1. Mina skolår!
Jag minns mina skolår som något positivt, glädjande och ibland som något
negativt och tråkigt. Jag minns dagen så jag började i första klass på Isak
Bolinskolan. Jag och min bästa kompis kom i samma klass. Vi var nervösa och
upprymda på vägen till skolan. Vi hade båda var sin blommig klänning på
oss. Vi kände oss så vuxna och stora. När vi kom in på skolgården var där
massor av andra barn.
Jag som var ganska blyg, gick bredvid min mamma hela tiden. Vi hittade inte
vårt klassrum, men efter en runda på skolgården så hittade vi till sist.
Vårt klassrum låg i den stora byggnaden på skolgården. När vi gick in i
klassrummet tittade alla andra elever på oss, precis som om vi var
utomjordingar. Vår fröken, som hette Britt-Marie, tittade på oss med ett
leende och sa; ”Vad heter dessa små söta flickor då?”
Min kompis, Marlene, svarade; ”Marlene och Stefanie och vi är bästisar!”
Hon var inte så blyg som jag, så hon gick och satte sig på en stol mitt i
klassrummet. Efter en stund gick jag och satte mig bredvid henne. Vi hade
upprop och fick ut schema och välkomst-lappar. Sedan fick vi gå hem. Jag
minns dagen då jag började ettan som om det var igår.

Jag gick på IsakBolin tills jag slutade trean. Jag minns mina år där, som
de ”bästa” skolåren. På mellanstadiet gick jag på Trollslätteskolan i
fyran. Min mamma trivdes inte där, så vi flyttade till Fladie. Där började
jag på Vitebergsskolan, i klass 4B. Jag lärde känna två tjejer, som jag
blev bra kompis med. De hette Johanna och Monika. Vi hade kul ihop, men vi
var inte kompisar hela tiden. Jag gick på Viteberg ända tills jag började
sjuan. Jag gillade Viteberg. Vi hade alltid kul och jag ville alltid gå
till skolan.
Sen började allvaret. Vi skulle börja sjuan. Det var då vi skulle ha mycket
prov och verkligen behöva plugga. De flesta var oroliga över vilken klass
de skulle hamna, med vilka kompisar de skulle gå och vilka lärare de skulle
få. Till sist löste allt sig och alla blev ganska nöjda med sina klasser.
Jag bytte klass efter någon månad, för att Johanna gick i en annan klass.
Sedan dess har jag gått i samma klass och jag har varit nöjd med klassen.
Mina år på Fladievång har varit långa, tråkiga och jobbiga, men ändå roliga
och lärorika. Jag har alltid tyckt om skolan och klarat mig bra. Nu hoppas
jag bara på det bästa.