Krönika – mina skolår!

När jag tänker tillbaka på min tidigare skoltid ser jag den som väldigt
rörig. Ända upp till tredje klass bytte vi lärare väldigt ofta. Jag kommer
inte ens ihåg alla lärare som vi hade! Men det är faktiskt tre lärare som
jag speciellt kommer ihåg. Lena, Lotta och Mia. Lena var en lång, smal,
brunhårig tant med ett kallt leende. Hon var väldigt sträng, man fick inte
ens gå på toaletten på lektionstid. Hon förstörde de två första åren helt
för mig. Hon sa till mig rent ut att jag inte kunde någonting, varken läsa
eller skriva. Hon satte mig i en specialgrupp, även fast jag visste att jag
inte var lika dålig som hon påstod att jag var. I flera år hade jag dåligt
självförtroende p.g.a henne. Hon känner fortfarande igen mig, för hon
hälsar ”glatt” när vi ser varandra. Jag kommer nog aldrig glömma henne.
Lotta däremot var en rätt knubbig tant som nästan alltid log. Men det var
p.g.a henne som vi hade så många vikarier. Vi hade henne i ungifär ett år.
Men under det året var hon aldrig där. Jag tror att vi hade minst sju
vikarier istället för henne. Så det var en jobbig tid! När vi började i
trean blev det ändring. Då fick vi en ny lärare som heter Mia, hon var den
gladaste människan man kan tänka sig. Hon har vitt hår, glasögon och ler
hela tiden. Jag lärde mig allt från henne. Jag tyckte om skolan väldigt
mycket när vi hade henne som lärare.
När jag tänker tillbaka tänker jag också på all mobbing som jag ut|sattes
för. Jag blev mobbad för mina kläder, mina åsikter och för att alla tyckte
att jag var tjock. Så jag har inte så många bra bilder från min tidigare
skoltid. Den var rent ut sagt hemsk tills vi fick Mia som stöttade och
hjälpte mig jättemycket!