Kulturellt kapital: 10-50

Att byta klass/Att byta skola
Under min skolgång har jag blivit tvungen att byta ut det mesta. Det
började med att jag fick en lite konstig lärare i ettan. Jag kan inte
riktigt förklara vad jag tyckte var konstigt med Ida, som vi kallade henne.
Kanske var det att hon alltid gick runt i klassrummet och pratade om sig
och hennes barn eller så var det att hon aldrig blev arg hur mycket vi än
bråkade.
Eleven markerar nytt stycke, både med ny rad och indrag När jag började
tvåan blev Ida gravid och vi blev tvungna att ha en annan lärare. Jag blev
då ganska orolig för att den nya läraren skulle vara elak och ännu
tråkigare än Ida. Den nya läraren hette Agneta och hon var betydligt mer
livfull än Ida. Agneta var dessutom en ”MCknutte” och det gjorde det hela
lite roligare. Under mina två första år i skolan hade jag lärt mig läsa,
skriva och räkna. Jag gillade Agneta mer än Ida och därför lärde jag mig
också mer med henne.
Sedan kom trean och Ida var tillbaka. Halva min klass hade dessutom bytts
ut så man kan väl säga att det var ganska nytt. Treans läsår gick förbi
utan några problem och vi hade avslutning i Nybble kyrka precis som åren
innan. Men när vi slutade fick vi reda på att alla klasser på skolan skulle
göras om till ett/tvåor, tre/fyror och fem/sexor. De blandade klasserna
gjordes nog för att eleverna skulle hjälpa varandra. Jag tyckte då precis
som nu att det var en mycket dum idé att göra så. I fyran tyckte jag att
klassen var dålig, samtidigt som min lärare Sonni var en riktig typ. Han
brydde sig inte ett dugg om vad vi gjorde eller hur det gick för oss i
skolan. Sonni hade vi som tur var inte längre än en termin.
Andra terminen i fyran blev bättre än den första tack vare Siv som blev vår
nya lärare. Jag trivdes inte så bra i klassen men man var ju tvungen att
jobba ändå. Det enda som var kul i skolan var att leka med kompisar på
raster och att gå hem.
Femman började och jag fick börja i en ny klass. Jag fick två nya lärare.
Jag kan bara komma ihåg att den ena hette Jens. Mina minnen av den andra
läraren är bara att hon var en sur tant som troligen bara arbetade på
skolan för att hon inte kunde få något annat arbete. Vi hade också en
tredje lärare i ett eller två utav våra ämnen. Hon hette Lisa Jensen och
kom från Dannmark. Jag var mycket trött på att gå i den klassen jag hade
då. Det förekom mobbing i klassen. Nästan alla i klassen mobbade en tjej
som var helt liten, dum, likblek och hade utslag i hela ansiktet. Vi
kallade henne för liket. Jag var faktiskt så trött på klassen och lärarna
att jag bara satt och ritade på lektionerna. Detta resulterade i att jag
nästan fick gå om. Det enda som räddade mig från det var att jag alltid
fick bra eller mycket bra resultat på proven.
Äntligen börjar sexan och jag är en av de största på skolan. Ny klass igen
och nu slapp vi den sura tanten till lärare och hade bara Jens och Lisa.
Jens var vår klassföreståndare. Lisa var en mycket sträng lärare men hon
var också den bästa jag haft. Hon gjorde oss rädda för henne och det
resulterade i att vi gjorde alla läxor och alltid vårt bästa. Den nya
klassen var mycket godkänd och jag trivdes bra. Om jag skulle fått betyg då
skulle jag nog haft MVG eller VG i alla ämnen. Jag fick umgås med
kompisarna mer i skolan och det gjorde mig pratigare och gladare än förr.
Jag längtade så efter att få slippa den lilla skolan så kallad
Kvarnabyggdsskolan.

Nybblebo! Äntligen högstadiet och ett steg närmare vuxenlivet. En helt okey
klass med många lärare och roligare lektioner. Det var i alla fall vad jag
trodde när jag började. Efter ett tag insåg jag att det inte var så kul att
byta skola. Många kompisar börjar i andra klasser och man blir tvungen att
lära känna nya lärare och nya elever. Trots detta tyckte jag att det skulle
bli kul att gå i sjuan. Jag kunde gå i samma klass och samma lärare i tre
år. Självklart byttes några lärare ut men jag har bara varit missnöjd med
en av lärarna. Han hette Nils-Erik och var en gammal outbildad gubbe som
bara pratade om socker hela lektionerna fast vi redan hade gjort allt om
socker.
Nu ser jag fram emot att få börja gymnasiet och träffa nya kompisar. Det
ska bli mycket skönt att slippa alla onödiga ämnen.

