Mina skolår!

Min första lärare var bäst, BrittMarie hette hon. Hon pyntade klassrummet
med nallar och leksaker. Jag kommer ihåg första dagen i ettan, som om den
var i går. Jag klev in i klassrummet. Jag såg mej omkring och tänkte. ”Här
vill jag vara, här kommer jag att trivas. Jag vill aldrig här ifrån”. Men
sen kom den dagen och man blev stor skulle upp till trean. Skulle byta
byggnad och lärare. Läran hette Ann-Louise. Hon var också bra. Men ingen
som Britt-Marie. Ann-Louise var bra på piano och var rolig, skrattade och
hade kul med oss!
Men så en dag när jag gick i femte klass, kom jag till skolan och Ann-
Louise var inte där.
Det kom in en annan lärare som stod tyst i många minuter sedan sa hon:
– Nu är jag här, jag ska vara eran vikarie! Ann-Louise ligger på sjukhus.
Alla blev förskräckta.
Det gick 2 veckor och hon hade fortfarande inte kommit tillbaka. Efter 4
veckor så hade Ann-Louise gått bort. I cancer, Bröstcancer. Skulle aldrig
få se henne mer. Jag kommer ihåg henne så bra. Känns som det var igår! Men
tiden gick vidare och nu på högstadiet är allting bra och fridfullt.
Från sjunde klass när vi splittrades och blev en ny klass så är de bra.
Berätta minnen och intryck Har många bra kompisar och så. Men de händer
nån gång ibland att jag tänker på henne.
För jag hade henne i 2 år. Och nu är hon helt borta!