Mina nio skolår

Jag stog på skolgården och tittade nervöst på den stora ingången. Fröken
skulle hämta oss där så att vi inte skulle gå till fel klassrum. Det stod
många andra ettor samlade där. Några kände jag igen sen dagiset men de
flesta hade jag åldrig sett förut.
Jag gick dit och började prata med dem. Efter ett tag kom fröken och sa att
alla otydligt i 1 a tydligt skulle följa efter henne. Hon hette
Solveig och jag tyckte att hon såg väldigt snäll ut. Vi kom in i ett ganska
litet klassrum där bänkarna stod formade i en ring.
När vi hade satt oss började fröken med att presentera sig och välkomna oss
till skolan. Sedan började uppropet, hon sa vårt namn och vi svarade med
ett ynkligt litet ja. När uppropet var klart började hon berätta lite om
skolan och hur vi skulle uppföra oss där. Inget spring i koridorerna os.v.
Efter det började hon dela ut en massa stenciler som vi inte kunde läsa.
Det var det sista hon gjorde på vår första skoldag.

Första skolåret var nästan som att fort|farande gå på dagis. Det var någon
form av lek med i nästan allt vi gjorde.
Tex när vi skulle lära oss bokstäverna så skulle vi först forma dem i lera
och sedan skulle vi rita en teckning där bokstäverna fanns med. I matten
lärde vi oss ramsor och på gymnastiken lekte vi bara.
Först fick vi nästan inga läxor alls, vi tjatade på fröken för att få mer
läxor och det första man gjorde när man kom hem från skolan var läxorna.
Andra året i skolan tyckte jag var lika kul som det första. Lektionerna var
inte särskillt allvarliga nu heller men vi fick lite mer läxor och vi lekte
inte lika mycket Ibland fick vi t.om läxförhör, men de var så lätta att de
flesta hade alla rätt Fortfarande gjorde jag läxorna så fort jag fick dem.
På gymnastiken började vi göra uppvisningar för våra föräldrar Vi dansade
och gjorde kullerbyttor och sånt. Jag tyckte inte alls att det var kul, men
när vi sedan kom i tidningen så började jag tycka att det var roligt.
Veckan innan skolavslutningen gjorde vi nästan ingenting. Vi satt och
ritade sommarbilder eller gjorde midsommarstänger på nästan alla
lektionerna.
Min första skolavslutning kommer jag inte ihåg men den andra tyckte jag var
under|bar. Solen sken och vädret var helt perfekt. Alla låg och
mellanstadie eleverna gick i en lång rad till kyrkan.
När vi hade satt oss ner började prästen berätta något från bibeln, och
sedan skulle jag och några andra gå fram och sjunga. När vi var klara kom
mellanstadie kören fram och sjöng några visor. Efter det började rektorn
prata och sen var det slut.
När det var några veckor kvar av sommar|lovet längtade jag nästan tillbaka
till skolan.
När vi började trean så kunde vi läsa ordentligt så nu började på allvar.
På OÄ lektionerna började vi läsa historia och geografi. Vi fick mer läxor
och även några prov.
I slutet av terminen skulle vi få omdömen så jag gjorde fortfarande alla
läxorna ordentligt. Jag fick bra resultat på alla proven, så jag såg fram
emot kvartsam|talet.
Efter halva terminen fick jag reda på att jag skulle flytta till Almstad.
Jag hade aldrig hört talas om det stället förut men jag fick reda på att
det var långt från Broborg.
När jag hade fått reda på att jag skulle flytta så struntade jag i läxorna.
Jag tyckte inte att det gjorde något eftersom jag ändå skulle flytta.
Jag flyttade precis efter påsklovet och när jag kom till Almstad hade de
inte haft påsklov än.
Det var ingen i min nya skola som visste om att jag skulle börja där, men
till slut fick jag börja i 3a. Det var bara 13 elever i den klassen och jag
tyckte att det var väldigt lite. I min förra klass hade vi varit 27
stycken.
Första dagen i min nya klass hade vi ett läxförhör. Jag fick vara med även
fast jag inte hade haft läxan. När vi sedan fick tillbaka det var det bara
jag och en till som hade alla rätt. Då var jag väldigt stolt.