G

Att byta skola/Att byta klass

Pelle var en vanlig pojke på 2000-talet han var 13 år gammal, han skulle
börja i 7: an i Katrineholm. Men han bor i Strångsjö, men Strångsjö har
inte högstadium. Pelle räknade dagarna hela sommar lovet tills han skulle
börja i högstadiet. Den 22 augusti satt Pelle med sin mamma som heter
Annika. Pelle och hans mamma pratade om hur mycket dom saknar Tomas, Tomas
är Pelles pappa. Han Dog i en bilolycka. Pelle brukar ligga och gråta på
kvällarna, men Annika pelles mamma brukar säga ”du är en vuxen man du kan
inte gråta nu”. Varje gång hon säger så, så brukar pelle sluta gråta och
tänker på hur roligt det ska bli att börja på en ny skola. En vecka senare
väckte pelles mamma han och sa ”du måste vakna du ska till skolan”, då flög
pelle upp ur sängen slängde på sig klädderna, sprang till köket satte sig
vid bordet och väntad|e på frukost. Pelle åt frukosten snabbt, sprang till
toan borstade tänderna, fixade till håret och tvättade ansiktet. Pelle byte
klädder igen han kom på att han hande köpt nya klädder till skolan. Det var
ett helt nytt par Elwood byxor (Det är Skatarebyxor) som satt helt perfekt
på honom och en one off tröja det är en hood tröja med luva. Han älskade
Skatareklädder för att han är en skatare. Han är jätte duktig, han brukade
vara med i tävlingar innan hans pappa dog. Nu skatar han inte mycke. Nu var
klockan mycke han var på väg att missa bussen. Han tog sin väska och
skateboard och åkte till bussen, Pelle han precis till bussen. Han satte
sig i mitten på bussen brevid sin kompis Daniel, han var också skatare.
Pelle frågade Daniel om han var närvös? Daniel svarade, Jag är jätte
närvös. Daniel tänkte på alla tjejer som går på den skolan, det är as
snygga tjejer i Katrineholm. När dom kom fram till skolan. Pumpade pelles
hjärta jätte fort, Han var så närvös. Dom gick av bussen så kollade Pelle
efter andra skatare men han såg inga. Pelle visste vart han skulle så han
Hoppade på sin skateboard och åkte ditt, på vägen ditt såg han att alla
killar hade modeklädder Pelle tänkte ”snälla säg inte att alla killar är
mode nördar”. Men det var bara mode närdar på den skolan. Killarna kastade
papper på Pelle och ropade taskiga saker till han som till exempel. Jävla
skatare, pundar jävel, skatar hora. Pelle brudde sig inte han tänkte att
dom var avundsjuka för att dom inte kunde stå på en brädda. Pelle tyckte
att det var dom som var töntar. Pelle hade ganska lätt för sig att bli arg.
Pelle gick in i klass rummet, läran sa att detta var inte en bra start på
skolåret att komma för sent, dom andra i klassen skrattade. Pelle satte sig
längst fram vid ett fönster och spanade efter om det var några som
skolkade. Några killar längst fram kastade suddigum på pelle, Han började
bli arg. Tillslut så ropad era jävla modenördar sluta cp’a. Killarna blev
väldigt arga. När klockan ringde så sprang alla ut. Pelle tog sin
skateboard och rullade ut ur klassrummet. Han tänkte skata på rasten. När
klockan ringde igen så gick alla sakta in. Pelle kom inte för sent till
någon mer lektion den dagen. När skolan var slut, skulle alla gå till
bussen men en kille fällde pelle när han skatade till bussen. Pelle reste
sig upp igen och sa vad fan gjorde du så för, då märkte att det var fem
killar som stog runt Pelle. Den ena killen var lång och såg ganska stark
ut. Killen var blond, med blåa ögon, killen hade buffalo skor och lee
jeans. Killen sa ingenting han stog bara och kollade på pelle i några
sekunder sen smällde han till pelle med sin knytnäve rätt under ögat på
pelle allt blev helt svart för pelle. När han vaknade upp så stog det fem
killar som stog och sparkade på han när han låg ner. När dom slutade sa dom
till han ”du ska inte komma hit och tro att du är något”. Han spottade på
pelle när pelle låg ner.
pelle kunde inte resa på sig. När pelles mamma märkte att pelle kom inte
med bussen blev hon orolig, så ringde hon till Daniel och frågade om pelle
var där men Daniel sa att pelle åkte inte med bussen, då blev Annika orolig
så hon satte sig i bilen och åkte till skolan. När hon kom fram ser hon en
ambulance och en polis bil, hon springer dit, då ser hon ambulance förarna
lägga in pelle i ambulancen. Hon frågade vad som hade hänt. polis sa att
han hade blivit misshandlad men han kommer att överleva. Annika åkte efter
ambulancen till sjukhuset. Dom la pelle på operations bordet. Det vissade
sig att dom som misshandlade han hade stukigt en kniv i ryggen på han.
Pelle hade tur för att hade dom stukigt kniven i han en halv centimeter åt
sidan hade pelle varit förlamad. Pelle fick ligga på sjukhuset i två veckor
sen fick han åka hem. Polisen fick tag på killarna. Dom hamnade på
ungdomsanstalt.
Efter 2 månader fick Pelle gå till skolan. Efter allt deta var det lungt i
skolan. Pelle saknade sin gamla skola, sina kompisar och lärarna. Hans
gamla skola var jätte fin, och den var full av andra skatare. Alla hans
kompisar på skolan var skatare. Lärarna var alltid snälla och glada. På
dena skolan är alla Lärare arga och tråckiga. Det fanns inga skatare. och
skolan är tråckig. Pelle tycker att det var svårt att hänga med. Så han
fick en hjälpassistent. Det gick ett ryckte om att Pelle var så farlig han
var tvungen att ha en hjälpassistent. Men det började bli bättre i skolan,
tillslut slapp Pelle ha en hjälpassistent. Pelle gick med i elevrådet. Han
ville verkligen ändra skolan, så att den blev bättre. Han Började tycka om
skolan bättre och lärarna blev snällare och gladare, dom började gilla
pelle. Men det var bara han och Daniel som var skatare. Det kan vara svårt
att vara ny på en skola, det är svårt att få nya kompisar när man är inte
som alla andra. Men det gick bra för pelle. Oftast leder det till att det
blir bråk på skolan om man är ny och är kaxig, och om man är inte som alla
andra.

