Inskannad version

Mina nio skolår
Lågstadiet
Första året minns man inte så mycket av. Man tyckte att alla var så stora,
utom klasskompisarna som man kände sedan Lekis. Det var pirrigt dom första
veckorna minns jag. Det var lite jobbigt med alfabetet, fast matten var
lätt.
Vi gick tillsammans med en tvåa. När man själv blev två tyckte man att man
blev så stor och ettorna så små. Vi gick tillsammans med ettorna och vi två
klasser skulle följas åt ända till vi gick upp till sjuan.
Mellanstadiet
När vi började fyran fick vi nytt klassrum. Det var mycket mer saker i det
nya. Vi fick även en ny fröken. Hon var liten, blond och snäll. Vi fick
lära oss engelska och fick mycket glosor.
Vi fick även lära oss sveriges geografi.
I femman hade vi samma lärare och klassrum som i fyran. Det här året var
engelskan lite jobbig och vi fick lära oss mycket geografi.
På slöjden började vi få göra riktiga saker. Man gick på många discon. På
rasterna var det stökigt och bråkigt.
Högstadiet

När man började sjuan var nästan allt nytt, och man var minst igen. Vi fick
en klassföreståndare som hette Klara-Stina, som var och är bra glapp i
munnen. Hon gav stora läxor redan då. I music fick vi en dansk som pratade
så man inte fattade ett dugg. i matte och No fick vi Margareta, hon gav
inte så mycket läxa så hon var bra.
I engelska hade vi Lars han pratade mycket och gav inte så mycket läxor.
I svenska hade vi Vivviane Lind det var en liten en som inte gav text
saknas
När man började nian var man störst igen.
Jagh fick ha samma lärare.
Jag hade prao nästan på en gång. Veckan efter praon var det mycket prov och
på fredagen är det uppsats skrivning i Aulan och där sitter jag nu.

SLUT