Mina skolår
Jag kände mig väldigt nervös och ängslig första gången jag for till skolan.
Visserligen kände jag nästan alla i min klass redan innan. Jag spelade
fotboll med en tredjedel av klassen och hade gått på dagis med de flesta.
Det var nog inte det jag var rädd för utan mer om jag skulle klara av
skolan. Jag märkte redan efter förta dagen att det inte skulle bli några
som helst problem. Ettan gick som en dans medans tvåan och trean också
gjorde det. Eftersom våran klass var en sportig klass, spelade vi fotboll
eller nigger på de flesta rasterna och vi vann dessutom Råbro cup i trean.
Det är en innebandy cup

Dagarna innan jag skulle börja mellanstadiet var jag inte nervös, jag kände
alla i min klass och var inte rädd att skolan skulle bli tuff. Jag hade
rätt, den var inte så jobbig. Jag behärskade alla ämnen och mitt favorit
ämne var idrott. Vi fick se Big Muzzy på engelskan och göra uppgifter
efteråt och prata om avsnittet vi såg.

På rasterna under mellanstadiet spelade vi nästan bara nigger på varenda
än. Det var mycket bråk och munnhuggningar när vi spelade för att alla var
oersig osäker om ”oersig” är rätt ord om bollen var inne eller ute.
Vi fick då gå till Margareta och Marit en gång i veckan för att reda ut
allt. Det fanns bara 8 rutor så att alla kunde inte vara med. När varenda
lextion var slut rusade alla ut för att få en niggeruta, men också för att
få en bra. Nigger var den klart mest populära leken på sommaren i vår
klass, ända tills vi gick ut mellanstadiet.

I femman skulle nationella proven gå av stapeln. För mig gick det inte
speciellt bra. Jag klarade mattens prov bäst. Jag kommer ihåg att jag
började få lite problem i Engelskan under årskurs 5, men inte några stora
problem.

I sexan gick det bra i alla ämnen förutom engelskan. Jag valde att gå i en
speciel grupp för att jag hade det svårt. Matten var mitt starkaste ämne
och idrott mitt roligaste. Vi regerade på ”teppan kullen” under vintern och
spelade som vanlig nigger på våren och hösten. I svenskan hade vi en bok
som hette lingva. Det var allas hatbok. När jag tänker tillbaka till den
tiden får jag rysningar i kroppen. Vi hade en vikarie som alltid sa att vi
skulle jobba i den och det var pest. Vikarien hette stefan och kallades för
”Steffe”. Han slog förövrigt sönder fyra pekpinnar för att vi var så
stökiga och olydiga.
Inför sjuan var jag nervös. Jag visste ingenting förutom vilka som skulle
gå i min klass. Det var 4 st från min förra klass. Jag hade inga problem i
sjuan, allt var lätt som en plätt. Vi hade inga betyg och inga svåra prov.
Jag lärde mig känna de flesta och jag blev dessutom mycket bättre på
engelska.

I åttan skulle vi få betyg i alla ämnen. Det kändes ganska spännande
eftersom jag aldrig har fått betyg. Det mästa gick bra och jag hade nio Vg
efter åttan Ett av mina vg’en var i engelska. Det hade jag aldrig kunnat
förutspått.

Nian har jag inte gått klart en, men hittilts tycker jag att det har gått
ganska bra. Jag höjde mig till vg i tre ämnen och sänkte mig i ett. Jag ser
fram i mot att börja på gymnasiet Det verkar spännande eftersom man får
träffa och lära känna fler människor och dessutom få mer idrott på schemat.
Jag har alltid älskat idrott och valde därför idrottsgymnasiet på
Tiljaskolan. Hoppas bara poängen räcker till.