Att byta skola/Att byta klass

Nils är 13 år han bor i en liten by. Den är så liten att den inte är värd
att nämnas. Han har bott här hela sitt liv i ett litet hus mitt i byn. Han
har många kompisar. På morgonen får han följe till skolan. På kvällen
spelar Nils fotboll på planen nära kyrkan. Nils är en mycket rolig person.
I skolan är han halvbra. Nils favorit ämnen är bild, geografi och slöjd. På
fritiden spelar han fotboll. Skolan Nils går i är liten och fin med 80
elever och 15 lärare.
Just nu har Nils matte villket han inte gillar han håller på att
sommna vilket han gör ganska ofta. Han tänker på att komma hem medan
matteläraren sten går igenom på tavlan. Äntligen är skolan slut för idag
han väntar på sina vänner och tillsammans hoppar dom hem. Det är en fin
sommardag fåglarna sjunger och alla är glada alla utom Nils han är lite
ledsen för att han just kom på att det om några veckor är dags att byta
skola. Iväg från den lilla gårdsskolan och in på högstadiet.
Han har alldrig varit där själv. Han har bara hört en massa rykten om
att det finns tusen|tals elever en massa lärare och en rolig vakt|mästare.

Nästa vecka i skolan vill fröken Karin att varje elev tar ett papper
där de ska skriva villka elever de vill ha i samma klass. Just nu är de 23
elever i klassen. När de byter skola delas dom upp i A och B
Nils skriver Lasse, Bengt och Jessika på sin lapp. Lasse skriver Nils,
Pelle, Linus och Maria. Fröken Karin samlar in lapparna och lägger dem i en
liten gul låda.
Nu barn ska vi köra och besöka den nya skolan. Ställ upp er på en rad
och inga dumheter nu. En stund senare sitter alla 23 elever och 4 lärare i
en trång buss. Vägen är smal och stenig. Det tar ca tio minuter innan de är
framme.
Eleverna går ut ur bussen. Utanför skolan står rektorn och vinkar. Han
välkomnar lärarna men ignorerar eleverna. Eleverna går in i den nya och
obekanta skolan.
Niorna har rast. Överallt sitter, står och springer det elever. Nu kan
rektorn inte längre hålla den nya gruppen sällskap för han måste dra ut
Roger ur ett skåp där han förmodligen blevit intryckt.
Eleverna går runt i skolan och tittar omkring med nyfikna ögon. Det
var en helt ny värld eleverna såg framför sig. Nils och Lasse hälsade på
hon kemi läraren som tydligen inte ens såg dem.
Förmidagen gick undan och nu var det dags att åka hem igen. Väl hemma
ska eleverna skriva en kort berätelse om det dom har upplevt. Nils skriver
om den delen på skolan som kallas forum. Lasse skriver om matsalen som är
jätte stor jämfört med deras matsal där eleverna är tvugna att äta i
omgångar.
Nu är skolan slut och både Lasse, Jessika och alla de andra längtar
till efter sommarlovet då de får börja i den nya skolan eller som Nils sa
den nya världen.
På kvällen kan Nils inte somna, hans huvud är full av olika tankar.
Äntligen skolavslutning fröken har skrivit GLAD SOMMAR på tavlan. Stilen
måste vara urgammal även om Karin bara är 25 år gammal. Hon gråter när
eleverna kommer in. Som tack för de gångna åren får Karin en bukett rosor,
eleverna får ett tuggumi var. Nu har sommarlovet börjat. Nu börjar skolan
igen Nils är nervös, han måste åka taxi till skolan. Väl framme i skolan
hälsar de nya handledarna eleverna välkomna en av dem heter Tomas och den
andra heter Stig, han är både handledar och slöjd|lärare. Första veckan är
avklarad och nästa vecka på måndagen blir det roligt, då ska klasserna bada
åka vattenskidor och paddla kanot. Det är en tratition som kallas
svanendagen. Nu flyger veckorna ifrån eleverna och nu är det redan dags för
en annan tratition. Nils, Lasse och alla de andra ska åka till stöten där
de ska åka skidor. När de kommer tillbaka är det dags för vanliga lektioner
igen tiden rusar och nu är det sommar igen. Efter lovet börjar eleverna
sjuan som är lite speciel för att eleverna får en rad nya lärare och många
nya ämnen och Nils får en ny handledare han heter IKE. Några av de nya
ämnen är kemi, Fysik, och Biologi. Nils börjar gilla Fysiken. I sjuan
händer det ingenting som Nils gillar. Nu har åtan börjat Nils går in i
klassrumet och ska just hälsa på IKE då han får en schock där sitter inte
IKE vem som sitter där får Nils inte reda på fören den första lektionen.
Det är en hon som heter Katarina Karlsson hon ska ha eleverna i åtan och
nian. Hon är halv lång hon har rött hår och verkar ganska vänlig. Även åtan
flyger iväg och nian börjar. Det blir dags för de nationella proven och för
en skolresa. Det blir också dags att välja linje till gymnasiet. Nils
väljer estetisk linje för att han är bra på bild. Det vill han utnytja.

