.

I Polen var man tvungen att ha på sig en blå kjol och en vit blus.
En grej var jobbig, vi hade redan i ettan mycket läxor, redan i början fick
vi lära oss gångertabbelen. Man hade helt enkelt ingen tid åt något annat
än läxläsning.
Men jag trivdes ändå välldigt bra.

Medan i Sverige fick man ha på sig vad man ville, det var nästan bara lek i
början. Inga läxor alls.

Jag ville verkligen lära mig det Svenska språket, och satsade allt på det.
Och redan efter 2-3 månader hade jag lärt mig det.
Det kändes verkligen skönt att kunna prata och förstå dom andra.

En sak som var positiv med att ha flyttat hit var att jag hade fått lära
mig ett nytt språk.

Visst, jag saknade alla i Polen, min släkt och mina vänner. Men det gick
över efter att jag hade börjat få nya vänner här i Sverige.

Jag hade även ändrat uppfattning om min klass, dom var inte så hemska och
otrevliga som jag hade tänkt i början.
Nu tyckte jag faktiskt att vi var den bästa klassen.

I sexan var det tyvärr dax igen att byta klass och skola.
Vi skulle börja på högstadiet.

Man fick välja 3 kompisar som man ville gå med i sjuan.
Jag valde mina 2 bästa kompisar, men hamnade tyvärr med bara en av dom.

Att börja på högstadiet var både spännande och jobbigt.

Efter ungefär en månad insåg jag att jag hade hamnat i en dålig klass.

Min bästa kompis hade lämmnat mig, hon hade helt enkelt skaffat nya vänner.
Och jag fick för det mesta gå ensam på rasterna.
Det kändes väldigt jobbigt.
Och det påvärkade även mitt arbetande i skolan.

Så jag beslöt för att byta klass. Min mamma och jag bestämde en träff med
rektorn. Och hon tyckte inte att det var några problem att jag skulle få
byta klass.

Så efter Jullovet i 7:an fick jag entligen byta klass. Och där hade jag tre
välldigt bra vänner som jag kom bra överens med. Alla var verkligen jätte
trevliga. Det var en bra klass.
Jag hade egentligen önskat att jag hade fått börjat där ifrån hela början.

Nu har jag gått i den här klassen i snart 2 år, och det fungerar
fortfarande lika bra.

Men nu är det sista terminen kvar i 9:an, och snart ska man börja
gymnasiet.

Det kommer vara tråkigt att lämmna sina klasskompisar, men samtidigt
välldigt kul att få börja på gymnasiet.
sidbyte
Man känner sig äldre och måste ta mer ansvar.
Det var mest lek i mellan stadiet, och det var väl det som gjorde det lite
svårare sen i högstadiet.

Men jag ska göra allt för att komma in på gymnasiet.

För det ser jag verkligen fram emot.

Att byta skola / Att byta klass
Den här berättelsen kommer att handla om en pojke som heter Thomas och
hans skolgång i första klass.

Thomas var på väg till Skolan en agustig morgon med sin mamma. Han tyckte
att det skulle vara jätte kul att börja Skolan. När Thomas var ca 100 m
från Skolan Såg han Skolan. Det var en jätte Stor Skola som var byggd av
tegelsten det fanns också en Stor lekplats mitt i Skolan där han tänkte
att han skulle leka varje dag med Sina kommpisar. Han kom till Skolan tio
i åtta alla hans var där.

Thomas släppte sin mammas hand och Sprang till sina kommpisar som hette
Johan, Jonas, Fredrik. De tre var bästisar de Skulle aldrig vara ifrån
varandra. Läraren ropade in alla elever och föreldrar. Den första tanken
Som Thomas hade var att de här läraren var Snäll och trevlig. När alla
var inne i klassrumet kollade lärare om alla var här och de var alla.

