Att byta skola!
Jag det här börjar så som det ofta gör när man går på en väldigt liten
skola. Att när man har en vis ålder inne så är det tid att byta skola. Och
under det sommarlovet tänkte man mycket på hur det skulle bli att komma
till en ny skola. Om man skulle få många nya vänner? Hur lärarna skulle
vara? Om man skulle trivas? Ja just då hade man många funderingar om sin
fram tid.

Och så har var det att börja 4:an på Åkerbyskolan. På morgonen var det som
en stor knut i magen. Jag var jätte nervös och det har jag alltid haft lätt
för att bli. Men som tur var så kände jag på mig att det inte bara var jag
som var nervös. För dom andra tjejerna som skulle börja med mig var nog
också lika nervösa. Men när jag klätt på mig min blommiga kjol och mitt
gula linne började jag att gå till skolan.

Frame på skolgården träffade jag alla dom andra från min gamla klass. Alla
verkade rätt nervösa. Sen så kom också Emma och Andrea och visade oss vägen
till klassrummet för som hade gått på Päronet så vi var kompisar sen
tidigare. Inne i klassrummet satt massor av nya ansikten. Och alla verkade
sitta och granska alla i tystnaden medans lärarna önskade oss välkomna. Den
ena läraren var kort och hade ett kort klippt brunt hår och såg rätt ung ut
hon hete Camilla. Den andre var lång och hade mörkblont hår och hete
Angela. Båda lärarna verkade rätt bra.

På våran första rast tillsammans med den nya klassen som var en paraell
klass som nu hete 4-5B var det rätt lugnt alla stod bara och kolla på
varandra och dom som kände varandra stod där och pratade om sånt som hänt
under sommarlovet. Efter rasten när vi sen alla hade samlats och fått en
uppgift som var att rita av oss själva. Efter vi hade ritat skulle vi gå
till matsalen. Jag hade aldrig varit i en matsal för förr hade vi ätit i
klassrummet. Vi ställde upp i led och gick in två och två. Jag minns inte
vad vi åt. Men efter fick vi glass.

Efter min första dag tyckte jag att skolan verkade bra. Och tjejerna i
skolan verkade rätt snälla. för vi hade hälsat på dom efter maten. Så jag
trodde att jag skulle trivas i skolan.

Efter nån månad var nog våran klass en utav dom bästa på hela skolan. Ingen
i klassen bråkade ingen var taskig mot nån eller frästen vi hade en bråkig
pojke i klassen. Men han var endå inget problem för han hade en jätte snäll
assistent som hete Eva och hon hade jätte bra hand om honom. Men honom
tänkte man inte på så mycket nu för tiden. För förr hade han alltid
förstört för oss men inte nu.

En dag fick våran klass fylla i ett papper med frågor och hela klassen
skrev samma svar så vi var eniga om att ingen var mobbad eller ensam. Bra
klass tyckte jag.
Efter ett halv år i 4-5B var det ett föreldramöte som ändrade vår klass
rätt mycket. Alla i klassen gillade lärarna ganska så mycket och alla ville
att det skulle fortsätta så här men så blev det inte. Båda lärarna hade
nått viktigt att säja. Det första var att Camilla skulle gifta sig och
flytta långt bort och den andra läraren Angela var med barn och skulle bli
mammaledig till hösten. Kan man tänka sig båda skulle sluta.

Så våran klass fick splittras till 5:an. Rätt bra början eller vad tycker
ni.

”Oklart! Början på vad?” G