Inledningen är helt okey med presentationer av Nils. Så berättar du
vidare om hur han har det i skolan och om hans oro inför det förestående
bytet av skola. Därefter blir det mest en uppräkning av händelser fram till
avslutningen i nian. Du skriver inte något om hans egna upplevelser och gör
inga jämförelser mellan hur det var före bytet och hur det blev sedan.
Berättelsen har dock en röd tråd. Texten innehåller en del satsradningar,
och du blandar tempus. Några stavfel finns, och styckein|delningen brister
ibland.

Mina skolår
När jag skulle börja i första klass, så var jag inte ett dugg nervös. Inte
vad jag kommer ihåg i alla fall. Jag var ganska bråkig och var dum mot
andra elever på skolan och i min klass.

När jag började i andra klass så bytte jag skola. Då var jag ganska nervös.
Men jag blev kompis med alla tjejerna i klassen redan första dagen.
Dom tjafsade om vem som skulle bli bästis med mig!
Det var ganska kul faktiskt. Jag har fortfarande kontakt med några av dem.
I mellanstadiet så bytte två utav mina tjejkompisar, till musikklass. Så
dom fick bytta skola. Jag var inte alls lika bråkig i mellanstadiet.

I femte och sjätte klass så var jag en helt annan människa.
Dom flesta killar tyckte om mig jätte mycket.
Men när jag skulle börja sjunde klass, då var jag nervös kan jag lova. Jag
skulle ju börja i samma klass som några jag vart dum mot. När den dagen kom
så var jag jätte nervös.
Men det gick över ganska fort. Men jag var ju inte precis omtyckt då,
eftersom jag hade varit så dum mot en del elever på skolan. En del utav dem
gick på min nya skola, och en del i min nya klass. Nu var det dom som var
taskiga mot mig i stället.

När jag började åttonde klass, så blev jag kompis med dom. Sen vart jag och
en tjej utav dom bästa vänner! Så det var kul.
Nu i nionde klass, är allt bra, förutom att jag inte är så duktig i skolan.
Men jag har jätte många kompisar.
Dom som jag varit dum mot är jag jätte bra kompis med också, sen dom som
varit taskiga mot mig i sjunde klass, har jag också blivit bra kompis med.
Så det är ju bra! Tycker jag i alla fall.

Jag är ju lite nervös inför gymnasiet! Om jag kommer in på den skola och
linje jag valt. Och om jag kommer ha några kompisar där eller inte, men det
ordnar sig nog!
Nu har jag inget mer att berätta. Så det här får räcka.

SLUT

G

ord inflikade med pilar (gjorda av eleven) skrivs kursiverade

Mina skolår (mitt första)
Mitt största minne var då jag började här i Eknäs.

Jag vaknade tidigt på morgonen för att solen lyste in mellan gardinerna.
kastade mig upp ur sängen och slet på mig kläderna Såg på klockan 07.15
bussen går ju 07.20. Jag tog stora kliv ut ur min friggebod, började
springa.

Då jag kom fram till bussen dörrarna öppnades, då såg jag busschauffören
han var kraftigt byggd och hade en enorm ölmage.
ny sida
– Hej, sa jag med en mesig röst
– Tjenare, sa han med en bas röst

Jag såg Alexander längst bak i bussen jag tog mig dit med stora steg. Vi
satt där bak och diskuterade om olika saker.
– Visst känns det pirrigt att börja på en ny skola utbrast jag.
– Ja sa alex
Det sa bara vops! så var vi framme.

Vi tog några djupa andetag för vi var ju faktiskt framme, det rös i hela
kroppen på mig.
Men det känndes som ändå bra för att jag var ju inte ensam jag var ju med
alex.
ny sida
Då vi hade kommit in i skolan så luktade det svett det var massa folk över
allt. Man såg människor som man aldrig ens sett förut.
Vi virrade runt ett tag men så hörde vi en röst den var speciell den var
hög och lät bestämd. Han kom fram till oss och hälsade
– Jonas sa han
– Är det ni som är Anders P och Alexander M?
– Ja det är vi utbrast båda.
– Följ med mig, sade han.
Vi hakade på och vi kom in i vårat klassrum.
Jonas ställde samma fråga till alla
– Vad har ni för intressen. Alla stack upp armen till och med jag.
Självklart så frågade han mig först
– Jag svarade jag älskar att åka skate|board, fiska, vara med kompisar.
Han frågade alla och sedan fick vi sluta. Jag och alex gick till buss plats-

erna. Det kommer jag alltid att minnas. Det var den pirrigaste dag i hela
mitt liv.

