Mardröm eller inte?

Maria vaknade av att klockan ringde. Hon hade ställt den på halv 7, för att
vara säker på att hinna. Idag skulle hon nämligen börja i en ny skola. Hon
var nervös, hade tänkt på att hon kanske inte skulle få några vänner i den
nya klassen. Skulle hon passa in? Skulle hennes nya klass respektera henne,
trots att hon var ny? Sådana frågor åkte ständigt runt i hennes huvud. Hon
ville inte flytta, eftersom hon trivdes så bra i Falkenberg. Nu hade hon
flyttat till Ängelholm, tillsammans med resten av familjen. Hennes pappa
hade nämligen fått ett nytt, & bättre jobb här. Visst, hon kunde ju ta
tåget upp till Falkenberg ibland, för att träffa sina kompisar där. Men det
var ju inte bara kompisarna hon saknade. Fotbollslaget, mormor & morfar, &
Café Franzén, där hon & vännerna tillbringade tiden efter skolan, på
helgerna & när de hade en stund över. Hon saknade så otroligt mycket. I
Falkenberg hade bott i en stor gul villa, med stor trädgård & utsikt över
havet. Nu bodde de mitt inne i Ängelholm i en 4: a. Maria fattade inte
varför de skulle bo i en lägenhet, men hennes föräldrar sa att det inte
fanns något hus som de hade råd att köpa.

