Bakgrund

Det finns ett unikt och outforskat material med 6 788 skoluppsatser, skrivna av elever i grundskolans år 9. Ämnena är ”Mina skolår”, ”Att byta skola/Att byta klass”, ”Lära för livet!” och ”Min syn på skolan”. För varje uppsats finns det omfattande bakgrundsdata om skribenterna och deras lärare. Dessa data rör för elevernas del bl.a. kön, etnicitet, förstaspråk, kulturellt kapital och föräldrarnas utbildning. Men det finns också uppgifter om deras upplevelser av läraren, attityder till ämnet svenska och till lärmiljön. Dessutom finns det bedömningar av deras förmåga i läsning, muntlig framställning, uppgifter om läs- och skrivsvårigheter och nivå på kunskaper i svenska som andraspråk.

Materialet är insamlat inom ramen för NU-03, dvs. den nationella utvärdering av grundskolan som Skolverket gjorde våren 2003 i samarbete med forskare från tio olika universitetsinstitutioner. År 1992 gjordes en motsvarande nationell utvärdering med ett stort antal uppsatser som underlag för longitudinella jämförelser. Av dessa finns ett slumpmässigt urval på drygt 100 uppsatser sparade. Ett omfattande material med enkätsvar från utvärderingen finns närmare beskrivet och huvudsakligen kvantitativt analyserat i en rapport från Skolverket (Elmeroth 2005). Syftet med NU-03 är att ge en helhetsbild av grundskolans förutsättningar, verksamhet och resultat. Rapporten från den nationella utvärderingen 2003 kan beställas i pappersform eller laddas ner. Här finns det också allmän information om styrdokument, lärare, elever, lärmiljö, undervisning, provresultat och betyg.

Målet med Skrivbanken är att successivt bygga upp en longitudinell och nationell databas, som gör detta material tillgängligt för undervisning, examensarbeten och forskning inom utbildningsvetenskap. Inom projektet ska vi också etablera en kunskapsbank bestående av texter som skrivits i anslutning till Skrivbankens material.

Skrivbankens betydelse

Lärarutbildningarna står inför uppgiften att initiera, genomföra och bedöma ett stort antal examensarbeten. Skrivbanken kan i de här sammanhangen bli till ett kraftfullt redskap: eftersom den kan ge underlag för lärarstudenternas studier. I undervisning och verksamhetsförlagd utbildning kan de studerande ges uppgifter med anknytning till Skrivbankens material, det kan t.ex. gälla att jämföra de egna elevernas attityder, erfarenheter och texter med databankens motsvarigheter. Man kan studera betygsättningen av de egna elevernas texter med betygsättningen så som den framstår i Skrivbanken. Man kan låta egna elever läsa och kommentera uppsatser ur Skrivbanken.

För examensarbetena kan man ur Skrivbanken välja teman och material, som jämförelsematerial eller primärmaterial. Man kan efter hand som Skrivbankens kunskapsbank växer finna andra studier att inspireras av och mäta sig med.

Skolans och lärarutbildningarnas behov av forskarutbildade lärare är omvittnat stort. Skrivbanken kan här erbjuda möjligheter i form av inspiration, jämförelsematerial och primärmaterial som gör att steget mot en forskarutbildning blir lättare att ta för studerande inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.

Vetenskapliga frågor som Skrivbanken kan bidra till att belysa

En mängd forskningsfrågor kan ställas till databasen utifrån olika ämnen och ämnesaspekter. Det är omöjligt att här förutse och ange mer än ett fåtal och mer övergripande frågor.

Grundskoleelevers egen skolhistoria

Hur ser skolans värld ut vid sekelskiftet, när den beskrivs av elever själva? Det kan här handla om elevernas syn på lärarna, skolmiljön, skolarbetet generellt och inom olika ämnen på olika stadier, på inbördes relationer (t.ex. kärlek och mobbning). Det kan handla om elevernas erfarenheter av harmoni och disharmoni vid byte av skola och vid stadieövergångar, om relationen mellan skoltid och fritid. Genom studier med sådan inriktning borde man också kunna få en bild av hur eleverna påverkats av de strukturella förändringar som myndigheterna genomfört i skolan runt sekelskiftet. Vilka konsekvenser får genomförda reformer för de berörda, dvs. skolelever i det här fallet? Om sådant kan vi få kunskap genom kvalitativa studier av elevers egna texter.