Mina skolår

Det var den 18/8-94 och det var dagen innan jag skulle börja i skolan. Att
börja i skolan känndes kult och spännande. För drygt en vecka sedan så hade
jag mamma och min storasyster Madeleine varit på stan för att handla nya
väskor, bänkpapper, kläder etc. Den 18 augusti blev en väldigt lång dag
känndes det som iallafall. Det regnade ute och det fanns ingenting att
göra, så jag bestämde mig för att spela tvspel. Vid detta spel satt jag
enda tills jag skulle gå och lägga mig.
– Markus det är dags att stiga upp nu, sa mamm med en lugn stämma.
– Är det skola nu?, undrade en trött Markus.
– Ja Idag är det äntligen skola, sa mamma glatt.
I och med dom orden så studsade jag upp ur sängen, rusade raka vägen in i
köket där frukosten redan stod framme. Jag åt ett par mackor tillsammans
med ett glas oboy. Efter frukosten så gick jag in på toaletten för att
borsta tänderna, för att sen gå och klä på mig. Efter alla dessa
morgonsysslor så började klockan att närma sig halvåtta och det var dags
att gå. Jag anlände till skolgården ca: kvart i åtta och jag gick raka
vägen in i den stora byggnaden. Jag gick med nervösa steg fram längs den
långa smala korridoren, när jag gått en bit så möttes jag utav en medellång
kvinna i 40årsåldern.
– Hej, sa hon.
– Hej, svarade jag med darrig röst.
– Det är jag som är Anna-Karin och är lärare för den nya ettan, sa hon och
sträckte fram handen.
– Jag heter Markus och ska börja i ettan, sa jag med en säkrare stämma.
– Men då ska ju du gå i min klass, sa en glad fröken.
– Jo jag antar det, svarade jag säkert och följde med kvinnan. Jag riktigt
kännde mig välkommen. Fröken visade mig vägen till klassrummet och vilken
bänk jag skulle sitta vid, det visade sig att jag skulle sitta bredvid en
kille som heter David. Att få gå in där i klassrummet och hänga väskan på
kroken är defenitivt mitt starkaste minne från min skoltid.

När alla barn hade kommit så fick man presentera sig samtidigt som fröken
delade ut pennor och sudd. Jag visste inte då att jag nio år senare skulle
sitta bredvid samma kompisar plus en del nya. Nu när jag nio år senare när
jag sitter med pennan i ”högsta hugg” och kämpar för att få ihop
tillräckligt med poäng till det slutliga gymnasie valet så skulle jag vilja
summera min skoltid. Det jag kommer fram till är att lågstadiet var den
absolut roligaste tiden. Det var början på något stort.

Mellanstadiet var inte alls så roligt, men det var lärorikt. Jag skulle
vilja säga att mellanstadiet var en transportsträcka med många hinder, en
transportsträcka till nåt som skulle visa sig vara slutet på ett stort,
trevligt men framförallt tufft äventyr. Transportsträckan gick och gick och
stannade efter ett tag på en hållplats som kallas högstadiet.

Högstadiet börjar med klass sju, en årskurs full med nya äventyr, det är då
jakten på betygen startar. För min del så gick sjuan relativt bra, jag
ångrar nu att jag inte tog vara på all tid till studiehjälp som man blivit
erbjuden. När jag sen började i klass åtta och man skulle få sitt betyg den
hösten närmare bestämt när terminen var slut. Mina betyg var fullt godkända
och jag gick in i vårterminen med fulla hopp om att jag skulle höja mina
betyg. Jakten fortsatte men för mig så verkade jag ha ramlat ner i egen
grop. Mina betyg blev sämre och jag sade till mig själv när jag stod med
vårterminens betyg i min hand att när nian kommer så är det all tid till
skolan, så blev det. Nian började den 19/8-2002 och redan då var jag
skärpt. Hösterminen gick fort, väldigt fort men mina betyg höjdes. Nu
sitter jag här mitt i jakten på mitt slutbetyg och allt flyter på. Det
mesta känns bra och jag har snart kommit i mål på ett av mitt livs största
äventyr ”Skolan”.

Min syn på skolan :

Hej Skolministern

Jo det var ju det med skolan. Den är bra till viss del.

Lärarna är bra, de flesta av dem. De lär ut bra. En lärare på 28 elever är
på tok för lite. De hinner inte hjälpa alla. Man behöver ju olika mycket
hjälp.
Tiderna är absolut inte bra. Man börjar för tidigt och slutar alldeles för
sent. När man sedan kommer hem. Ska läxorna göras. Jag fick sälja min häst
pga. Studier. Det är inte rätt. Vi går i skolan för att lära oss. Inte för
att förstöra vår ungdom.