Thomas tittade Sig omkring i klassrumet det var ett fint klassrum och
Thomas hade tänkt Sig Sitta längst fram imorgon. Efter en Stund tog
förelldrana en fika. Då kunde Thomas gå ut Och leka i den Stora
lekplatsen med sina kommpisar. Efter ca 20 min kom mamma Anna ut och
ropade till Thomas att de skulle hem. Anna var Skild med thomas pappa
Bengt. Hon var också arbetslös.
ny sida
Nästa Skoldag var Thomas jätte pigg han vaknade kl Sex. Han åt sin
frukost och tänkte att det var nu Skolan börjar på allvar. Första
lektionen var matte. Det tyckte Thomas om Så han räknade på hela tiden
för att visa att han var bästi klassen. Thomas var duktig i matte för att
hans Mamma Anna hade lärt honom det.

Det har gått ett halvår och det går jätte bra för Thomas i Skolan och med
hans vänner. En dag när Thomas kommer hem från Skolan var mamma Anna
jätte glad. Thomas frågade varför hon var glad då sa mamman att hon hade
fått ett jobb, på Expressen i Stockholm. Thomas vart så ledssen Så han
gick till Sitt rum och grät. Han tänkte nu när han har börjat i en Skola
där han Stromtrivs så Ska han flytta. Det är katastrof. Johan, Jonas och
Fredrik sa ju att vi skulle vara bästisar hela livet. Efter tre minuter
kom mamma Anna in i rumet och sa att jag måste ju ha ett jobb annars
kommer inte vi att leva Så bra.

Jag vill inte leva bra sa Thomas. Jag vill leva här med mina kommpisar
som jag har känt i ett år. Mamma Anna gick ut ut rumet. Så började Thomas
att tänka igen hur det Skulle vara som han Skulle flytta, Han tänkte att
han kanske Skulle bli mobbad och inte få några vänner.
ny sida
Två månader senare. Nu bor Anna och Thomas i en förort utan för Stockholm
Som heter Rinkeby. Thomas skulle börja i en Skola som heter
Rinkebyskolan. Antagligen ska det stå ett i innan Rinkeby, men det har
försvunnit i kopieringen
Rinkeby bor det många invandrare från alla
länder. När Thomas gick till Skolan var han jätte nervös han ville hälst
inte gå till Skolan för att han trodde att han skulle bli utstött och
ensam. Mamma Anna fick nästan Släpa honom till skolan. När han kom till
Skolan Såg han massa invandrare. Hema i Luleå hade han aldrig Sett Så
många invandrare.

Thomas kom till klassrumet var alla där och väntade på läraren. Eleverna
i klassen viste att det skulle börja en ny i klassen. När Thomas Stog och
väntade på att läraren skulle komma Så kom två killar fram till Thomas
och frågade om de var han Som var den nye eleven. Då Svarade Thomas att
de var han. Pojkarna hälsade och sade deras namn. Den ena hette Mohamed
och den andra hette Abdul båda var ifrån Irak. Efter en liten stund kom
läraren.

De första läraren gjorde var att hälsa på Thomas mamma och Senare hälsade
han på Thomas. Så gick alla in i klasrimet den första lektionen var
Svenska det gick bra för Thomas. När lektionen var slut kom Mohamed och
den lille Abdul och frågade om han ville leka med honom. Thomas var gärna
med och lekte. Då släppte nervositeten och Thomas Mohamed Abdul kunde
leka hela tiden.

Att byta skola/Att byta klass

Nils är 13 år han bor i en liten by. Den är så liten att den inte är värd
att nämnas. Han har bott här hela sitt liv i ett litet hus mitt i byn. Han
har många kompisar. På morgonen får han följe till skolan. På kvällen
spelar Nils fotboll på planen nära kyrkan. Nils är en mycket rolig person.
I skolan är han halvbra. Nils favorit ämnen är bild, geografi och slöjd. På
fritiden spelar han fotboll. Skolan Nils går i är liten och fin med 80
elever och 15 lärare.
Just nu har Nils matte villket han inte gillar han håller på att
sommna vilket han gör ganska ofta. Han tänker på att komma hem medan
matteläraren sten går igenom på tavlan. Äntligen är skolan slut för idag
han väntar på sina vänner och tillsammans hoppar dom hem. Det är en fin
sommardag fåglarna sjunger och alla är glada alla utom Nils han är lite
ledsen för att han just kom på att det om några veckor är dags att byta
skola. Iväg från den lilla gårdsskolan och in på högstadiet.
Han har alldrig varit där själv. Han har bara hört en massa rykten om
att det finns tusen|tals elever en massa lärare och en rolig vakt|mästare.

