Högermarginalen är mycket ojämn och det är svårt att säga var det ska
vara radbrytningar och var det inte ska vara några.

Mina skolår

Som för dom flesta 7åringar är man jätte nervös dagen innan,
Innan man ska börja första klass.
Vad ska alla tycka om mig, hur kommer det se ut och hur kommer det vara
alla nya intryck.
Vad jag kan minnas så var det så för mig.
Man fick inte så mycket sömn, man var för nervös.
Men till slut somnade man, jag kan ju tänka mig vad man drömmde,
Om skolan så klart.
Men så var det morgon och dax att göra sig iordning.
Man hade ju självklart vart ner på stan med mamma dagen före, och köpt en
ny skolväska, pennor och sudd.
Mamma var med första dagen, likaså många mammor till visade det sig när vi
kom till skolan.
Alla barnen var finklädda och såg nervösa ut.
Men sen ringde det in.
Man satte sig i en varsin bänk, föräldrarna stod längst bak och småpratade
lite med varandra.
Fröken kom in, en snäll, söt rätt ung tjej.
Hon presenterade sig, sen hade hon upprop.
Ivrigt väntade man på att hon skulle läsa upp ens eget namn.
Det var väl det som hände första dagen. Man åkte hem, väntade på att pappa
skulle sluta jobbet så man kunde berätta allt.
Självklart ringde man ju till farmor och farfar och berättade, sen ringde
mormor. Man kände sig så stor att börja skolan, man har ju alltid sett upp
till dom äldre som gått i skolan.
Men nu gjorde man det själv.

Andra skoldagen var inte lika spänd och nervös.
Då lekte vi olika namnlekar, delade ut böcker.
Sen sin första ”riktiga” lektion,
det var matte.
En helt ny matte bok fick man.
Sen ringde det ut till rast,
man visste ju inte riktigt vad man skulle göra.
Men man började snart prata och leka med dom andra.
Det var ju det roligaste, att få nya kompisar.

Så flöt det på hela terminen, man var ute och lekte på rasterna och på
lektionerna fick man lära sig massa nya saker, tex läsa och skriva.

Sen var det slut på skolan, och dax att ha sitt första sommar lov. Man hade
ju självklart köpt en fin kläning och plockat blommor till fröken, som hon
skulle få på avslutningen. Man hade länge övat med klassen på alla sånger
man skulle sjunga.

Så var det avklarat, första läsåret.
Sommarlovet gick åt till att vara med sina nya kompisar, sola och bada.
Underbart, men som sagt när man har roligt går tiden fort.
Och rätt som det var, var det dax för skola igen.
Kändes kul att börja tvåan, slippa vara minst längre.
Hade ju upprop som vanligt, fröken var brun och fin med blommor i håret.
Det var kul att träffa alla igen, alla verkade ha vuxit.
Sen blev det som vanligt,
fast det här året skulle vi lära oss att skriva skrivstil. Det var ju
verkligen ett bekymmer i början.
Men det lossnade och sen flöt det på.

Klassen hade planerat en skolresa strax innan vi skulle gå på sommarlov.
Alla var ivriga och förväntansfulla. Vi bestämmde oss för att åka till
Kolmården i Eskilstuna, sova kvar där en natt.
Alla tyckte det skulle bli jätte kul. 4 föräldrar skulle följa med, så min
mamma erbjöd sig att följa med.
Det var spännande, hade noga planerat vad man skulle packa.
Och nu stod man där, utanför skolan i väntan på att bussen skulle komma.
Alla var glada på bussen.
Det närmade sig nu, snart framme. Spännande, vi skulle dela på fyra stugor.
Jag sov med mamma och mina bästa kompisar.
Första dagen gick åt till att packa upp, fixa ordning i stugan.
Sen var det dax att sova.
Nästa morgon böjade vi med att äta en ordentlig frukost så vi skulle orka
med. Sen bar det av till Kolmården,
först kollade vi på aporna.
Sen skulle vi kolla på delfinerna. Det var jätte kul. Senare på kvällen
skulle vi åka hem. Första klassresan hade varit jätte rolig. Sen var det
dax för lov igen.
Det här året hade man lärt sig mycket, skrivstil, Matte lite engelska och
mycket mer.
Sista året på skolan var nog det roligaste.
Känna att man är äldst på skolan. Såg fram emot att lära sig nya saker. Och
till jul var det våran ur att hålla i lucia tåget, det gjorde alla
tredjeklassare.
Det var spännande hade aldrig vart med i ett riktigt lucia tåg, utom på
dagis då men då var ju alla lucia. Nu var det bara en lucia.
Och det var jag. Var nervös inför första uppträdandet, men det gick bra.

Sen blev det ju som vanligt igen.
Dagarna kom och gick.
Och det var dax för sommarlov igen.
Den här gången kändes det mer speciellt.
Sista gången med klassen.
Sen skulle allt bli nytt igen, ny skola, nya kompisar.
Efter avslutningen samlades vi i klassen och fikade tillsammans.
Sa hej då till fröken och gav henne blommor.
Så var det gjort, mina tre första år i grundskolan.

Nu när man ser tillbaka på dom tre åren, så var det tre verkligen tre bra
år.
Man fick många nya kompisar, många roliga upplevelser.
Var väl också jobbigt ibland.
Men kul var det.
Då tyckte man tilloch med att det var jätte kul när man fick läxor, vilket
man inte gör nu.
Visst kan man längta tillbaka.
Gå ut och leka varje rast, lära sig massa saker, något av det viktigaste,
läsa och skriva.
Åren går fort när man har kul,
Och kul det hade man verkligen.

+ Bra att du håller dig till att berätta om ett stadie.
Personliga minnen.

– ”Dags” och inte ”dax”.
Många ofullständiga meningar (utan subjekt).