Maten kan bli en förbättring. Den är oftast god men det finns dom som
nästan aldrig äter. Maten kan vara mera vanlig. Istället för rissotto,
ravijoli och fiskgratäng kan man få pasta istället. Elever äter mer och
orkar mer under dagen. Sedan så är det faktiskt så att vegeterianer får
sämmre mat. Sedan tycker jag deras mat ska stå framme som alla andras mat.
Muslimsk mat ska med finnas.

Lokalerna dom är bra men kan göras trevligare. En trevlig målning, finare
gardiner.

Bänkarna vi elever sitter vid kan göra bättre. Högre bord. Mjukare stolar.

Taken är inte så bra. Det regnar in och det kommer att bli mögligt på
väggarna till slut. Då blir luften i koredorerna inte så bra häller. Det är
vi elever och lärare som andas in den dåliga luften. Man kan bli sjuk.

Skolgården är inte bra. Finns ingenting att göra på håltimmerna. Man skulle
kunna skaffa något lusthus att va i. Det skulle göra till-varon på skolan
bättre.
Eleverna är inte så trevliga mot varandra. Det förekommer mobbning och nior
går på små sexor. Det är fegt och elakt. Man borde innskaffa änglar. De
hjälper dom som har det svårt. Det skulle vara trygt att ha änglar på en
skola.

Skolämnena är bra. Det borde vara mera idrott på en skola. Det är skoj och
bra för hälsan.

Chemat är inte bra man skulle kunna göra det bättre. Det är mycket
håltimmer. Man skulle kunna ha lektion där och sluta tidigare.

Detta tycker jag ska för|bättras. Mycket är bra När det gäller skolan men
mycket är även dåligt.

M.V.H. Anna, Lindahl.

Mina skolår!

Dagen innan hade jag packat ihop alla mina saker som jag skulle ha med mig
i min lila-gröna Supermario-ryggsäck. Första dagen i skolan. Jag var inte
ett dugg nervös, för jag kände alla mina klasskamrater sedan innan, från
lekis. Min mamma körde min granne Sylvia och mig till skolan.

Jag visste precis vart jag skulle gå. Sylvia och jag skilldes åt på
skolgården när vi skulle gå åt varsitt håll. Jag gick upp emot det röda
söta lilla huset, uppför den lilla trappan och öppnade dörren. Där stod
nästan alla mina klasskamrater. När de fick syn på mig sa alla hej och
några kom fram och började prata. Å vad kul jag tyckte det var att träffa
alla kompisar igen. Efter en liten stund kom våran fröken, Marie-Louise.
Hon öppnade dörren som det stog 1K på. Vi gick in, klassrummet var lagom
stort och alla började leta ivrigt efter sina platser. Jag hittade min
direkt, runt tjejbordet. Hellst av allt ville jag sitta bredvid Markus.
Honom hade jag varit kär i ända sen lekis.

Dagarna gick och gick. Allt gick bra och jag trivdes jättebra. Jag fick
massa nya kompisar i grannklassen 1J. Där fanns även en jättesöt kille,
Liam. Ingen skulle få veta att jag var kär i honom också. Tillslut blev det
sommarlov. Gud vad skönt det skulle bli. Redan andra veckan på lovet
började jag att längta tillbaka till skolan och alla kompisarna. Lovet gick
fort och snart skulle jag börja i tvåan.

Första dagen i tvåan var ungefär som första dagen i ettan. Dagarna blev
till veckor, veckorna blev till månader. Också kom mitt andra sommarlov.
Efter halva lovet började jag längta till skolan. Äntligen kom dagen då jag
skulle packa ihop min väska igen. Jag gick och la mig tidigt den dagen.
Första dagen i trean var lite annorlunda än tidigare. När jag kom in i
klassrummet såg jag två nya ansikten som jag inte kände igen. En pojke och
en flicka. Jag gick och satte mig på min plats. Fröken började prata. Den
nya pojken hade ljust krulligt hår och hette Klas och flickan hette Diana
och hon hade mörkblont hår ner till axlarna.

Dagarna fortsatte att gå, till sist kom dagen jag längtat efter, skolresan.
Vi skulle åka till Forntidsbyn ihop med grannklassen 3J. Vi åkte buss dit
och jag satt längst bak jämte Mia. Framför oss satt Markus och Klas.
Dagarna gick och vi hade jätteroligt hela tiden. På kvällen när vi kom hem
var vi trötta. Jag längtade till sommarlovet, och dagarna gick väldigt
fort. I slutet av terminen i trean skulle allt förändras. Våran klass
skulle splittras. Man fick välja mellan Forsskolan, 3-5: a eller att
fortsätta i ren 4: a. Mitt val blev svårt. Alla tjejerna i min klass hade
valt att gå på Forsskolan men där ville jag absolut inte gå. Markus och
några killar till ur klassen hade valt 3-5: a. Där ville jag också gå så
jag valde det. Några dagar senare fick jag ett besked om att det var fullt
i den klassen. Om jag skulle gå i 3-5: a skulle jag få börja i en helt ny
klass, ensam. Det ville jag inte. Då fanns det ju bara ett alternativ kvar,
ren 4: a. Det fick de ju bli. Jag bestämde mig för att det skulle bli bra,
och det blev det.

