Mina nio skolår

Det hela började i augusti 1983. Jag var väldigt spänd på hur det skulle
bli att gå i skolan, jag fantiserade om hur roligt det skulle bli eller
rentutav hur tråkit, eller jobbigt det skulle vara att gå i skolan. Dagen
den var kommen då jag skulle gå till skolan. Det var inte långt att gå, för
jag bodde bara femtio meter i från skolan i Lärarbostaden, mamma var lärare
vid Odå skola där jag skulle börja de första sex skolåren i mitt liv.
När jag kom till skolan och såg hur mycket folk det var och så stora de
var, blev jag som en liten första klassare nästan rädd. Helt plötsligt får
jag syn på min granne Henrik som är tre år äldre än jag. Vi pratade en
stund om jag inte mins helt fel. Han visade mig mitt blivande klass rum som
jag skulle vara i dom närmaste två läsåren.
Våran lära rinna var i klassrumet och hälsade oss välkomna. Se gick det
bara av farten det läs året. Äntligen det ätter längtade Sommar lovet. Det
lovet var ganska snart över då började det andra året i skolan det var
ganska likt det första året efter som vi gick i en ett-tvåa sama lärare och
sama gamla vanliga klass rum. Det året gick nästan lika fort som det före
gående året.
Det blev en större skillnad att börja i trean än dom två före gående åren.
Vi bytte lärare och klassrum. Det blev mer ansvarfullt och krävande av en
själv, mera läxor och jobbigare tal i matte. Det året kändes som en
evighet, antligen var skolåret över. Fyran var ju i stort sett lik trean så
jag gör ett hopp in i femte klass nu blev det ändå värre, mycket läxor och
prov. Vi fick vara med och sköta biblioteket och så skulle vi helt
plötsligt vara faddrar för dom som gick i ettan, vara med och hjälpa dom
att låna böcker och läsa för dem, hjälpa dem att knyta skrislorna och ta
hand om dom när dom blev lessna eller hade gjort sig illa. Men i sjätte var
det vi som var störs på skolan och skulle vara som en förebild för dom
mindre eleverna. alla läntade till i maj då vi skulle åka på lägerskola
till Klövboholme mellan Landbro och knegesta. Skolavslutningen i sexan blev
något speciellt. Dom hoppades att vi skulle trivas bra på den nya skolan,
en del lärare började att fälla några tårar.
Det blev pirigt att komma till den nya hög|stadiumskolan den vär så mycket
större och nyare än den gamla trygga skolan. Vi letade oss fram efter
skjyltar och plakat till vårat blivande klassrum där stog våran nya
klass|foreståndare. Vi blev upp ropade efter klasslistan. lärarna
presenterade sig och vi fick lite böker vi gick runt i skolan och för sökte
att lära sig och att hitta men det var inte det lättaste men till slut
hittade man ju ganska bra. Det skillde sig ganska bra i från
mellanstadiumet, det var mera läxor, mer prov och strängare, sjuan gick
ganska fort. Åttonde klass var i bland lättare än sjuan men också svårare.
Så kommer betygen i Åttan också då är det ju extra pirrigt med tanke på
betygen. Men det gick hyffsat. Det hära med nionde klass vet jag inte så
värs mycket om men hittills har det varigt bra.