Att byta skola
Det är kallt ute, alla löv på träden har trillat ner men himmeln är ljusblå
och klar. Solen skiner över halva skolgården, på den halvan där det finns
en bänk, på den bänken där Sara sitter. Hon ser hennes klasskamrater leka
en bit bort, hon känner sig ensam, det har hon gjort hela terminen. Det är
första fredagen i november och sista dagen på denna skolan. I helgen
flyttar Sara in i ett radhus i andra endan av stan tillsammans med mamma
Lisbeth, pappa Gunnar och lillebror Emil. Sara ska byta till
Ängslundsskolan och hon är ganska nervös och lite rädd. Att hon är blyg och
har dåligt självförtroende gör det inte lättare. Samtidigt tycker hon det
är väldigt skönt, hennes klassföreståndare är okej, men inte bra, hon har
inte blivit mobbad men har inte fått några kompisar på sin skola. Så även
ifall Sara bytar skola under första terminen på sitt första skolår är hon
förväntans|full, vilket man nog kan förstå.

Rasten är slut och snart även skoldagen. Sara traskar hem efter att
fröken hållit ett litet avskedstal. Hemma frågar mamma som vanligt hur
dagen har varit och Sara talar som vanligt om att den har varit bra. Hon
säger inte hur det egentligen är, hur det känns att alltid vara själv på
rasterna. Att hennes vänner endast existerar i drömmarna.
Det är måndag morgon, hennes mamma öppnar dörren till den nya världen och
går in, Sara går efter. Hon möts av 48 stora stirrande ögon och en hand som
tillhör fröken. Sara får gå och sätta sig i en ledig bänk medan fröken, som
visste hette Inger, presenterar henne.
Första lektionen blir repetition av plus och minus och Sara blir
tilldelad en ny mattebok. Det är snart tio|rast och mamma återvänder hem.
De andra tjejerna i klassen är lite nyfikna och ställer massa frågor. Efter
en stund fick de tydligen nog med information och springer iväg för att
hoppa hage.
De fyra första dagarna på den nya skolan likadana. Sara deltar i lekarna
halv|hjärtat. Hon gillar ingen av de andra tjejerna särskilt mycket och de
verkar inte uppskatta hennes sällskap speciellt mycket heller. Som tur är,
är den nya fröken mycket snäll och duktig på att lära ut. Sara känner redan
av att hon gör framsteg i skrivning och matematik som hon haft mycket
problem med innan.
Det är äntligen fredag och skolan har slutat. Sara är på väg mot utgången
när hon plötsligt faller framlänges. Det är de dumma skosnörena som ställer
till det igen… En tjej från paralellklassen kommer gående, hon stannar
och hjälper Sara att plocka upp böckerna som trillat ur hennes skolväska.
Hon heter Linnea och visste om att Sara var ny på skolan. Linnea har sett
att Sara inte riktigt har hittat en kompis, sånt som de vuxna kan ha svårt
att se. Linnea trivs inte heller i sin klass och går ofta för sig själv.
Hon frågar därför ifall de inte kan leka i helgen. Saras lycka är
obeskrivlig, att någon för en gångs skull frågar henne, ifall hon vill
leka, är fantastiskt!
De två tjejerna från Ängslundsskolan träffas både lördag och söndag, och
de kommer träffas många fler gånger eftersom de trivs väldigt bra bra
tillsammans.
Det börjar bli vår, vi går mot ljusare tider, precis som Sara. Hon har
för|ändrats, hon har kommit ur den dystra tiden, då man bara hittar fel på
sig själv. Hon har hittat något annat… en vän.