Bortsuddat

– Sista veckan på vårterminen i åttan! Skönt, säger Jonas till sin mamma
när dom sitter i trädgården och äter grillspett som Eva, Jonas mamma,
precis grillat.
– Jo, jag förstår att det ska bli skönt att byta klass, och framförallt
skola.

Jonas är 14 år, ska snart fylla 15, 15 juni. Då ska han få en helt ny moped
av sin mamma. Hans pappa lämnade Jonas och Eva när han fick reda på att
Jonas hade symtomer på någon form av dysleksi. Det var 5år sedan. Jonas och
hans mamma har klarat sig jättebra ändå, asså med pengar. Eva är högste
chef på riksbanken, så pengar var det inga problem med. Men skolan har
Jonas haft problem med dom senaste 5åren, när klasskamraterna fick reda på
hans dysleksi började de mobba och frysa ut honom. Lärarna, tillochmed
lärarna frös ut honom! En händelse som har satt sina spår i huvudet på
honom, är den dagen dom skulle ut och orientera i skogen. Dom skulle samlas
vid den stora fotbollsplanen en bit från skolan. Alla skulle cykla
tillsammans dit, till skogen. Jonas cyklade sist, helt ensam, resten av
klassen cyklade i ett stort gäng en bit längre fram. Väl framme i skogen
fick alla karta och kompass. Jonas sprang själv, det var varmt så efter en
timmes springande tog han av sig tjocktröjan och satt sig på en sten. Han
tittade på kartan, var var han? Han såg att klassens ”tuffingar” kom
springande, skulle han fråga om vägen tillbaka? Han gjorde det, förvånad
som han blev, svarade dom snällt. – Javisst, följ med oss! Men de visade
inte vägen tillbaka utan längre in i skogen. De sprang ifrån honom. Jonas
kände tårarna rinna nedför de svettiga, rödblossiga kinderna, han kunde
inte hålla in det längre, så länge hade han hållt inne alla de tårarna,
inte nu längre, går inte mer. Tröjan hade han glömt vid stenen där han hade
satt sig för att vila. Timmarna gick, det blev kallt och mörkt och skogen
blev allt läskigare. Jonas satt sig vid ett träd och somnade. Han vaknade
hemma i sin egen, varma, sköna säng. Han orkade inte fråga sin mamma om vad
som hade hänt, han bestämde sig för att låsas som att inget hade hänt. Så
nu är han där, sista veckan kvar i 8:an, på skolan. Han och hans mamma
skola lämna staden de bodde i nu och flytta till Stockholm, starta ett nytt
liv, nya känslor, nya kompisar, lämna allt det gamla. Sista veckan gick
ganska bra, ”kompisarna” i klassen hade bara slängt ur sig några dumma ord,
inget att bry sig om. Äntligen sista dagen i skolan, den 15 juni var det
skolavslutning och Jonas födelsedag.
När han lämnat skolan för sista gången, kom hem och där stod den, mopeden
han drömt om så länge. Ohh Gud vad den blänkte, den var svart och grå.
Jonas hade aldrig känt sådan lycka förut. Nu var det bara flytten kvar.
När de kom till Stockholm, de nya huset började deras liv om på nytt. Jonas
körde runt på sin moppe, skaffade nya kompisar. Så höll han på hela
sommar|Lovet. Då var det dags för skolan, första dagen. Han var så nervös,
han var rädd att allt skulle bli som förr. Men allt började bra, han fick
presentera sig, han fick stå framme vid tavlan, han såg hur flickornas ögon
skådade honom. Sen på rasten såg han hur alla samlades och började viska,
vad sa dom? var det något dumt? Men nä, det var det inte. Alla tjejerna var
redan kära i honom. Jonas hörde en tjej säga. – Fan va snygg han är, de
bruna fina håret, de vackra sammetsbruna ögonen, han kropp ska vi bara inte
snacka om! Och alla de andra höll tjejerna hade inget annat att säga mer
än: – Aaa, jag vet! Ett gäng killar från klassen kom fram till honom och
frågade om han ville hänga med ner till stranden på kvällen. Självklart
ville han det. På kvällen vid sjutiden knackade det på deras dörr, Jonas
öppnade och utanför stod säkert 15 mopeder, både tjejer och killar. Det var
tjejen som hade sagt att han var snygg som hade knackat på. – Ska du hänga
med, eller, snygging? sa hon. Och hon frågade om hon fick åka på honom. Hon
presenterade sig och slängde med sitt långa blonda hår, – Jessika sa hon De
stack ner till stranden, alla badade, drack läsk och spelade musik och hade
allmänt roligt. Jessika kom fram till Jonas och frågade om han ville följa
med en bit bort. Jonas kände genast rädsla, samma rädsla, samma känsla som
den dagen han blev lämnad i skogen, vågade han följa med?
Och Jessika tog honom i handen och gick en bit, bort från alla.
Jessika sa till Jonas att hon tyckte att han var skitsnygg, att han var
klassens snyggaste. Jonas fylldes med lycka, kärlek som han aldrig upplevt
innan. Hon böjde på huvudet och kysste hans röda läppar, han kysste
tillbaka. Den kvällen kommer vara den bästa i hela hans liv, han har börjat
ett nytt liv, med alla dessa underbara kompisarna, underbara Jessika. Detta
livet ville han leva och alla tankar om förra livet var bortsuddade, allt
var glömt. För att Jonas var kär, nu är det bara han och Jessika, ingen kan
förstöra detta.

Elin Att byta skola
skriven som novell: Bortsuddat
Bra inledning
Behärskar genren
Genomtänkt handling
15-årig pojke som blir mobbad eftersom han har dyslexi. Händelsen i skogen
bra beskriven; man kan se honom framför sig och förstå hur han känner sig.
Rädd att flytta men allt blir bra, överdrivet bra. Här ändrar berättelsen
karaktär och blir ”trivial”. Obs! En riksbankschef har säkert sin tjänst i
Stockholm.
Språkligt
Senare delen innehåller många schabloner. Direkt tal måste markeras med
talstreck. Meningsbyggnaden
Stavning: symptom, dyslexi
talspråk – skriftspråk