– Sluta nu navid. Vi var ju överens om detta!
Navid ignorerar sin mors röst och stirrar missnöjt mot sin spegelbild. Han
ser samma Indiska pojke som innan dock lite äldre (hela 16 år) med
halvlångt svart hår.
Varför ska detta hända nu? Allt var ju så bra.
Han suckar och ser sig omkring, En ny lägenhet, ett nytt rum, nya
människor.
Det var det som en flytt innebar. Navid kunde inte förstå varför de vart
tvungna att flytta, det var så orättvist.
Han suckar igen. Det var ett fint rum han hade fått, större än hans gamla,
med utsikt mot en fotbollsplan. Men vad gör det, hanhade ju inga kompisar
att spela med. Det var en helt ny stad, ett helt nytt landskap. Hur hade
hans föräldrar tänkt? Kunde det inte räckt med att flytta till andra delen
av skåne? Var de tvungna att fytta äna hit till Öland?
Plötsligt knackar det på dörren.
– Får jag komma in? hörs en späd liten röst.
– Ja visst, kom in!
Han reser sig och går bort mot fönstret. Fåglarna flyger fritt mot den
klarblå himlen. Vår, hans favoritårstid. Eller iallafall vanligtvis.
– Varför sitter du här inne och surar, undrar hans 8 åriga syster Pamina,
följ med ut och spela fotboll, det är jättefint väder.
– nä jag orkar inte, svarar han surmulet.
– Okay, säger Pamina och stänger den ljusbruna trä dörren efter sig.
– Faan, tänker han och sparkar till den stora flytt kartongen på golvet. Om
hans pappa inte köpt Tobakshörnan i Borgholm skulle de nog stannat kvar.
Navid vet att det komer vara svårt att ta sig in i det Svenska samhället.
Hans föräldrar är från Indien men själv är han Svensk. Han är född och
uppvuxen här.
– Navid, ropar hans mama från köket. Kom hit en stund är du snäll!
– Va är det undrar navid, när han ser sin mama.
– Här säger hon kort och sträcker fram 500 kr, gå och köp någonting som du
kan ha på dig i skolan imorgon.
– Tack muttrar navid och traskar iväg.

– Vakna, Vakna!!
Båda navids systrar, Pamina & Anjali hoppar upp och ner i hans säng.
– Ja, jag är vaken nu, gå!!
I dag ska han börja på borgholmsskolan.
Efter ungefär en time är han på väg. Han vet var skolan ligger och går
snabbt. Idag har nytt hopp väckts inuti honom. Väl frame känner han hur
hans ben blir allt svagare.
Det är en stor vit skola med en stor skolgård.
Han skyndar sig in i skolan. Han ska till sal 304.
Navid upptäcker en skylt med salsnumrerna på. Utan för sal 304 känner han
hur paniken slår sina klor runt honom. Han hejdar sig från att springa
iväg.
– Knack knack.
Dörren öppnas han ser ett runt leende ansikte, det är Annsofie hans
lärarinna. Hon är en stor medelålders kvinna.
– Välkommen till klass 9D säger hon och visar in honom i klassrummet.
Under tiden som hon presenterar honom blickar han ut över klassen. Han ser
att det finns många tjejer. Längst bort i högra hörnet sitter två killar
med rakade huvuden, svarta jackor och svarta kängor. Plötsligt höjer en
utav dem handen och pekar finger åt navid. Den andra drar sitt finger
hotfullt över halsen.
– Du kan sitta jämte Filip, säger Annsofie och väcker navid till liv.
Klassen börjar återigen att arbeta och man hör fnissninga lite här och där.

– Hej, säger den blonda pojken bredvid honom, Jag heter Filip.
– Hej, Navid, säger navid och känner sig bättre till mods.
När lektionen är slut har han glömt de hotfulla gesterna och allt känns bra
igen.

På lunchen sitter han med Filips gäng. Det är Jenny, en pigg, glad tjej med
rött hår och fräknar, Jessica med blont kort hår och tokiga ideer (som
filip presenterat henne). Sedan är det Justin, som är en fotbolls tokig
person som ”vet allt”.
Trots att maten inte faller Navid i smaken äter han sin ärtsoppa. Han
slevar i sig utan att tänka, han är glad över att dagen gått så bra, 4 nya
kompisar på en dag. Visst har en del frågat massa konstiga saker som Har du
en ko hemma?. Men det har bara varit kul. Plötsligt känner han hur någon
tar ett hårt tag i hans huvud och skakar det.
– Duktig blatte, ät upp nu. Heil Hitler!!
Navid vrider sig och ser upp mot ett hånleende ansikte. Det är samma pojkar
som pekat finger åt honom. Fast nu är det tre st till med. Två tjejer och
en kille. Alla stirrar på honom och skrattar åt honom när de två rakade
killarna doppar honom i ärtsoppan.
– Sluta, säger Justin bestämt.
– Ha, jävla tönt säger en utav tjejerna.
– Vad är det som händer här, en utav lärarna har kommit fram till bordet.
Han ser på navid som torkar bort ärtsoppa från ansiktet.
– Kom med här säger han och tar de båda pojkarna runt nacken, vi ska gå
till rektorn.
När de går försvinner resten av gänget. Filip och Justin berättar att de
var så kallade nynazister och att de två rakade killarna hette Lukas och
Max. De andra hette Klara, Karro och Kristoffer.
Senare på dagen får navid veta att Lukas och Max inte kommer tillbaks till
skolan mer. Det som hänt med honom var droppen.
De var även anmälda för grov misshandel utav 3 personer, stöld och
skadegörelse.
Med relativt lätta steg tar Filip och navid sällskap hem.
– Ska du me och spela fotboll vid 6, undrar Filip.
– Visst, kom och hämta mig då.
Den sista biten går Navid själv.
Vilken underlig dag, tänker han och ler för sig själv.