Första dagen var jag nervös, ny klass fast jag kände faktiskt nästan alla.
Och ny lärare, Erika hette hon. Det fanns även en ny klasskamrat, Malin
hette hon. Jag kände igen henne sen innan. Hon spelade fotboll, i KBI våra
värsta fiender. Jag vet inte riktigt hur vi blev kompisar, men kompisar
blev vi, bästa kompisar till och med. Vi hade så roligt jämt och vi va med
killarna varje dag. Till slut lyckades jag övertala henne om att börja i
vårt fotbollslag.

Det var samma här, dagarna gick och gick. Då sommarlovet till femman fick
jag och Malin en till bästa kompis, Sara. Hon hade flyttat ifrån Hisingen,
men hon gick på Krisseskolan. Vi träffade henne på fritids|gården. Vi tre
var bästa kompisar, vi var jämt med varandra efter skolan.
I slutet av femman skulle vi välja tre kompisar som vi ville gå med på
Sotareskolan, när vi började sexan. Vi tre valde varandra. Rektorn ringde
och sa till oss att vi inte skulle komma i samma klass om vi inte började i
montessori. Vi kände oss tvunga att göra det, så det blev så.

Ännu mer saker förändrades när vi började på Sotareskolan. Ny skola, helt
ny klass, helt nya lärare mm. I början trivdes vi inte alls bra. Sara bytte
klass. Då var det bara Malin, Kia och jag kvar. Kia hade vi blivit riktigt
bra kompis med. Vi kände henne lite sen innan. Vi försökte byta klass flera
gånger men vi fick inte för rektorn. Till slut gav vi upp och fick vänja
oss. Dagar och år gick och massa saker förändrades. Till slut blev det
ganska bra faktiskt, vi träffade en toppenkille, Sebastian. Som vi är
väldigt bra kompis med. Jag funderar ofta på det hade blivit om jag gått i
3-5: a eller bytt till Forsskolan. Men jag gjorde nog det bästa valet! Nu
sitter jag här i min bänk och har en termin kvar i nian. Och jag ser redan
fram