Nästa vecka i skolan vill fröken Karin att varje elev tar ett papper
där de ska skriva villka elever de vill ha i samma klass. Just nu är de 23
elever i klassen. När de byter skola delas dom upp i A och B
Nils skriver Lasse, Bengt och Jessika på sin lapp. Lasse skriver Nils,
Pelle, Linus och Maria. Fröken Karin samlar in lapparna och lägger dem i en
liten gul låda.
Nu barn ska vi köra och besöka den nya skolan. Ställ upp er på en rad
och inga dumheter nu. En stund senare sitter alla 23 elever och 4 lärare i
en trång buss. Vägen är smal och stenig. Det tar ca tio minuter innan de är
framme.
Eleverna går ut ur bussen. Utanför skolan står rektorn och vinkar. Han
välkomnar lärarna men ignorerar eleverna. Eleverna går in i den nya och
obekanta skolan.
Niorna har rast. Överallt sitter, står och springer det elever. Nu kan
rektorn inte längre hålla den nya gruppen sällskap för han måste dra ut
Roger ur ett skåp där han förmodligen blevit intryckt.
Eleverna går runt i skolan och tittar omkring med nyfikna ögon. Det
var en helt ny värld eleverna såg framför sig. Nils och Lasse hälsade på
hon kemi läraren som tydligen inte ens såg dem.
Förmidagen gick undan och nu var det dags att åka hem igen. Väl hemma
ska eleverna skriva en kort berätelse om det dom har upplevt. Nils skriver
om den delen på skolan som kallas forum. Lasse skriver om matsalen som är
jätte stor jämfört med deras matsal där eleverna är tvugna att äta i
omgångar.
Nu är skolan slut och både Lasse, Jessika och alla de andra längtar
till efter sommarlovet då de får börja i den nya skolan eller som Nils sa
den nya världen.
På kvällen kan Nils inte somna, hans huvud är full av olika tankar.
Äntligen skolavslutning fröken har skrivit GLAD SOMMAR på tavlan. Stilen
måste vara urgammal även om Karin bara är 25 år gammal. Hon gråter när
eleverna kommer in. Som tack för de gångna åren får Karin en bukett rosor,
eleverna får ett tuggumi var. Nu har sommarlovet börjat. Nu börjar skolan
igen Nils är nervös, han måste åka taxi till skolan. Väl framme i skolan
hälsar de nya handledarna eleverna välkomna en av dem heter Tomas och den
andra heter Stig, han är både handledar och slöjd|lärare. Första veckan är
avklarad och nästa vecka på måndagen blir det roligt, då ska klasserna bada
åka vattenskidor och paddla kanot. Det är en tratition som kallas
svanendagen. Nu flyger veckorna ifrån eleverna och nu är det redan dags för
en annan tratition. Nils, Lasse och alla de andra ska åka till stöten där
de ska åka skidor. När de kommer tillbaka är det dags för vanliga lektioner
igen tiden rusar och nu är det sommar igen. Efter lovet börjar eleverna
sjuan som är lite speciel för att eleverna får en rad nya lärare och många
nya ämnen och Nils får en ny handledare han heter IKE. Några av de nya
ämnen är kemi, Fysik, och Biologi. Nils börjar gilla Fysiken. I sjuan
händer det ingenting som Nils gillar. Nu har åtan börjat Nils går in i
klassrumet och ska just hälsa på IKE då han får en schock där sitter inte
IKE vem som sitter där får Nils inte reda på fören den första lektionen.
Det är en hon som heter Katarina Karlsson hon ska ha eleverna i åtan och
nian. Hon är halv lång hon har rött hår och verkar ganska vänlig. Även åtan
flyger iväg och nian börjar. Det blir dags för de nationella proven och för
en skolresa. Det blir också dags att välja linje till gymnasiet. Nils
väljer estetisk linje för att han är bra på bild. Det vill han utnytja.

