Att byta skola // byta klass

Solstrålarna lös in igenom mitt fönster. Jag låg i min säng och drömde mig
bort. Klockan var runt 12 tiden och jag hade sovit ovanligt länge denna
lördag morgon. Plötsligt kommer mamma inspringande på mitt rum. Hon frågade
om jag skulle följa med ner till Gärdet och titta på när min lille-bror
spelade innebandy. En utan hans fem matcher var redan spelade och mamma
hade bara åkt hem för att hämta mig. Snälla Sofia följ med, Viktor är
faktiskt alltid med och tittar på dig när du spelar. Desutom har dom en
väldigt söt domare. Efter en stunds övertalning gick jag med på att följa
med henne. Jag har nog aldrig gjort mig iordning så snabbt innan. Jag satte
mig i bilen helt osminkad och i mina gamla träningsbyxor och en bege tröja.
Håret stog åt alla möjliga håll. Det såg nästan ut som att jag hade kört
runt med en elvisp i det, men som tur var hittade jag en borste i
handsfacket.
Framme på Gärdet:
Jag öppnade dörren in till hallen, jag gick rätt över planen bort till
pappa som förberädde sekritariatet inför nästa match som skulle börja om
bara några minuter.
Pappa frågade om inte jag kunde ta hans plats en stund för att han tyckte
inte att det var så roligt. Eftersom att jag tyckte att det var betydligt
roligare så ställde jag upp.
Båda lagen kom in på planen och det så kom dommaren. Mitt hjärta slog en
volt, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var Jesper. Han som
alla visste vem det var och han som var så fruktansvärt snygg!
Jag kunde inte sluta le. Han tittade på mig och jag kände att jag blev varm
i hela kroppen. Jesper var en sådan kille som man bara inte fick bli kär i.
Han var en sådan kille som alla trodde att dom visste så mycket om men
igentligen visste man ingenting, men han var så snygg! Jag har ingen aning
om vad det blev i den matchen och ska jag vara riktigt ärlig så vet jag
inte äns vilka lag det var som spelade. Efter matchen så kom han fram till
mig och han log så där gulligt med hela ansiktet. Min mungipor var nog uppe
vid öronen vid det här laget. Vi stod faktiskt där en stund och pratade och
sedan frågade han: -Jaa du… nu börjar ju skolan snart igen. Fan att
sommarlovet ska gå så snabbt. Ska du börja gymnasiet i år då? sa han och
flinade lite.
Jag svarade lite tyst: Ja… ja det stämmer och vi börjar ju nu på måndag.
Han frågade vilken skola jag skulle gå på och det visade sig att vi skulle
gå på samma skola.
Måndag morgon:
Jag satt där vid bänken i sal 22. Jag hade gått upp jätte tidigt den
morgonen för att sminka mig och göra mig iordning. Jag måste erkänna att
jag blev riktigt nöjd för en gångskull. Jag hade mina nya slitna LEE jeans
på mig och mitt rosa spetsiga linne. håret var tjusigt uppsatt och jag hade
en korkskruv framhängande i ansiktet. Det första jag kom in i klassrummet
på morgonen känndes det jätte bra. Vi hade ingen sådan riktigt bitch som
slänger ur sig spydiga kommentarer så fort man öppnar mun|nen och inga
direkta ”töntar” om man nu får säga så. Klassen i sig var ganska neutral
och redan efter första dagen hade jag skaffat mig två riktigt bra kompisar.
Felicia och Gunilla. På tisdagen började vi med lektioner som vanligt.
Första lektionen var svenska. Felisia, jag och Gunilla hade satt oss längst
bak i klassrummet och om jag ska vara ärlig så jobbade vi ingenting. Vi
satt där bak och pratade och skrattade. Jag hade aldrig änns kunnat drömma
om att det skulle vara så roligt att gå på gymnasiet.
Timmarna gick och vi fick matrast. Det var då det hände, på det mest
konstiga stället. Jag var på väg bort till toaletterna. När jag gick runt
hörnet så gick jag rätt in i någon.
-Oj förlåt sa jag lite generat och lyfte blicken imot personens ansikte.
Där stod Jonas.
-Ingen fara, svarade han och log. Trevlig som han var började han prata
med mig och han frågade mig hur jag tyckte att det var på gymnasiet och
eftersom han gick sitt sista år där så kunde jag inte ställa samma fråga
tillbaka. Vi hade säkert stått och pratat i 10 min nu och jag hade helt och
hållet glömt bort att jag var kissenödig. Vi spats|erade nu omkring på
skolan och gick in i matsalen. Han och en kompis till honom slog sig ner
vid mina kompisar. Vi satt där och pratade en lång stund. Efter att vi hade
ätit bad han mig följa med honom bort till Kaféterian. Vi gick långsamt
bortåt och eftersom att inte jag visste vart Kaféterian låg följde jag
efter honom. Men vi kom aldrig så långt utan vi hamnade ute i solen på en
kulle bakom skolan. Där satt bara han och jag och pratade. Jag hade en och
enhalv timma kvar på rasten. Jag la mig ner i gräset och tittade upp mot
solen. Där låg jag med en helt främmande men väldigt snygg kille brevid
mig. En kille som jag bara hade hört en massa skvaller om. Saker som jag
inte äns visste var sanna. Tex det där med att han hade misshandlat en
kille och alla tjejer som jag hade hört att han hade sårat. Men ändå
känndes det både tryggt och mysigt att ligga där bredvid honom, men jag
kände att jag ville veta om rykterna var sanna. Ända sättet att få reda på
det var ju faktiskt genom att fråga. Precis när jag skulle öppna munnen och
fråga honom sa han:
– Vill du följa med mig på bio i helgen? Jag kände hur glädjen spred sig i
mig och det riktigt bubblade i hela kroppen.
– Självklart svarade jag och kände hur röd jag blev i ansiktet.
Han lutade sig fram och kysste mig. Fjärilarna dansade i magen på mig och
jag hade aldrig kännt mig sådan innan. Jag var så lycklig!
Ett halvår senare:
Allting var fortfarande lika perfekt som första dagen i skolan. Jag och
Jesper är fortfarande tillsammans och det hade vi varit länge nu.
När jag berättade om allt skvaller jag hade hört om honom började han bara
skratta lite och sa:
– Tror du värkligen att jag skulle göra något sådant. Det kan jag lova dig
att jag inte har gjort!
Och nu i efterhand skämms jag nästan för att jag trodde på allt skvaller.
Jag har också insett att gymasiet värkligen inte är någonting att vara rädd
för. Det är faktiskt ingen större skildnad imot nian. Förutom att man
träffade mycket nya mäniskor. Jag måste faktiskt erkänna att skolan är
rolig!