Mina skolår

När jag började första klass tyckte jag det skulle bli roligt att börja
skolan och lära mig räkna och få nya kompisar.
Men när man blev äldre och gick i femman började man tröttna. När jag
började 6:an kände man sig så liten och alla dom äldre niorna tittade på
mig som att jag var en liten myra. Det kändes inte bra att vara minst i
skolan igen det kändes som att börja ettan igen fast man var äldre och
skulle börja sexan och i en ny och helt främande skola.
I 7:an och 8:an började skolan lite mer på alvar och man var tvungen att
plugga mer för att det skulle gå bra för mej men jag tängte, det ordnar sig
jag klarar mig men så är det inte man måste plugga hårt för att komma
någonstans här i livet.
Men nu i nian började jag förstå att skolan inte är någon lek och jag
började plugga mer på prov och läxorna och då gick det bättre för mig jag
fick mer godkända än inte godkända då förstod jag att det inte är en lek
men ibland tänker jag att jag vill gå tillbaka till 6:an och börja om allt
och plugga så jag kan välja den linje jag vill ha och tjäna mycke pengar.
Ibland vill jag gå tillbaka och ändra på mina fel. Men nu går jag i 9:an
och det är sista året i grundskolan och man kan inte ändra på det förflutna
även fast jag vill det. Och nu vet jag att skolan har en oläsligt ord
del av min framtid. P g a skolan kan jag få ett yrke och tjäna pengar så
jag kan försörja min familj sen med mat och sånt man behöver.
Nu när jag ska söka till ett gymnasium är det svårt för man vill gå på en
bra linje så man får ett bra jobb. Och man vill oxå att det ska vara nära
så man inte behöver gå upp så tidigt på morgonen. Och det ska vara roligt
också så man inte får ett jobb sen som man inte trivs med.