Grundskoleelevers kultur

Studier av Skrivbankens texter kan ge intressanta inblickar i hur elever beskriver sitt umgänge med olika kulturella yttringar. Hur förhåller de sig till litteraturläsning, upplevelser av film, musik, datorspel och andra medier? Bedöms t.ex. litteraturen kunna förmedla kunskaper eller erfarenheter för livet? Det är viktigt att förstå sambandet mellan elevers kulturkonsumtion och deras skrivande, formellt och innehållsligt.

Genus, klass och etnicitet

Databasens ovanligt rika information om elevernas sociokulturella förhållanden gör det möjligt att studera sambandet mellan genus, klass och etnicitet. Hur samspelar dessa faktorer med uppsatsernas innehåll och form? Genus, klass och etnicitet kan naturligtvis också relateras till alla de olika delstudier som kan utföras inom databasen.

Skrivandet

Det förefaller naturligt att elevernas syn på skrivandet som process och produkt får en central plats i utnyttjandet av databasen. Hur beskriver eleverna olika former av skolskrivande och eventuellt annat skrivande? En naturlig och central uppgift blir naturligtvis här att studera språket i deras uppsatser, t.ex. hur påverkade de blir av chatt-språkets förkortningar och andra speciella uttrycksformer, hur deras berättarstrategier ser ut och vilka grammatiska strukturer de använder.

Tvåspråkighet

Materialet gör det möjligt att särskilt uppmärksamma tvåspråkiga elevers (skol)situation och skrivande (t.ex. med hänsyn till de faktorer som nämndes ovan). Deras uppsatser kan kopplas till deras vistelsetid i Sverige. Uppsatser skrivna av elever med olika lång vistelsetid i Sverige kommer i framtiden att vara sökbara i databasen.

Bedömning

Intressant är också att få veta hur uppsatserna bedöms av elevernas egna lärare och av utomstående experter. Bedömningarna kan liksom allt annat relateras till bakgrundsfaktorerna (genus, klass, etnicitet etc.), men också till styrdokumentens anvisningar och de kvalitetskriterier som anvisats av Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk (Uppsala universitet). Det handlar om kommunikativ kvalitet, idéer och genremedvetenhet, resonemang och trovärdighet, detaljer och konkretion, sammanhang, disposition och språklig korrekthet.

Särskilt intressant i det här sammanhanget är den ödesdigra gränsdragningen mellan godkänd och icke godkänd, men också egenskaper hos uppsatser som betygsatts med MVG är naturligtvis intressanta att studera och relatera till uppsatser med andra betyg.

Att bedöma och kommentera enskilda elevers texter är centralt för svensklärare och för lärare över huvud taget. Här kan materialet användas i lärarutbildningarna. Studier med en sådan infallsvinkel kan bidra med väsentlig kunskap om hur man ska utveckla de pedagogiska verksamheterna i förskola och skola, där ju skriften utgör en viktig kanal/medieringsform för elevernas kunskapsbygge.

Internationella undersökningar

Det genomförs stora internationella undersökningar av elevers kunskaper: PISA, OECD:s Programme for International Student Assessment, som jämför kunskaper och färdigheter hos 15-åringar i ett stort antal länder; PIRLS, Progress in International Literacy Study; och TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study. Elevernas förmågor i olika avseenden mäts. Däremot uppmärksammas inte så ofta hur man mäter, dvs. vilken norm man utgår ifrån för att bestämma elevers förmåga på individnivå, gruppnivå och nationell nivå. Några framträdande forskningsfrågor kan därför bli: Vad är det för skrivförmågor som efterfrågas i de olika internationella undersökningarna? Hur förhåller sig detta till de skriftspråkliga praktiker som eleverna möter i vardagens skolarbete och fritidsaktiviteter? Kan man se förändringar i sätten att bedöma hur barn och ungdomar uttrycker sig i skrift? Hur ska man i så fall förklara dessa?