Det första hon gjorde när hon gick up ur sängen var att titta sig runt i
det nya rummet. Hon hade fått i ordning det mesta, det stod bara några få
lådor kvar på golvet.
Vilka kläder hon skulle ha på sig hade hon bestämt kvällen innan, så nu var
det bara att gå ner & duscha. När hon sedan skulle äta blev hon mer nervös.
Nu var klockan 07.15 & det var bara 45 min. kvar tills skolan började.
Hon gick direkt efter att ha ätit frukost, borstat tänder, & gjort sig i
ordning, in till föräldrarnas sovrum.
– Mamma!, sa Maria & skakade försiktigt på Eva.
– Mm., fick hon till svar.
– Du måste gå upp nu om du ska hinna köra mig till skolan, fortsatte
Maria.
– Ja, jag kommer strax svarade Eva tyst.
Maria gick ut & satte sig i soffan, tittade på klockan igen, 07.35. Hon
satte på TV: n, men stängde av igen efter att ha sett på MTV, i 5 min.
Eftersom Eva inte skulle jobba idag, kunde hon köra Maria till skolan.
I Falkenberg hade hon jobbat i en H&M-butik & nu hade hon fått ett jobb på
H&M i Ängelholm också, vilket hon var väldigt nöjd med.
När klockan var 07.50 åkte Eva & Maria iväg, nu var Maria mer nervös en
någonsin, det pirrade ständigt i magen. När de kom fram till skolan frågade
Eva om hon skulle gå med in men det nekade Maria direkt till, och sa att
det bara skulle bli mer pinsamt. Så de bestämde när Eva skulle hämta Maria
och sedan sa Maria hejdå till sin mamma och gick. Det var inte så svårt att
hitta huvudentrén, eftersom skolan inte var så stor. Det gick enbart
högstadieelever på denna skola. Maria hade ju redan gått halva 8: an i
Falkenberg så hon började mitt i ett läsår. Hon kände att det kanske hade
varit bättre om hon börjat i början av 8: an eller 9: an för då kanske det
skulle finnas någon mer ny elev i klassen. Men nu var det som det var, &
det fick hon helt enkelt respektera.
Högadalsskolan stod det med svart text på en skylt över ingången till
skolan.
Hon öppnade dörren & gick in. Det hon visste var att klassen som hon skulle
gå i var 8C, så nu var det bara att leta upp 8C: s klassrum. Hon hittade
det utan problem & gick in i kapprummet för att hänga av sig jackan. Vid
ett bord satt en grupp tjejer. De sa direkt när de såg Maria:
– Hej Maria!
Maria tittade förvånat, men glatt på tjejerna & svarade:
– Hej!
– Kom & sätt dig får vi presentera oss för dig.
Maria satte sig på en stol & så presenterade sig tjejerna en åt gången:
– Johanna, Frida, Lina, Charlotte, Sara och Emelie.
Maria kom snabbt att tänka på Emelie i Falkenberg, hennes bästa kompis
sedan de börjat på dagis. Det var otroligt svårt att behöva lämna en så
nära vän, men hon hade inget val.
Nu ringde det in.
Tjejerna tog med sig Maria in i klassrummet.
– Du kan sätta dig här, sa Frida & pekade på den lediga stolen bredvid
sig.
– Okej, tack svarade Maria och satte sig ned. Läraren log mot Maria och sa
därefter:
– Hej, & välkomna till en ny termin här på Högadalsskolan. Vi har en ny
elev i klassen. Maria Dahlbeck, välkommen hit till klass 8C. Hoppas du
kommer trivas här hos oss. Idag får ni visa Maria runt så att hon hittar
allting.
– Det ordnar vi!, ropade Charlotte och Johanna till svar.
– Bra tjejer!, svarade läraren som förresten heter Katarina. Om du undrar
något Maria är det bara att fråga.
– Okej, sa Maria.
Maria kände sig inte längre nervös. Hon kunde inte drömma om att hon skulle
få ett sådant välkomnande. Killarna i klassen hade sagt:
– Hej, & välkommen.
Och alla tjejer hade ju pratat med henne. Efter första lektionen som varit
svenska gick Maria med Charlotte & Johanna bort till cafeterian för att
köpa en bulle & ett glas saft.
– Hade ni cafeteria i Falkenberg? undrade Charlotte.
– Jadå, det hade vi allt. Fast vi gick oftast till ett jättemysigt café på
håltimmar & så.
– Jaha, vi brukar fika tillsammans ibland, du kanske vill följa med någon
gång?, undrade Johanna.
Gärna, svarade Maria med ett leende på läpparna.
– Vad gör ni annars på fritiden? undrade Maria.
– Vi spelar volleyboll & fotboll, svarade Johanna.
– Alla tjejer i klassen? fortsatte Maria.
– Ja, fast vi är ju bara 6 st, 7 med dig. Du kanske vill prova på fotboll?
Vi har träning idag 18.30.
– Jag spelade fotboll i Falkenberg, det vore kul att få fortsätta spela.
18.30, sa du?
– Ja, vi kan komma vägen om och hämta upp dig vid 18.00, om du vill?
frågade Charlotte.
– Jättesnällt, sa Maria.
De åt upp sina bullar & gick sedan tillbaka till klassrummet eftersom de nu
skulle ha matte. När klockan var 14.30 slutade skolan för dagen. Maria sa
hejdå till sina nya kompisar och gick ut till bilen. Hon öppnade bildörren
& satte sig ner i framsätet bredvid sin mamma.
– Hej, hur har det gått idag då?
– Jättebra, jag har fått nya kompisar, och alla är jättesnälla mot mig,
svarade Maria glatt.
– Jag ska förresten iväg & träna fotboll med tjejerna i klassen sen, de
hämtar mig 18.00.
– Jaha, så de spelar också fotboll, det var ju bra, sa hennes mamma.
De åt pizza när de kom hem, och när Maria ätit klart gick hon upp på sitt
rum för att ringa till Emelie. Det gick fram 4 signaler innan hon fick
något svar.
– Svensson!, svarade Lasse (Emelies pappa)
– Hej, det är Maria!
– Hej Maria, hur är det med dig då? Trivs du?
– Jo, det är allt bra här, och jag trivs allt, men det är klart att jag
saknar alla där ”hemma”.
– Jo, det förstår jag.
– Är Emelie där, eller?
– Nej, hon har inte kommit hem än. Ska jag be att hon ringer, eller?
– Jag kan ringa igen imorgon. Du kan bara hälsa att jag ringt.
– Det ska jag göra, Hejdå Maria.
– Hejdå, svarade Maria & lade på.

Hon lade sig ned i sängen och läste. När klockan var 17.45 gick hon och
bytte om.
Sedan gick hon ut, när hon såg att de kom. Hon satte sig i bilen & hejade
på allihop. Fotbollsplanen låg ungefär 15 min bilväg från Maria’s lägenhet.
När de kom fram tackade de Emelies mamma som kört och gick in i
klubbstugan. Där satt redan Frida, Lina & Sara plus tränaren som hette
Tommy Pettersson. Efter Maria & dem kom ytterligare 6 personer. När Maria
presenterat sig för de andra gick de ut för att spela. De gjorde lite olika
passningsövningar och sedan spelade de resten. Maria fick beröm, utav både
tränare & tjejerna i laget.
När hon sedan kom hem duschade hon och lade sig sedan i sängen och tänkte.

– Jag som trodde detta skulle bli en mardröm. Det har varit raka motsatsen
till vad jag förväntat mig. Det kunde inte ha blivit mycket bättre än så
här, förutom att det var ärtsoppa i skolan!!!

SLUT!