Inledningen är helt okey med presentationer av Nils. Så berättar du
vidare om hur han har det i skolan och om hans oro inför det förestående
bytet av skola. Därefter blir det mest en uppräkning av händelser fram till
avslutningen i nian. Du skriver inte något om hans egna upplevelser och gör
inga jämförelser mellan hur det var före bytet och hur det blev sedan.
Berättelsen har dock en röd tråd. Texten innehåller en del satsradningar,
och du blandar tempus. Några stavfel finns, och styckein|delningen brister
ibland.

Mina skolår
Jag skall nu berätta om min skoltid. Allt började en solig morgon och jag
skulle inte till dagis utan till skolan. Jag var otroligt nervös när jag
och mamma gick in på skolgården. Det var så många stora barn. Jag blev lite
rädd och tryckte mig mot min mamma. Hon tyckte bara det var trevligt att
följa med på förstadagen i skolan.

När vi kom in i klass rumet såg jag min kompis Caroline. Jag blev lite
lugnare då. Caroline och jag hade gått på dagis tillsammans i fyra år, hon
var som en syster för mig. När vi satt där vid våra bänkar så kom vår
fröken in. Hon var inte så lång men snäll. Hon läste en bok för oss om en
Tax.

Lågstadietiden var utan tvekan den roligaste tiden i skolan. Vi gjorde ofta
utflykter till Lund tex. I trean åkte vi på en Skåneresa. På julen pysslade
vi alltid. Om man hade räknat rätt i sin mattebok fick man ett trevligt
klistermärke. Men så är det ju inte nu tyvärr.

När jag började fyran blev det högre krav på en. Vi fick en ny lärare,
Hans. Han var lite konstig i början men vissade sig vara en mycket trevlig
lärare. Det var mest skola under mellanstadietiden. När vi slutade feman så
skulle vi byta skola. Klassen skulle splitras. Det blev en stor förändring
att byta från Ängbyskolan med sina gröna parker till Polhem med sin svarta
asfalt.

Det var nog första gången jag grät över att behöva gå till skolan. Det var
en ny klass men gammle Hans följde med. Vi fick nya ämnen och lärare. Allt
var nytt och spännande.

Det som var roligast med att börja sexan var att få läsa franska. Vi fick
nog världens roligaste och bästa franslärare.

Även om kraven höjdes änu mer i sexan var det ändå roligt att gå i skolan.
Det var en ny värld man kände sig vuxen.

Nu har jag gått på polhem i fyra år. Det har varit en tid med glädje och
sorg. Den skola jag en gång grät för att börja i, gråter jag nu över för
att skiljas från.

Jag tror att jag har blivigt formad av skolan. Det låter konstigt, men man
har gått på polhem under en tid man har utveklats och har blivit påverkad
av intryck. Polhem är inte bara en skola utan mer som ett andra hem för
många elever. Kommer man ner i matsalen så är alla mattanter så glada att
man kommer. Träffar man städorskorna i korridoren säger de alltid ett glatt
”Hej”.

Men alla lärare är inte bra. Vissa är så hemska att man gråter efter
lektionen. Sen finns guldkornen. Lärarna med det lilla extra. De vill en
bara väl och att man ska lyckas. De planerar inte sina lektioner utan låter
eleverna forma dem.

Att lämna polhem och att börja i gymnasiet kommer också att bli en stor
förändring.

När jag tänker på att jag trots allt har gått i skolan i nio år, så är det
en hel del år. Man kan undra var tiden har tagit vägen. När man gick i
ettan ville man bara att skolan skulle ta slut nu är man rädd för att den
ska ta slut. Man är rädd för verkligheten att inte få vara kvar i den
trygga skolan, där andra säger vad man ska göra. Det kanske hade varit
bättre om eleverna hade fått ta lite mer ansvar!

