Mina skolår.
När jag skulle börga första klass, kändes det pirrigt och spännande.
Man skulle även få chansen att träffa massor av nya barn och människor. När
man väl satt där vid sin bänk, som man hade sin nyskrivna namnskylt på.
Tyckte man att man var jätte stor som börgat skolan. Jag minns att varge
vecka så skulle vi lära oss en ny bokstav. Jag hade även väldigt många
kompisar i klassen. Det var två tjejer och resten killar. Jag minns att
båda tjejerna ville leka med mig, men inte med varandra. Varför vet jag
inte. Då var jag tvungen att vara med den ena under en rast och den andra
under den andra. Och en gång hittade jag den andra kompisen gråtandes bakom
en buske, bara för att jag var med den andra. Men vad ska man göra om dom
två är ovänner konstant.
Sedan i tvåan gick jag kvar i samma klass, och jag tyckte fortfarande att
det var väldigt roligt i skolan. Vi hade även två stycken gymnastiksalar.
Den ena var större en den andra, och den som var störst hade vi bara
gymnastik och lekar i. Den andra hade vi Drama och Teater i vilket jag
älskade.
När jag sedan skulle börga trean var jag tvungen att flytta och även byta
skola. Vilket jag hatade. Visserligen skulle jag träffa en massa nya
kompisar igen, men ändå var det inte fullt så kul. Innan jag börgade fick
jag gå till skolan en dag för att göra olika tester i olika ämnen. Sen
hörde jag att hon hade gjort det för att hon tyckte att hon redan hade
förmånga tjejer i klassen. Sedan när vi väl hade börgat så skulle vi ha
engelska, men den klassen hade redan haft engelska i ett år, vilket jag
inte hade haft. Så där snackade dom med varandra utan att jag fattade ett
dugg. Så skulle vi beskriva olika personer, men jag visste juh inte hur man
gjorde det så för min del var allt bara kaos.
Hela det året hatade jag. Jag kännde mig utanför, jag hatade min lärare och
skolan.
När jag sedan börgade fyran så fick vi en ny lärare plus att vi fick fem
nya killar i klassen. Vilket gjorde det läsåret mycket roligare. Jag fick
nya kompisar, då även en massa killar.
Våran lärare hade ett smeknamn som var lejonet. Det hade han eftersom han
röt som ett Lejon när han blev arg eller skämtade, vilket ingen fattade.
Men igentligen så var han riktigt larvig, som när vi skulle ha matte så tog
han en plastpåse på huvudet och sa
– Jag är kapten Mattematik och räknar ni inte får ni gå på plankan, alltså
ut ur klassrummet.
Resten av åren där var nästan likadana. Jag gick i skolan träffade polarna
och inte så mycket mer, förutom att jag simmade några gånger i veckan.
Sedan när jag skulle börja sjuan, så var jag tvungen att söka till en
skola, eftersom jag inte ville gå med min klass i tallgårdsskolan, och så
skulle jag i så fall inte hinna i tid till mina träningspass som jag hade.
Sedan under sommarlåvet kom det ett besked om att jag inte hade kommit in.
Jag blev både lessen och förbannad, så min mamma ringde och tjatade så till
slut kom jag in i alla fall, så när jag börgade sjuan på den nya skolan så,
Träffade jag en massa nya kompisar och en av dom var en tjej som jag hade
gått i samma klass: i trean, fast hon hade slutat sen. Det första året gick
blixtsnabbt. åttan gick jävligt segt. men man överlevde. Och nu går jag då
i nian och oroar mig för proven. Jag hade även väldigt stora problem med
vad jag skulle välga till Gymnasiet men nu har jag hittat det perfekta
gymnasiet i Göteborg. Jag kan juh hoppas att jag kommer in i alla fall.

Betyg: G-