Att byta skolan/Att byta klass
När jag flyttade till Sverige, flyttade jag till en liten skola i ett
vanligt svensk klass. Det var så svårt för mig att vara där. Inte på den
där sättet att någon var dum mot mig eller så. Utan problemet var i det att
jag kunde inte fatta ett enda ord av det lärare eller mina klasskamrater sa
till mig. Nästan alla i min klass och min skola var flyktningar. Även om
jag förstod inte vad pratade alla om i min skola, trivdes jag där ändå.
Alla i min klass försökte vara med och hjälpa mig med språket och gick
alltid med mig på alla raster för att jag ska inte känna mig ensam. Var och
en av dem visste hur är det och flytta till ett nytt land och till en ny
skola med olika sorts av människor, som har olika kultur bakom sig.Jag hade
tur med lärare i den här skola. Det fanns en ung fröken som hjälpte mig med
alla mina läxor. Och jag märkte att jag kan mer och mer förstå vad dem
andra säger till mig. Jag var så tacksam för det. För att innan jag kunde
någonting från det främande språket, kännde jag mig stumm.
Det var så kul att förstå vad de andra säger, kunna uttrycka sina kännslor
och säga ut sina tankar. Jag kommer alltid komma ihåg mina lärare och
kompisar som hjälpte mig när det var som svårast.
Det var inte längre jag gick till den lilla skolan som låg i Alby. Jag
flyttade till ett annat område och en annan skola. Jag har gått där i ett
år till en speciell klass för flyktningar. Och det var det bästa året för
mig i skolan. På morgonen jag sprang till skolan och på kvällen ville inte
gå därifrån. Vi var som ett strort familj där både lärare och barn. Och där
lärde jag mig mest svenska. Jag hälsar fortfarande på mina lärare i den här
skolan. Men även om det var så bra och roligt att gå i den här skola ville
jag flytta till en svensk klass för att fördjupa mina kunskaper i svenskan
och andra ämnen. Jag kämpade på så mycket jag kunde för att flytta till en
svensk klass.
Men mina drömmar när det gäller svensk klass hade försvunnit så fort jag
flyttade dit. Det ända som var bra där det var lärare. När det gäller mina
klasskamrater var det nåt hemskt. De var så kalla när det gällde mig. Sen
stötte jag på värre grejer som mobbing och miss handel. Jag kunde inte
tänka på plugget längre. Jag ville bara flytta där|ifrån. Men det var inte
så mycket tid jag skulle gå dit. Och jag bestämde mig för att kämpa imot.
Och jag fick goda resultaten faktiskt. Man får alltid det man vill om man
verkligen kämpar. Nu har jag gått i den här skolan nästan två och ett halvt
år. Och det är en ny flyttning som väntar på mig snart. Jag ska flytta till
gimnasium. Och jag hoppas verkligen att allt ska gå bra för mig i den där
nya skola och den nya klass.