En sak jag vill säga till alla som går i skolan är ”ta vara på tiden”.
Skoltiden är en tid då man utvecklas. Skolan är en magisk plats. En egen
värld fylld med lagar och regler. Om man ej följer dem så kan man råka illa
ut. Det är något jag lärt mig av skolan. Gemenskap, att våga öppna sig är
nog det som har varigt nyttigt att lära sig.

Jag skulle kunna skriva en hel bok om min skoltid. Den boken skulle vara
fylld med minnen. Men istället så bevarar jag mina minnen i huvudet.

Skolan som jag hatar så mycket älskar jag även. Skolan är viktig. En plats
att utvecklas på. Det är något man ska tänka på. Det kommer jag göra när
jag slutar. Min skoltid har varit en underbar tid, en tid jag sent kommer
att glömma.

(Mina skolår och) min syn på skolan.

Hej!
Nu så har snart jag och alla andra 87:or gått ut grundskolan. Våra lärare
bad oss då skriva ett personligt brev om våra tankar, förslag och minnen,
som vi har haft under våran skoltid.
Vi börjar väl med lågstadiet.
Då så gick jag i en skola på landsbygden. Denna skola undervisade på ett
lite mer annorlunda sätt, allt var rätt så fritt. Våra salar hade alltid en
soffa i sig, minst en data och några bord med stolar. Det var mycket
hemtrevligt över skolan. Vi hade inga riktiga lektioner utan ”eget arbete”,
då vi fick välja mellan grundämnena, ”forskning”, idrott, utedag och lek.
Genom detta fick vi lära oss att ta mycket ansvar, det var inte riktigt
alla som klarade detta, och fick då svårare senare i livet. Enligt mig så
skulle vi haft det lite mer kontrollerat, vi var för unga för så mycket
ansvar.
Lunchen är väldigt viktig, det är b.la. den som gör att vi klarar dagen.
Maten på skolan var hemlagad och väldigt god. På rasterna var vi tvungna
att vara utomhus, i efterhand så tycker man att det var bra.
På mellanstadiet gick jag på samma skola, med samma lokaler.
Grundämnena var utlagda på schemat, men vi hade även lite annat som drama,
bild, idrott och slöjd. Under mellanstadiet förlorade alla kontrollen,
ingen från våran skola i denna årskurs kan multiplikationstabellerna. Så nu
på högstadiet har det blivit svårt i matematiken. Ett annat ämne som inte
fungerar är idrotten. Varför? Det är rädslan som gör det, att man inte är
lika bra som alla andra, att man ser olika ut.
Sen kom vi upp på högstadiet.
Det blev tidiga morgonar och sena eftermiddagar. Det blev mer lektioner
inlagda på schemat. Man fick nya vänner, och en ny personlighet. Skolan i
sig var uppbyggd på ett annat sätt, denna skola var utsliten. Men
lektionerna funkade bättre man fick känna att man lärde sig något. Men man
får även ta ansvar på högstadiet med läxor.
Maten var en stor skillnad, man slutade äta lunch och förlorade mycket
energi.

Det som måste förbättras i skolan är:
– De utslitna lokalerna, om eleverna får vara med och rusta upp dem,
kommer man inte förstöra.
– Att få eleverna äta lunch, kan man få genom att låta maten se
aptitretlig ut.
– Att få eleverna medverka på idrotten är att sätta in hyttar/bås i
omklädningsrum. Få vara med och bestämma, och ha flera alternativ.
– Mobbningen finns det bara ett sätt, att lära sig acceptera varandra.


+
Du ger vissa svar på frågorna du ställer.
Bra att du tar upp hur du tycker de första åren i skolan påverkat dig och
dina kamrater.


Du kunde ha utvecklat dina resonemang lite.
Tydligare ämnesval.

G+