Det var lätt att komma in i den nya klassen för de gjorde så mycket
tillsamm|ans. Bla gjorde de en pjäs om några troll som hittade en skatt i
ett slott. Jag spelade troll. Kläderna gjorde jag av en gammal pyjamas som
jag klippte sönder. I håret hade vi satt gamla löv och ansiktet var målat
med brun vattenfärg. Vi spelade den här pjäsen på avlutningen inför hela
skolan.
I min paralellklass gick det en tjej som var från Ungern. Eftersom jag
också kan prata ungerska så blev vi bästisar.
Lågstadiet gick väldigt fort, för att det var kul.
Det blev ingen stor förändring när jag började i mellanstadiet. Engelskan
hade vi ju börjat lite med redan i trean så det var ju inte heller något
nytt.
På gymnastiken fick vi för första gången en riktig gymnastiklärare så nu
började vi träna mer bollspel och friidrott. Nu när vi fick mera läxor
började jag tycka att det var lite tråkigt. Inget nytt utan samma sak varje
dag. Visserligen hade vi ju friluftsdagar men det var inte många.
Det roligaste i både fyran femman och sexan var mjölkstafetten och AM Alm
olympiaden.
Vi tränade i veckor inför mjölkstafetten. Det var en stafett med 7
sträckor, minst tre av löparna skulle vara flickor.
Första gången jag var med så tappade jag pinnen så vi kom bara sexa. Det
var ju inte så kul./ I femman och sexan gick det bättre då kom vi fyra.
Efteråt hade vi en klassfest för att fira placeringen. AM Alm olympiaden
var vi bara med i en gång. Alla i klassen var med i alla grenarna ändå gick
det ganska dåligt för klassen. Precis innan 60 m starten så skulle jag
hoppa över ett staket, då skar jag mig i baken på en rostig spik. Jag fick
skynda mig hem och byta kläder för byxorna blev ganska blodiga. Jag hann
precis tillbaka till kulstötningen. Där gick det jättebra. Jag kom trea och
fick klassens och skolans enda medalj.
Mellanstadiet var ganska jobbigt så jag tyckte att det gick väldigt sakta.
I slutet av sexan pratade vi mycket om hur det skulle bli i sjuan. Vi hade
hört mycket om alla läxor och för att inte tala om alla prov. Samtidigt
skulle det ju bli kul på högstadiet det fanns ju många snygga killar där.
Min klass brukade kallas för skolans skräck i mellanstadiet så nu när vi
kom till högstadiet trodde lärarna att vi var en bråkig klass. Varje ny
lärare vi fick började lektionerna med att säga att vi skulle skärpa oss
och att vi inte längre var barn o.s.v. I själva verket var vi inte en
särskillt bråkig klass.
Vi fick inte särskillt mycket läxor och prov i sjuan, men desto mer i
åttan. Eftersom vi snart skulle få betyg så gjorde man alla läxorna
ordentligt.
På rasterna fanns det mycket att göra. Vi brukar ha schack turneringar
eller så brukar vi spela kort. Vi som hade träslöjd fick göra olika spel
och sätta upp dem på väggarna, men spelen blev snabbt förstörda. Man kunde
inte heller ha blommor i korridorerna för de blev nedsparkade.
I mitten av åttan fick jag reda på att jag skulle flytta igen. Denna gången
till Ämtravik.
På avslutningsdagen hade klassen en avskedsfest för mig. Jag visste inte om
det först och blev väldigt förvånad när dem efter kyrkan satte en huva på
mitt huvud och föste in mig i en bil. Vi åkte hem till en av mina
klasskamrater och det var en väldigt rolig fest. De hade ordnat ett litet
disco. Festen varade nästan till kl 1 och innan den var slut fick jag en
guldring av klassen.
Att komma till en ny skola nu var inte alls som på lågstadiet. Då blev man
kompisar nästan första dagen, men nu tog det lite längre tid. När jag nu
kom till skolan första dagen så var det många som sneglade ått mitt håll.
Det enda jag frågade någon var om detta var 9h.
Eftersom jag inte hittade så bra i skolan första veckan så hängde jag på
några av tjejerna. Ganska snart fick jag kompisar, särskillt från 9 k
eftersom de bor i närheten av mig.
I vissa ämnen så hade dem lärt sig mer än jag. Särskillt i biologi och
kemi, men annars var det inte så svårt att byta skola.
Hittils har nian inte varit lika jobbig som åttan. Det är mindre prov nu.
Jag tycker att mina nio första skolår har varit ganska bra.