Olika metoder och teorier kan naturligtvis bli aktuella beroende på vilka frågor som ställs till materialet.

Vi kommer att fortlöpande göra sammanställningar och kunskapsöversikter över hur materialet i Skrivbanken har använts och med vilka resultat. Vi kan också utifrån dessa föreslå inriktningar på nya användningsområden och studier.

Uppgiftsformuleringar och bedömningsunderlag

Här finns valda delar av Skolverkets uppgiftsformuleringar och bedömningsunderlag till 2003 års nationella prov för år 9. Samma uppgifter förelåg 1992. Underlag för svenska som andraspråk.

Urvalsprinciper

Vårt urval ur de stora materialen från utvärderingarna 1992 och 2003 har gjorts slumpmässigt bland uppsatserna

Teckenförklaring

Uppsatserna är avskrivna exakt som de skrivits av eleven. Det kan exempelvis få som följd att versaler och gemener blandas i texten. Enda undantaget från den exakta avskriften är att avstavningar skrivits in med lodrätt streck istället för bindestreck.

Förutom själva elevuppsatsen finns i somliga texter även kommentarer från elevens lärare och från inskrivaren. Kommentarerna är skrivna med mindre text och med blå färg för inskrivare resp. röd färg för lärare.

Tidsplan

Tidsplanen för de närmaste tre åren är att vi ska skriva in 1.000 uppsatser per år, dels ett slumpmässigt urval och dels ett strategiskt, så att vi får olika betygsnivåer representerade och texter skrivna av elever med invandrarbakgrund.

Utvidgning av databasen

En möjlighet att göra Skrivbanken mer longitudinell är att utvidga den med 150 gymnasistuppsatser från våren 1970, skrivna som lösning på det centrala provet i svenska för gymnasiets åk 3. Dessa ingår i vad som antagligen är Sveriges äldsta språkbank, Talbanken vid Institutionen för nordiska språk i Lund. Där finns ett omfattande tal- och skriftspråksmaterial (totalt ca 300 .000 ord), analyserat med en detaljerad grammatisk analys av varje ord, fras, sats och mening (Teleman 1974). Materialet finns utgivet på papper i tolv tjocka band (Einarsson 1976). Numera finns texterna med analyser (dock inte de rena texterna) också i digitaliserad form i Trädbanken vid Växjö universitet, ett projekt som leds av Joakim Nivre, professor i datalingvistik. Där används de för att utveckla program för automatisk syntaxanalys, program som så småningom också skulle kunna tillämpas på Skrivbankens uppsatser.

Materialet med gymnasistuppsatserna från 1970 finns beskrivet och analyserat, huvudsakligen kvantifierande och grammatiskt i Gymnasistsvenska (Hultman & Westman 1977) och hela Talbankens material beskrivs på motsvarande sätt i Talad och skriven svenska. Sociolingvistiska studier (Einarsson 1978).

Utvidgning kan också ske genom att vi inkluderar en korpus med studenters första akademiska texter. Vi har ett stort sådant material i Växjö.

Man kan kanske räkna med att Skolverket genomför en utvärdering 2013 (NU-13). Den bör naturligtvis också inkorporeras i databasen.

Ytterligare en intressant utvidgning skulle vara att genom det nordiska nätverket för modersmålsdidaktik inspirera till motsvarande skrivbanker i Danmark, Norge och svensktalande Finland. De språkliga strukturerna och den allra största delen av ordförråden i de nordiska språken är så lika att man här lätt skulle kunna göra intressanta jämförelser mellan språkform (t.ex. berättarstrukturer) och innehåll (t.ex. tankar om mobbning). Länderna har lite olika lärarutbildningar, skolformer och resultat för elevernas prestationer i internationella undersökningar, och det vore intressant att se om detta återspeglas i elevernas texter.

Ledning och administration

Ledningsgruppen består av Elisabeth Elmeroth, pedagogik (Kalmar) och Daniel Bergman, svenska språket, studierektor vid Institutionen för språk och litteratur vid Linnéuniversitetet i Växjö.