Min syn på skolan
Tänk dig att du ska börja ettan. Du har sett alla de stora eleverna på
skolgården när du smygit i busken vid förskolestaketet. Där finns vännskap
och glädje, tänker du.
Det är bara några månader tills du också ska börja där, ändå vrider det sig
i magen efter allt hemskt du hört från de stora. Att de ropar fula ord
efter dig när du går i korridoren, att de puttar ner dig i sanden när du
leker med dina kompisar på skolgården.
Det finns otroligt många sexåringar som är rädda att börja ettan. Jag var
en av dem. Vi som är äldre måste berätta och visa att det inte är så. Att
alla stora är inte dumma, annars kommer småttingarna tro det.
Sen när de blir äldst i skolan kommer de att uppföra sig som några av de
stora gjorde mot dem. Det kommer aldrig bli något slut.
Det finns mobbare som kan slita en person i stycken, fast innombords.
Fin tanke, men formuleringen blev inte så bra Min kompis Fia var mobbad,
därför vågade inte jag riktigt vara med henne. Det var som att jag skulle
bli smittad av henne och också bli mobbad.
Hon slutade i vår skola i trean.
När jag blev lite äldre fick jag reda på att hon hade gått hos en psykolog.
Vi behöver helt änkelt fler änglar och kamratstödjare i skolorna som kan
skydda de som behöver en.
När du börjar fyran är nästan allt också nytt. Du får nya lärare, annat
klassrum och andra klasskamrater. Det enda som är vant för dig är miljön.
Det är inte alltid så lätt att vara ny på ett ställe, så är det hela livet,
därför kan det kännas tryggare om man får känna på hur det är några gånger
innan.
Jag som går i nian vet ju hur det har varit för mig och några andras
synpunkter. Det här är några synpunkter jag vill framföra el. dyl.
Vi vill att lärarna och eleverna ska umgås lite mera. T.ex testa på olika
sporter, bada, leka o.s.v.
Det kan kännas tryggare för både lärarna och eleverna.
Skolan är inte så lätt som den verkar. På ytan ser den jätte bra ut, men
när man kommer lite längre in i den är inte allt så bra. Lärarna sitter och
pratar i lärarrummet, då får alla lärare en och samma uppfattning om en
elev som kanske egentligen är duktig och ambitiös i andra ämnen.
Eleverna är inte heller så bra, de går och pratar om lärarna och jämför de
med andra. Varför inte bara lära känna varandra lite mer så att det blir
mer öppet och avspänt?
Det är självklart att alla inte kan tycka om alla, men man kan ge det en
chans.
Vår skola gjorde en resa med alla nior till Polen, den var väldigt
uppskattad. Då följde några lärare med, men de var mer som kompisar och
umgänge för oss. Nu när vi har kommit hem känns det att det är bättre
stämning mellan alla oss.
Jag hoppas att du förstår mina åsikter. Jag tycker det var kul att få
skriva mina tankar och känslor som har varit under min skolgång.
Hoppas du kommer med nya fräscha förslag
M.V.H