Inskannad version

Mina nio skolår
När man började ettan så var man nervös och allting var nytt.
Det var riktigt allvar i jämförelse med förskolan. Fast det var mycket lek
också. Och vi hade många ”pysseldagar”, då vi gjorde saker: tex teckningar,
julpyssel, textilgrejer osv. Jag tyckte att dom dagarna var extra roliga.
Jag kommer speciellt ihåg att i December, hela advent fram till jul, så
hade vi gjort små ljus|lyktor och varje morgon så läste ”fröken” en
spännande bok och vi hade tänt våra ljuslyktor. Det var mysigt för det var
ju mörkt ute.
På lågstadiet hade vi också mycket sång. Det var ganska kul, faktiskt. Och
vi hade ”drama” med en som heter Josefine Ranå i spegelhallen på
Grangården. Det var också kul. I trean så skulle den klassen jag gick i
delas upp i tre andra klasser. Jag var kompis med Maria. R som gick i min
klass, men när klassen delades så kom vi inte i samma klass. Jag kom till d-
klassen och Maria till b-klassen.
Men det gick bra ändå. D-klassen som jag kom till, visade sig vara en
riktigt trevlig klass och alla var snälla. Vi fick en ny lärare när vi
började fyran också.
Han hette Per. Han var snäll, han var bra på att spela gitarr och vi sjöng
nästan varje dag med honom. Vi hade ganska tjocka sångböcker, och vi fick
själva välja vilka sånger vi ville sjunga. Per kunde spela det mesta. Jag
kommer ihåg att vi brukade ha ganska mycket Oä (som SO) det var roligare på
mellanstadiet än det är nu på högstadiet. Vi hade grupparbeten och brukade
redovisa med stora kartor, texter som vi nästan kunde utantill och bilder
på overhead|apparaten. När jag började i femman så blev jag kompis med
Anna. W i min klass. Vi började alltid skämta om någonting och hade jätte-
kul på lektionerna. Vi satt alltid bredvid varandra, men ibland var vi för
högljudda, och då fick vi flytta isär. Samma var det i sexan, vi hade
engelska med en lärare som hette Lennart Holmlund, han blev vansinnig på
mig och Anna när vi inte kunde vara tysta. Vi blev utkörda nästan varje
lektion, och där över|driver jag inte. Han hade verkligen häftigt
temperament. Ute på rasterna brukade vi ha snöbollskrig, både killarna och
tjejerna ihop (på vintern) och tjejerna och killarna spelade fotboll mot
varandra nästan jämt. När vi gick i sexan så började jag och Anna att
sminka oss väldigt mycket och att ha ganska tuffa kläder, Håliga jeans tex.
och stora svärta tröjor.
Vi så hemska ut. Men det tyckte vi inte då. Alla lärare tyckte nog inte att
vi såg så himla lustiga ut precis. I sexan så hade vi också utbyte med
Danmark. Fast vi hade börjat brevväxla redan i femman. Det var roligast när
vi var i Danmark. Jag bodde hos min danska med 2 andra tjejer som inte hade
någon dansk att bo hos. Det fanns nämligen fler danskar än det fanns
svenskar på vara skolor. Vi fick gå i den danska skolan och på kvällarna
umgicks vi med danskarna.
Jag fattade nästan ingenting, vad dom sa. Danska oerhört svårt att förstå
tycker jag, speciellt när dom pratar fort.
Danskan jag bodde hos och brevväxlade med heter Darte. Vi brevväxlar inte
längre. Vi slutade med det i slutet av sexan, någon gång.
Dagarna innan jag skulle skulle börja högstadiet var jag nervös som
sjutton.
Allting skulle bli nytt.
Det var spännande också.
Man fick skåp att ha böckerna i och nya lärare för varje ämne. Vi fick en
sjysst och rolig klass|föreståndare. Det var bra.
Man fick välja tillval och textil el. träslöjd och allmän matte och
engelska el. säskild matte och engelska. Det var också bra. Fast på
högstadiet så var lärarna hårdare. Man fick sköta sig mer själv och hålla
reda på läxor och prov ,osv.
Det var jobbigt i början ,men jag vande mig snart. Det var många nya ämnen
som jag tyckte var både svåra och tråkiga faktiskt. tex. Kemi, fysik,
Teknik, Dom var värst, men teknik hade vi bara i sjuan. I åttan blev det
ännu mer allvar, för då skulle man ju få betyg. Men jag tog det inte så
allvarligt, jag kanske skulle ha gjort det, lite mer iallafall. När vi
började åttan, så sa alla i 9:an till oss att vi hade det jobbigaste året i
högstadiet framför oss. Jag tycker att det stämde.
Vi hade mycket no-timmar, och det kan bli ganska jobbigt. Fast det kanske
har lite att göra med att vi i vår klass fick ett väldigt dåligt schema i
åttan. Det var jobbigt.
Tiden här på högstadiet har gått otroligt fort. Det känns så konstigt att
jag snart har gått ur nian. Det var ju inte länge sedan jag började sjuan.
Nu i nian så har vi fått nya skåp. Dom är större och målade i
pastellfärger, mitt skåp är ljusblått. Vi har inte så bra schema nu i nian
heller, men det får väl gå. Det känns faktiskt som om det kommer gå lättare
nu i nian än i åttan. Det har var i roligt här på hög|stadiet och jag
kommer ha många glada minnen. Jag tror faktiskt att det roligaste skolåret
är just när man börjar sjuan på högstadiet. Man måste ju ha haft rätt
roligt den här tiden eftersom att allt har gått så fort.