Att byta skola // byta klass

Solstrålarna lös in igenom mitt fönster. Jag låg i min säng och drömde mig
bort. Klockan var runt 12 tiden och jag hade sovit ovanligt länge denna
lördag morgon. Plötsligt kommer mamma inspringande på mitt rum. Hon frågade
om jag skulle följa med ner till Gärdet och titta på när min lille-bror
spelade innebandy. En utan hans fem matcher var redan spelade och mamma
hade bara åkt hem för att hämta mig. Snälla Sofia följ med, Viktor är
faktiskt alltid med och tittar på dig när du spelar. Desutom har dom en
väldigt söt domare. Efter en stunds övertalning gick jag med på att följa
med henne. Jag har nog aldrig gjort mig iordning så snabbt innan. Jag satte
mig i bilen helt osminkad och i mina gamla träningsbyxor och en bege tröja.
Håret stog åt alla möjliga håll. Det såg nästan ut som att jag hade kört
runt med en elvisp i det, men som tur var hittade jag en borste i
handsfacket.
Framme på Gärdet:
Jag öppnade dörren in till hallen, jag gick rätt över planen bort till
pappa som förberädde sekritariatet inför nästa match som skulle börja om
bara några minuter.
Pappa frågade om inte jag kunde ta hans plats en stund för att han tyckte
inte att det var så roligt. Eftersom att jag tyckte att det var betydligt
roligare så ställde jag upp.
Båda lagen kom in på planen och det så kom dommaren. Mitt hjärta slog en
volt, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var Jesper. Han som
alla visste vem det var och han som var så fruktansvärt snygg!
Jag kunde inte sluta le. Han tittade på mig och jag kände att jag blev varm
i hela kroppen. Jesper var en sådan kille som man bara inte fick bli kär i.
Han var en sådan kille som alla trodde att dom visste så mycket om men
igentligen visste man ingenting, men han var så snygg! Jag har ingen aning
om vad det blev i den matchen och ska jag vara riktigt ärlig så vet jag
inte äns vilka lag det var som spelade. Efter matchen så kom han fram till
mig och han log så där gulligt med hela ansiktet. Min mungipor var nog uppe
vid öronen vid det här laget. Vi stod faktiskt där en stund och pratade och
sedan frågade han: -Jaa du… nu börjar ju skolan snart igen. Fan att
sommarlovet ska gå så snabbt. Ska du börja gymnasiet i år då? sa han och
flinade lite.
Jag svarade lite tyst: Ja… ja det stämmer och vi börjar ju nu på måndag.
Han frågade vilken skola jag skulle gå på och det visade sig att vi skulle
gå på samma skola.
Måndag morgon:
Jag satt där vid bänken i sal 22. Jag hade gått upp jätte tidigt den
morgonen för att sminka mig och göra mig iordning. Jag måste erkänna att
jag blev riktigt nöjd för en gångskull. Jag hade mina nya slitna LEE jeans
på mig och mitt rosa spetsiga linne. håret var tjusigt uppsatt och jag hade
en korkskruv framhängande i ansiktet. Det första jag kom in i klassrummet
på morgonen känndes det jätte bra. Vi hade ingen sådan riktigt bitch som
slänger ur sig spydiga kommentarer så fort man öppnar mun|nen och inga
direkta ”töntar” om man nu får säga så. Klassen i sig var ganska neutral
och redan efter första dagen hade jag skaffat mig två riktigt bra kompisar.
Felicia och Gunilla. På tisdagen började vi med lektioner som vanligt.
Första lektionen var svenska. Felisia, jag och Gunilla hade satt oss längst
bak i klassrummet och om jag ska vara ärlig så jobbade vi ingenting. Vi
satt där bak och pratade och skrattade. Jag hade aldrig änns kunnat drömma
om att det skulle vara så roligt att gå på gymnasiet.
Timmarna gick och vi fick matrast. Det var då det hände, på det mest
konstiga stället. Jag var på väg bort till toaletterna. När jag gick runt
hörnet så gick jag rätt in i någon.
-Oj förlåt sa jag lite generat och lyfte blicken imot personens ansikte.
Där stod Jonas.
-Ingen fara, svarade han och log. Trevlig som han var började han prata
med mig och han frågade mig hur jag tyckte att det var på gymnasiet och
eftersom han gick sitt sista år där så kunde jag inte ställa samma fråga
tillbaka. Vi hade säkert stått och pratat i 10 min nu och jag hade helt och
hållet glömt bort att jag var kissenödig. Vi spats|erade nu omkring på
skolan och gick in i matsalen. Han och en kompis till honom slog sig ner
vid mina kompisar. Vi satt där och pratade en lång stund. Efter att vi hade
ätit bad han mig följa med honom bort till Kaféterian. Vi gick långsamt
bortåt och eftersom att inte jag visste vart Kaféterian låg följde jag
efter honom. Men vi kom aldrig så långt utan vi hamnade ute i solen på en
kulle bakom skolan. Där satt bara han och jag och pratade. Jag hade en och
enhalv timma kvar på rasten. Jag la mig ner i gräset och tittade upp mot
solen. Där låg jag med en helt främmande men väldigt snygg kille brevid
mig. En kille som jag bara hade hört en massa skvaller om. Saker som jag
inte äns visste var sanna. Tex det där med att han hade misshandlat en
kille och alla tjejer som jag hade hört att han hade sårat. Men ändå
känndes det både tryggt och mysigt att ligga där bredvid honom, men jag
kände att jag ville veta om rykterna var sanna. Ända sättet att få reda på
det var ju faktiskt genom att fråga. Precis när jag skulle öppna munnen och
fråga honom sa han:
– Vill du följa med mig på bio i helgen? Jag kände hur glädjen spred sig i
mig och det riktigt bubblade i hela kroppen.
– Självklart svarade jag och kände hur röd jag blev i ansiktet.
Han lutade sig fram och kysste mig. Fjärilarna dansade i magen på mig och
jag hade aldrig kännt mig sådan innan. Jag var så lycklig!
Ett halvår senare:
Allting var fortfarande lika perfekt som första dagen i skolan. Jag och
Jesper är fortfarande tillsammans och det hade vi varit länge nu.
När jag berättade om allt skvaller jag hade hört om honom började han bara
skratta lite och sa:
– Tror du värkligen att jag skulle göra något sådant. Det kan jag lova dig
att jag inte har gjort!
Och nu i efterhand skämms jag nästan för att jag trodde på allt skvaller.
Jag har också insett att gymasiet värkligen inte är någonting att vara rädd
för. Det är faktiskt ingen större skildnad imot nian. Förutom att man
träffade mycket nya mäniskor. Jag måste faktiskt erkänna att skolan är
rolig!

Min syn på skolan

Skolan är bra för lärarna har en bra kontakt med eleverna. Mina bra
synpunkter är tex: Arbete som är väldigt bra för då kan vi göra klart läxor
och andra arbeten som vi får. Vi har också Reflektionsda|gar. Då kan man
jobba med det som man behöver eller vill arbeta med. BLB är något som är
mycket bra och moste vara kvar för alltid.

Arbets miljön är inte så hemskt bra efter som skolan renoveras. I bland hör
man borar och andra ljud som stör lektionerna. Det är tråk|igt at man inte
kan göra not åt det. Det enda man kan göra är att vänta så dem blir klara.
Det är tråkigt att vi nior inte kommer att se när skolan är klarrenoverad.

Ni borde göra så mattanterna lagar betre mat. För i bland så äter nestan
ingen. Monga går och äter pitsa, kebab, hamburgare eller godis. Det är inte
så hemskt monga som gör så för dom har inga pengar eller så vill dom inte
slösa pengar. ”Och det är inte bra!” Ni borde renovera omklänings rumen.
För i bland luktar dom så mycket så att man nestan inte kan gå in, en gong
så funkade inga lampor bara dom som var i duchen så vi fick typ byta om i
murkret, i bland så kan vi inte ducha för att det är för eckligt i
ducharna. Ni borde köpa nya böker. För vi får heften och i bland så moste
vi dela på bök|erna.

Bra synpunkter Jorge